ISSN 1652–7224  ::  Publicerad den 11 mars 2009
Klicka här om du vill se och ladda ner artikeln som en utskriftsvänlig pdf-fil
Click here for an English abstract of this article
Läs mer om golf på idrottsforum.org
Läs mer om idrott, miljö och hållbar utveckling på idrottsforum.org
Languages on this page:

Golf, golflandskap och relationen till naturen

Om Donald Trumps golfanläggning i norra Skottland



Erik Jönsson
Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Lunds universitet




Idrott, miljö och hållbar utveckling är ett nytt tema inom idrottsforskningen; så nytt, faktiskt, att mycket lite forskning har bedrivits, och mycket lite har skrivits om detta. En snabbsökning på nätet visar att det finns ett (odaterat) dokument från Sveriges Riksidrottsförbund om miljöarbete; den svenske forskare som arbetat mest kring dess frågor torde vara Peter Schantz; på Idrottsvetenskaplig grundkurs på Malmö högskola ingår miljö och hållbar utveckling som ett av lärandemålen; en miljöpartist har i en riksdagsmotion hösten 2008 krävt en nationell strategi för hållbar utveckling i samband med idrottsevenemang; det finns några få andra exempel på ansatser. Det dominerande intrycket är dock att detta är ett mycket outvecklat forskningsområde.

Kampen mellan idrottens och idrottsindustrins krav och miljöhänsyn kommer ibland in i akuta skeden, och om en sådan konflikt skriver Erik Jönsson. Den amerikanske, närmast notoriske entreprenören och miljardären Donald Trump fattade tycke för ett stycke land längs den nordskotska ostkusten, och bestämde sig för att här skulle han kunna bygga ett nytt hus till sig och familjen – om han samtidigt fick bygga två 18-håls golfbanor, ett 450-rumshotel med konferenscenter och spa, 36 golfvillor, 950 semesterhus, personalbostäder till 400 personer, samt ytterligare 500 ”vanliga” bostadshus. Och visst låter det som en glesbygdskommunpolitikers dröm! Men ”The Donald” hade valt en miljömässigt synnerligen känslig plats för sin nya anläggning. Menie Estate nära Balmedie i Aberdeenshire innefattar rörliga sanddyner som betecknas som en ”Site of Special Scientific Interest” (SSSI), och just dessa sanddyner ville Trump stabilisera och bygga golfbanor på. Efter politiska stridigheter med en del märkliga turer fick Trumps bolag slutgiltigt byggnadstillstånd i december 2008. Erik Jönsson har följt de komplicerade turerna i Trumpärendet i engelsk media, och analyserar konflikten mellan å ena sidan naturintresset och å den andra golfsporten och de till den knutna ekonomiska intressena utifrån kulturgeografiska teorier om synen på kampen om rummet mellan olika händelser och existenser.



På sätt och vis är denna essä ett slags svar eller fortsättning på Bo Carlssons (2004) genomgång i dessa spalter om golfen som ett angeläget forskningsfält. Golfen sätts i Carlssons artikel främst i ett vidare sammanhang av golfturism. En golfbana är ’… ett turistmål. Att resa iväg och spela på andra banor tillhör en golfares glädjeämnen och denna turism blir till intäkter för kommunerna’ (Carlsson 2004). Även min artikel är ett försök att kortfattat skissa upp hur golfen som aktivitet kan sättas i ett sådant större sammanhang, och framförallt hur golfen per automatik sätts i ett rumsligt sammanhang då golf som aktivitet alltid förutsätter golfbanan som landskap. På sätt och vis flyter de två artiklarna in i varandra. Men där Bo Carlsson mer fokuserar explicit på turism ligger detta i min artikel bara i bakgrunden till förmån för en fokusering på golfen i en relation till naturen. Utifrån en genomgång av den golfanläggning den amerikanska affärsmannen Donald Trumps företag hösten 2008 fick klartecken att bygga utanför Aberdeen i Skottland, behandlas golfbanan här som ett sätt att använda och värdera mark. Intimt sammankopplat med detta är även den planeringsprocess som etableringen av en större golfanläggning innebär.

Golfen, golfindustrin och golfens rum

I ett bland kulturgeografer mycket använt citat har Torsten Hägerstrand uttryckt geografiämnets kärna som ’studiet av kampen om makten över existensers och händelsers tillträde till rummet och tiden’ (Hägerstrand 1986:43). Enligt denna definition handlar geografin om två intimt sammankopplade aspekter. För det första handlar det här om faktiskt tillträde till rummet och tiden. En aktivitet äger rum, dvs. en händelse händer någonstans. Golf – precis som allting annat – handlar om en aktivitet som behöver ett visst segment av rummet till sitt förfogande. För det andra handlar geografin enligt denna definition om kamp om tillträde till rummet. Specifika existenser och händelser har ingen självklar naturlig rätt att ta upp en specifik del av rummet. Snarare handlar utvecklingen om kompromisser och konflikter som resulterar i att vissa fenomen får ta rummet i anspråk – ofta på bekostnad av andra fenomen och existenser. Golflandskapets expansion handlar därmed om konflikter och kompromisser angående de platser som tas i anspråk. I många fall är denna kamp om rummet någonting som inte märks i särskilt stor utsträckning på ytan. En bit land som använts inom modernt jordbruk säljs vidare och förvandlas till en golfbana. Själva kampen är då helt enkelt köpslåendet. En aktivitet ger upp sin plats i rummet i utbyte mot en viss mängd pengar.

När en plats förvandlas till en golfbana har en oro för miljöpåverkan ofta uttryckts (se t.ex. The Ecologist 080724). I ’The Global Anti-Golf Movement Manifesto’ (GAGM 1993) uttrycks bland mycket annat just denna oro.

…Golf courses are in fact another form of monoculture, where exotic soil and grass, chemical fertilizers, pesticides, fungicides and weedicides, as well as machinery, are all imported to substitute for natural ecosystems (GAGM 1993, Punkt 3).

Enligt dessa farhågor innebär golfbanan ett intrång i naturliga förlopp. Det som dock måste kommas ihåg i sammanhanget är vad golfbanan förvandlats från. Det som ovan beskrivs i anti-golf-manifestet skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av modernt jordbruk där gödningsmedel, maskiner och bekämpningsmedel skapar ett i mångt och mycket av människan ordnat landskap. När det gäller jordbruksmark som förvandlas till golfbanor verkar dessa faktiskt kunna uppehålla ett något större djurliv, då den variation av habitat som en golfbana erbjuder är större än jordbruksmarken (Tanner & Gange 2005). Forskare har studerat humlor på Haverfordwest i södra Wales, skalbaggar på Frilford Heath i Oxfordshire, samt fåglar på Buxtehude i Tyskland och St Andrews på Trinidad. I samtliga fall fann man att artrikedomen var högre på golfbanan än på uppodlad mark i närheten (Gange et. al. 2003). I siffrorna kan man dock samtidigt se att där icke odlad mark finns med som en kategori – vilket endast är på St Andrews, Trinidad – så är artrikedomen där något högre än på golfbanan.

Från att fastställa att golfbanor ur en ekologisk synvinkel kan vara bättre än uppodlad mark är steget långt till att påstå att golfbanor alltid skulle vara bättre ur ekologisk synvinkel. Men samtidigt faller alla argument som bygger på att golfbanor alltid skulle innebära en försämring av marken. Vissa golfbanor har visat sig innehålla sällsynta växtarter och har därmed fått skydd av naturvårdslagar (Gange et. al. 2003). Golfbanan är en form av producerad natur, men effekterna av denna producerade naturs utbredning är inte entydiga. Noel Castree (2002) har poängterat att det skulle vara dogmatiskt att påstå att kapitalismen alltid är anti-ekologisk eftersom detta antar att ”producerad natur” och ”skapade ekosystem” alltid är oönskade. ’Kapitalism handlar helt och hållet om kreativ förstörelse[1], inte bara ekologisk försämring’ (Castree 2002:141, min översättning).

En plötslig jämförelse till kapitalismen som ekonomiskt system kan kanske upplevas som allt för förhastad. Men detta handlar just om att sätta golf som aktivitet i ett sammanhang. Golflandskapet måste ses som en producerad natur eller ett skapat ekosystem som opererar inom ett ekonomiskt system, och inom ett sammanhang där golfen är en aktivitet inom ekonomin. Och framförallt måste den omstöpning – den creative destruction – som en golfbanas etablering innebär betonas. Golf är en aktivitet som både lockar mycket folk och omsätter stora summor. Runt om i världen finns 57 miljoner golfare och golfindustrin omsätter globalt $60 miljarder (Golf Research Group 2008). I Sverige spelar drygt 550 000 människor golf. De totala investeringarna i golfen i Sverige uppgår till 30-50 miljarder kr och golfklubbarna torde årligen omsätta nästan 2,9 miljarder kr (Svenska Golfförbundet 2007)[2]. De flesta klubbar – 77 % – äger enligt samma siffror inte sina egna restauranger. Betydande inkomster bör genereras i aktiviteter kring golfbanorna där dessa inkomster oftast inte tillfaller golfklubbarna – t.ex. boende, resor och mat. ”Golfindustrin” i Sverige måste i så fall omfatta betydligt mer än de 2,9 miljarder kr som här nämns. Golf är en sport, men det är också en stor industri, och måste därmed studeras som sådan. Samtidigt tar golfbanor plats. Golfbanorna tar i Sverige idag upp ca 30000 hektar (Bucht 2008). Detta är en yta nästan motsvarande ön Maltas area. Ungefär en tredjedel av de golfbanor som ingår i Golfförbundet ligger i Stockholm, Göteborg och Skåne (Bucht 2008). Med andra ord tar golfen som aktivitet och golfbanan som landskap betydligt större delar av rummet i anspråk i vissa delar av landet.

För att få en någorlunda överblick över dessa siffror kan det vara bra att kort jämföra golfen med en annan större sport i Sverige. Som jämförande siffra till de 2,9 miljarder kr golfklubbarnas intäkter uppgår till kan sättas fotbollsklubbarnas intäkter sammanlagt från Allsvenskan ner till division 2 på herrsidan och till damettan på damsidan. Dessa klubbars intäkter uppgick 2007 sammanlagt till knappt 1,8 miljarder kr (Svensk Fotboll 2008)[3]. Dessa siffror är – precis som golfens omsättning sedd genom golfklubbarnas intäkter – en snäv beräkning av en sports ekonomiska omsättning, men visar fortfarande att golfens ekonomiska aspekter långt ifrån ska ses som en parantes i sammanhanget.

Sammanfattningsvis handlar det sammanhang som golfen sätts in i här om tre aspekter. För det första är golf en aktivitet som är populär hos ett stort antal människor både inom Sverige och globalt. Detta är intressant i sig, men kommer nedan inte att behandlas. För det andra handlar golf om golflandskapets utbredning och dess implikationer. För det tredje handlar golf om en sportindustri som omsätter många miljarder i intäkter varje år. Fokus är i denna text inte på vad golf kan betyda för utövare utan på vad golf kan innebära för landskap och lokala ekonomier. Nedan följer en genomgång av planeringsprocessen för Donald Trumps golfanläggning utanför Aberdeen i Skottland. Denna spektakulära anläggning och konflikterna kring den åskådliggör tydligt både golfen som en aktivitet med stor ekonomisk betydelse och golflandskapets utbredning som en stundtals mycket komplicerad fråga.

Golfanläggningen och planeringsprocessen

I början av januari 2006 initierades Trump Golfs planer för en golfbana i Skottland för första gången. Även om flera möjliga lägen diskuterades fokuserades planerna i ett tidigt skede på ett område norr om Aberdeen. Huvudargumentet har varit att Aberdeenshire saknade en internationellt erkänd, högprofilerad mästerskapsbana (trophy course). Det företaget – Trump International Golf Links – velat erbjuda med golfbanan är en ’komplett upplevelse’ med förstaklassigt boende, mat och rekreationsaktiviteter som golf, spa och aktiviteter längs kusten (TIGL 2007). Det som byggs är med andra ord inte bara en golfbana, utan en rekreationsanläggning i vidare mening där golf som aktivitet spelar en mycket viktig roll.

Anläggningens potentiella ekonomiska betydelse för regionen måste tas upp. Projektet – då beräknat som en investering på £300 miljoner – sades 2006 kunna inbringa £150 miljoner till den lokala ekonomin över det närmaste decenniet samt skapa 400 jobb (BBC News 060403). I senare framställning har planen utvecklats till att även gälla ett femstjärnigt hotell, golfakademi, två golfbanor, ungefär 500 bostäder, 950 semesterlägenheter och 36 golfvillor Uppskattning för investeringen har nu varierat mellan £300 och £1000 miljoner. Samtidigt talas det om att anläggningen kan generera 6000 arbetstillfällen medan den byggs (BBC News 070330, BBC News 070911, BBC News 071008). Projektet anses även kunna fyrdubbla de ungefär 7000 golfare som kommer som turister till området varje år. Detta har potentialen att spilla över även i resten av ekonomin då golfturister spenderar fem gånger så mycket utanför banan som på den (The Guardian 080608). Projektet skulle enligt en uppskattning från april 2006 kunna innebära den enskilt största positiva händelsen på den lokala ekonomin sedan oljan upptäcktes utanför Skottlands kust (BBC News 060428). Själva projektets omfattning har dock ifrågasatts, t.ex. av Simon Jenkins på tidningen The Guardian.

Like all such projects, the publicists talk of creating 300 jobs, then 400 jobs, then 6,000 jobs, and investing £300m or £400m or, if you like, £1bn. On any showing this is a massive development on what is a beautiful and deserted three-mile stretch of Scottish coast (The Guardian 080613).

I en första instans fick projektet klartecken 2007 då Aberdeens fullmäktige rekommenderade att planerna skulle godkännas (BBC News 070911). Beskedet att godkänna planen gladde bland annat Aberdeen and Grampian Chamber of Commerce vars ledare sa att projektet passade väl med regionens ekonomiska ambitioner och att en viktig faktor varit skapandet av arbetstillfällen inte bara i byggnadsfasen utan även i ett längre tidsperspektiv inom turism och rekreation (BBC News 071120).

Efter att ha godkänts av Aberdeens stadsfullmäktige behövde projektet dock fortfarande tas upp i Aberdeens stadsfullmäktigtes infrastrukturskommitté. I denna instans underkändes projektet då kommitténs ordförande Martin Ford använt sin utslagsröst efter en annars oavgjord omröstning. När detta resultat stod klart uttryckte företrädare för Donald Trumps företag att man fortfarande hade planer på att göra något spektakulärt, men att detta ’tyvärr inte skulle ske i Skottland’ (BBC News 071129, min översättning). Kritik mot beslutet kom även från företrädare för näringslivet som menade att beslutet skadade den lokala ekonomin (BBC News 071129).

Beslutet att säga nej till planerna omgärdades redan tidigt av politiska konflikter. Kort efter att beslutet tagits hölls ett möte mot bakgrund av ’[the] overwhelming and unprecedented public response and dismay expressed’ (BBC News 071130). Detta möte behandlade hur ansökningar skulle behandlas i framtiden och såg över möjligheterna att ändra beslutet. Själva mötet fick kritik av motståndare till golfbaneprojektet som ansåg att det funnits en procedur för hur beslutet skulle tas och att parterna skulle hålla fast vid denna (BBC News 071130). Trots mötet ansågs dock projektet i detta skede dött av infrastrukturskommiténs ordförande.

There's no possibility that I can see that we can go back to re-discuss an application which has been dealt with. As far as I understand it, it's dead (Martin Ford i BBC News 071202).

Martin Ford fortsatte med att förklara logiken bakom det beslut som infrastrukturskommittén tagit.

It was unacceptable for quite a lot of significant reasons… It broke a whole raft of planning policies in relation to environmental protection, housing in the countryside and it had wider implications in terms of the council’s whole approach to biodiversity conservation and the environment (Martin Ford i BBC News 071202).

På lokal nivå visar debatten både på den stora potentiella ekonomiska påverkan en golfanläggning av denna storlek kan ha och på den planeringsmässiga problematik som kan omge en golfanläggning. Golflandskapet måste ta plats någon stans, och det är här den egentliga konflikten funnits. Grunden till denna konflikt är att golfbanan till viss del byggs på ständigt rörliga sanddyner som omfattas av naturskydd på grund av den ovanliga habitat de utgör. Dessa sanddyner är en SSSI – ’Site of Special Scientific Interest’. Det som även introduceras i citatet ovan är hur golfbanan innebär en förändrad relation till naturen – en ny approach till artrikedom och bevarande. I problematiken kring vilken aktivitet som ska beredas plats finns alltid frågor kring vad som är platsens rätta användning och hur platsen ska värderas. Denna aspekt kommer att diskuteras mer i detalj nedan. Först måste den fortsatta planeringsprocessen kort beskrivas.

Förslaget var långt ifrån dött då det röstades ned i Aberdeens infrastrukturkommitté. Knappt en vecka efter att förslaget röstats ned beslutades det att Trumps förslag krävde övervägande på nationell nivå. Beslutet att ta upp förslaget på nationell nivå välkomnades bland annat av Alex Johnstone från skotska Tories som hävdade att det tidigare beslutet varit felaktigt och inte speglat opinionen (BBC News 071204). Skottlands chief planner – Skottlands högste ansvarige i planeringsfrågor – Jim McKinnon har sagt att beslutet att ta upp Donald Trumps golfbana på nationell i praktiken nivå var den enda vägen framåt (BBC News 080116).

I samma veva som projektet togs upp på nationell nivå underkastades Martin Ford en misstroendeomröstning. Brian Adam, medlem av skotska parlamentet för Aberdeen North och Scottish National Party (SNP), hävdade att Martin Fords position var ohållbar mot bakgrund av opinionen för projektet i nordöstra Skottland (The Herald 071203). Infrastrukturkommitténs ordförande var dock fortsatt säker på att de tagit rätt beslut.

I am certain the council has taken the right decision, for a number of reasons, including the complete destruction of a site of special scientific interest, and the building of 500 houses in an area we would never conceivably zone for housing (Martin Ford i The Herald 071203).

En dryg vecka senare avsattes Martin Ford som ordförande för infrastrukturskommittén efter omröstningen i Aberdeens stadsfullmäktige. Gruppledaren för SNP i Abeerdeenshires fullmäktige – Joanna Strathdee – uttryckte det som att Fords position var ohållbar i en kommitté med så pass mycket makt över regionens ekonomiska utveckling (BBC News 071212). På två veckor i slutet av 2007 gick således processen från ett inledande ja i Aberdeens fullmäktige till nej i infrastrukturskommittén till en fråga lyft till nationell nivå och avsättningen av infrastrukturskommitténs ordförande.

Redan tidigt i planeringsprocessen kom kritik om att politiker skulle ha agerat orätt i sina kontakter med Donald Trumps medarbetare. Gällande planering säger ministrarnas uppförandekod att ministrar inte får göra något som kan anses skadligt för processen – framförallt inte innan något beslut har tagits. Agerande som enligt denna uppförandekod kan anses skadligt för processen inkluderar att diskutera processen med en part utan att möta alla inblandade parter i processen. En företrädare för Green Party anklagade Skottlands dåvarande försteminister[4] Jack McConnell för just detta och tillade hur detta påverkade processen. ’Mr McConnell is clearly backing this project but it’s actually a job for the local council to decide and not him’ (BBC News 060423). Försteministerns stab försvarade agerandet och påpekade att det inte var uppseendeväckande att ministern träffat Donald Trump ett par gånger, då han ofta träffade framstående affärsmän (BBC News 060423). Även oppositionen har dock kunnat träffa Skottlands försteminister (BBC News 071019).

Även i samband med att frågan togs upp på nationell nivå kom anklagelser om att allt, enligt projektets motståndare, inte gått rätt till. Både Skottlands chief planner Jim McKinnon, och Mark Salmond, som tog över rollen som Skottlands försteminister efter Jack McConnell, hade kontakt med företrädare för företaget innan frågan lyftes upp på nationell nivå. Av kritiker har detta kallats både tvivelaktigt med tanke på ministrars uppförandekod, och att Mark Salmond lägger sig i lokala beslut när han inte är nöjd med det resultat de får (BBC News 071209). Enligt den skotska tabloiden Daily Record visar e-post som offentliggjorts i enighet med Freedom of Information Act att Donald Trumps stab hade kontakt med Mark Salmond dagen innan frågan lyftes upp på nationell nivå. Denna e-post innehöll artiklar från pressen som antydde att Donald Trump tänkte flytta projektet till Nordirland (Daily Record 080319). Frågor som har väckts rörde också telefonsamtal då företrädare för Donald Trump funnits i politikers rum (BBC News 071217). Mark Salmond har dock försvarat sig med att projektet låg inom hans intressesfär även om han inte får delta i planeringen (BBC News 071219). En kommitté har dock sedan dess fastslagit att ministrars och tjänstemäns agerande i processen varit förenligt med skotsk planeringslag (BBC News 080313).

I slutändan avgjordes projektets framtid under ett nästan fyra veckor långt offentligt sammanträde sommaren 2008. Där kunde både företrädare för golfanläggningen, inblandade tjänstemän och motståndare till anläggningen lägga fram sina argument. I början av november 2008 fick projektet därefter klartecken. Det som på platsen ska byggas är förutom de två golfbanorna, 950 andelslägenheter, 500 exklusiva bostäder, 36 golfvillor, en golfskola, boende för 400 anställda och en ny kustväg – Trump Boulevard. Samtidigt förbinder sig företaget till att bygga en skola, 98 billigare bostadshus, affärer och 59 starter homes, ”förstahem” (The Guardian 081104). Även om planeringsprocessen kan tyckas vara ett extremt exempel är det omöjligt att bortse från golfens behov av golfbanan, och golfbanan som en fråga om markanvändning.

Golflandskapet och relationen till naturen

Som till viss del kan ses i genomgången av planeringsprocessen, har konflikten kring vilken plats golfanläggningen ska tillåtas ta till mycket stor del kretsat kring en avvägning mellan hänsyn till naturen och ekonomiska intressen – om vilken relation samhället ska ha till naturen. I detta fall är huvudfrågan om en plats skyddad av naturvårdslagar kan förvandlas till golflandskap. Avvägningen mellan dessa intressen står inskriven redan i den strukturplan – ’North East Scotland Together’ – som reglerar planeringen i området.

Proposals on the undeveloped coast should only be considered where social and economic benefits outweigh any detrimental environmental impact and where there are no other alternatives on previously developed land or in existing settlements (NEST 2002:54).

Denna avvägning återspeglas även i motiveringen kring det slutgiltiga klartecknet för projektet, där betydelsen av att stärka en viktig industri – turismen – betonades (The Guardian 081104). Fokuseringen på turism i planeringen säger också någonting som mer explicit kan relatera tillbaka till kampen om rummet. Turism strukturerar nya platser genom att strukturera landskapet efter nya principer – ’consumption, landscape design, governance practices and so on’ (Ek & Hultman 2008:227). Då landskapet struktureras efter en specifik sorts diskurs och specifika praktiker – ekonomiska, politiska, ekologiska, sociala etc. – så beskärs eller omöjliggörs andra struktureringar av platsen (Ek & Hultman 2008). Således är kampen om rummet på platsen en kamp om hur platsen ska struktureras och vilka struktureringar som i alla fall i den närmaste framtiden omöjliggörs. De relationer som möjliggörs och omöjliggörs i omstruktureringen av rummet är viktiga att hålla i bakhuvudet.

Golf är en aktivitet som av nödvändighet tar upp relativt stora naturområden. Det är en aktivitet som så att säga äger rum i naturen. Det är också en aktivitet där naturen av allt att döma spelar en stor roll för utövaren. En undersökning av Svenska Golfförbundet gjord i mitten av 90-talet visade att både män och kvinnor listade naturupplevelsen som den viktigaste orsaken till att spela golf (Janson 2004). Även i valet av just den specifika platsen för den storskaliga golfanläggningen har den omgivande naturen spelat en mycket stor roll. Naturen utanför Aberdeen nämndes som själva anledningen att golfanläggningen planeras byggas just på denna plats.

When I saw this piece of land I was overwhelmed by the imposing dunes and rugged Aberdeenshire coastline. I knew that this was the perfect site for Trump International, Scotland… I have never seen such an unspoilt and dramatic sea side landscape and the location makes it perfect for our development (Donald Trump i BBC News 060331).

Vikten av naturen för golfanläggningens placering kan inte underskattas. Golfbanan måste byggas på just denna plats för att kunna vara konkurrenskraftig nog. Således finns lite plats för att kompromissa kring hur naturen ska användas i golfanläggningen. Om delar av banan inte kan byggas i naturskyddsområdet kan golfbanan enligt företaget inte bli den bana av världsklass som krävs för att locka turister från hela världen. Projektet blir enligt företaget då inte ekonomiskt hållbart (The Guardian 080608). Vacker natur ska med andra ord inte endast ses som en personlig eller kollektiv preferens, utan även som en ekonomisk faktor. Donald Trump har som ovan visats talat om att anläggningen inte blir konkurrenskraftig nog om man inte till fullo utnyttjar omgivningen – om man inte bygger på sanddynerna.

Utifrån amerikanska exempel kan man se hur närhet till skolor, stadskärnor etc. inte är det mest relevanta för investeringar i vildmarken. Här är istället närheten till just vildmark och i synnerhet strandområden huvudsaken. Närheten till naturen drar upp priset på fastigheter i ett område (Darling 2005a). Samma logik kan sägas gå igen i golfbanan. Naturen ska utifrån detta tankesätt inte bara ses som estetiskt trivsam för golfaren i sig, utan ska – just genom att den är estetiskt trivsamt, dvs. eftertraktad – ses som det som gör att golfbanan kan konkurrera med andra golfanläggningar och driva upp priset på anläggningens verksamheter i allmänhet. Just denna jakt på naturområden som ekonomisk resurs ska i så fall ses som själva essensen i denna specifika golfanläggnings relation till naturen.

Golfbanans motståndare har även de tagit upp hur naturen påverkas av golfbanan i sin argumentation kring konflikten. David Bale från SNH (Scottish Natural Heritage) har sagt att området skiljer sig från majoriteten av Storbritanniens sanddynsområden. Om sanddynerna inte kan forstsätta röra sig och förändras försvinner det som gör området speciellt. Byggandet av en golfbana på den del som är skyddad mark antas skada dynerna (BBC News 070817). Kritik över hur golfbanan påverkar miljön har även kommit från projektets egna miljöexperter, men har ignorerats i processen (The Guardian 080609).

Samtidigt är konflikten om vilka existenser och aktiviteter som ska tillåtas uppta plats mer komplex än endast rörande miljöhänsyn eller golfbanan. De grupper som motsatt sig anläggningen är inte golfmotståndare som sådana, utan helt enkelt miljöaktivister. I arbetet har dessa tagit fram en alternativ design av golfbanan som undviker just den skyddade delen av kustremsan (RSPB Scotland 2008). Konflikten ska med andra ord inte ses som rörande golf eller inte golf, utan om hur golflandskapet på platsen ska utformas. En samtidig konflikt kan också ses i hur både RSPB Scotland – en miljövårdsgrupp inriktad på fåglar – och Trump vänder sig mot byggandet av vindkraftverk utanför kusten. På så sätt handlar kampen om rummet här om mer än två motstridiga intressen. I sin kritik av vindkraftverken har Trump och RSPB Scotland dock två mycket olika grundvalar. RSPB Scotlands kritik rör både vindkraftverken och golfbanan och fokuserar på hur de två storskaliga byggnadsprojekten längs kusten potentiellt kan skada områdets viktiga djur- och växtliv. Trumps kritik av vindkraftverken rör snarare estetiska dimensioner.

I am not thrilled – I want to see the ocean, I do not want to see windmills (Donald Trump i BBC News 060524).

Att just vyn över naturen betonas säger någonting i sig. Natur som natur är visserligen en del av golflandskapet. Gräset som växer på en fairway är inte mindre naturligt än samma grässort någon annanstans. Men då det gäller golfbanan som konkurrenskraftig anläggning är det i första hand som bakgrund naturen behövs. Angående nöjesparken Coney Island i New York har Eliza Darling kommenterat hur dess attraktionskraft hade sin rot i två skilda attraktioner. En av dessa attraktioner var den ”naturliga” stranden. Den andra attraktionen var en konstgjord avledelse – nöjesparken (Darling 2005b). Snow har i liknande ordalag beskrivit hur människor kom till en av de vackraste stränderna vid atlantkusten utan en tanke på att simma. De fick kanske bara en snabb skymt av havet från bergochdalbanan (citerad i Darling 2005b).

Jämförelsen mellan golflandskapet och nöjesparken Coney Island är inte så långsökt som det kanske kan tyckas vid första anblicken. Precis som Coney Island så förlitar sig en golfbana på en balans mellan det naturliga – spektakulära landskap, frisk luft osv. – och det artificiella – fairways, bunkers och greener. Precis som i exemplet Coney Island är naturens roll här ofta att utgöra en bakgrund till aktiviteten, och medan själva aktiviteterna som utförds, kläderna som bärs och maten som konsumeras skiljer sig mellan platserna så är detta endast nyanser i sammanhanget. Naturen betraktad som aktivitetens bakgrund är densamma. Att faktiskt behöva konfrontera den otämjda naturen på nära håll är i golflandskapet ofta ett misstag. Det betyder att det senaste slaget radikalt missat sitt mål. Detta ska inte ses som stående mot golfspel som en naturupplevelse, utan endast ses som ett erkännande att det finns flera sätt att uppleva naturen.

På detta sätt är konflikten mellan naturskyddsorganisationer och golfbanans förespråkare en fråga om två radikalt olika sätt att se naturen. Kampen om rummet kan i detta fall inte studeras utan att man också samtidigt studerar relationen till rummet. Medan golfbanans motståndare betraktat naturen som värdefull just genom dess "naturlighet" – dess förmåga att bibehålla artrikedomen på platsen – betraktas naturen av företaget som en estetisk tillgång – en vy eller spektakulär bakgrund, vilken bidrar till golfbanans konkurrenskraft.

En ytterligare dimension kan ses i retoriken kring naturens status idag och dess – eventuella – status när området förvandlas till en golfanläggning. Organisationer som RSPB Scotland och Scottish Natural Heritage fokuserar självklart på den potentiella skada som golfanläggningen kan göra i landskapet. Då förslaget såg ut att röstas ned använde företagets representanter en radikalt olik retorik kring naturen jämfört med de positiva yttranden som gjordes i samband med att platsen först valdes ut. Donald Trump beskrev då områdets nuvarande tillstånd som något osmakligt. På frågan om han tyckte att området idag var ett av de bästa han sett i världen gav han följande svar.

I don’t think it is just now, I think it can be. There are dead bird carcasses, there are animals lying over the site which have been shot. Maybe some people are into that – I’m not (Donald Trump i BBC News 080610).

Citatet ovan belyser hur naturen behandlas som argument både för golfprojektets anhängare och för projektets motståndare. Det som skulle kunna ses som del av platsens ”orörda” karaktär idag ses istället som skavanker. Samtidigt hävdar de bakom golfbanan att denna förbättrar platsen. Platsen ses då idag inte som en av de bästa i världen, men modifierad kan den bli det. Liknande uttalanden kan ses då projektet blev underkänt i infrastrukturskommittén.

It’s not just a loss for us but for the people of Aberdeen and the shire. The members of the council’s infrastructure committee have chosen to protect a pile of sand (Donald Trump i The Guardian 071130).

Här benämns naturområdet som en sandhög och visar återigen konflikten kring hur naturen ska värderas och användas. Naturen spelar en roll både som grund för valet av denna specifika plats för golfbanorna och som inslag i retoriken. Men samtidigt som området idag utmålas som nedgånget återfinns som sagt en motvilja mot att flytta projektet från sanddynerna. Att tolkningen av landskapet är så pass olika beroende på inställning till golfanläggningen är förstås inte förvånande. Walmsley och Lewis (citerade i Muir 1999:193) har påpekat hur tolkningen av landskapet skiljer sig beroende på betraktaren.

[The interpretation] can reflect the values and attitudes of the individuals concerned. Thus a capitalist may interpret landscape in monetary terms, an artist in aesthetic terms, a scientist in ecological terms, and a social activist in terms of disorder and injustice… A recreationist may interpret a landscape in terms of the extent to which it gratifies a desire for pleasurable experience (Walmsley och Lewis citerade i Muir 1999:193).

Tolkningen av landskapet kan sägas vara avhängig landskapets relevans för betraktaren. Olika intressen ser olika nytta i landskapet. Innan anläggningen har byggts har landskapet ingen egentlig nytta för Donald Trump som affärsman eller för företaget bakom anläggningen. Detta motsäger egentligen inte att Donald Trump personligen kan tycka landskapet i sig, utan golfbana, är vackert – vilket han inledningsvis sa sig göra. Men för företaget är den ekonomiska aspekten samtidigt a och o. Här måste landskapets förändras för att dess potential ska kunna utnyttjas fullt ut. Samtidigt kan golfens relation till landskapet också liknas vid rekreationistens, landskapet ska kunna erbjuda en trevlig upplevelse.

Slutligen måste ytterligare en dimension i konflikten kring hur naturen på platsen ska värderas och användas tas upp. I fallet med jordbruksmark som förvandlas till golfbana vilket kort berördes i inledningen så handlar det om privat ägd mark som helt enkelt byter ägare. I fallet Aberdeen handlar det istället om mark som fullt ut privatiseras. Det handlar med andra ord om att golfbanan innebär att ett stycke mark införlivas i en ny ekonomisk relation. Golfbanans expansion får därmed mer karaktären av ett mer principiellt skifte i markanvändningen. SSSI:n är redan på privat mark i och med att företaget äger marken, men fram till planernas godkännande har dess skyddade status inneburit att marken inte fritt kunnat utnyttjas. Privatisering innebär enligt Mansfield (2007) inte bara ett institutionellt skifte. Privatisering innebär även en mer omfattande omvandling av relationer – både politisk-ekonomiska och relationer mellan samhället och miljön. Snarare än endast ett skifte från offentlig till privat administration skapar privatisering nya ting som kan köpas och säljas (Mansfield 2007). Privatisering i denna mening är inte möjlig fullt ut så länge naturskydd bestämmer relationen till naturen. Återigen, konflikten om huruvida golfbanan ska få ta de sanddyner som utgör SSSI:n i anspråk har därmed både en dimension som rör skadan som en golfbana kan göra på naturen på platsen och en dimension som mer rör principiella värden i stort. Privatiseringen som fullföljs med golfanläggningen innebär en radikalt förändrad relation till den bit land som tidigare varit ett skyddat naturområde.

Slutord

Som en specifik sorts konstgjord natur måste golfbanan ses som den fysiska manifestationen av en viss relation till naturen där vissa kvalitéer inom denna lyfts upp som den relevanta värderingen av naturen. I fallet med anläggningen utanför Aberdeen har en värdering av naturen grundad i dess förmåga att locka till sig turister lett till en omstrukturering på bekostnad av en värdering av naturen där dess förmåga att upprätthålla ett visst habitat betonas. I liknande ordalag måste även planeringen av platsen – den process där de faktiska besluten tagits – ses som en manifestation av just denna specifika relation till naturen. Sanddynerna är en resurs vars ekonomiska potential uppfylls genom godkännandet av en storskalig anläggning fokuserad på golfturism. Mot detta väger uppenbarligen naturens kvalitéer som natur lätt. Även om de faktiska effekterna är platsspecifika måste man komma ihåg att själva relationen till omgivningen som uttrycks i planeringen inte nödvändigtvis är platsspecifik. Sättet att värdera natur främst för dess skönhet handlar om en mer generell attityd till naturen. Likaså handlar viljan att ge upp ett viktigt habitat om det kan leda till en ekonomisk vinning för regionen om en mer generell attityd till naturen. Jaap Frouws (1998) har med holländska exempel pekat på hur användandet av landsbygden där främst baserar sig på en värdering utifrån en diskurs där utvecklande av landsbygden främst handlar om att generera inkomster och skapa arbetstillfällen. Struktureringen och användandet av landskapet ska framförallt bestämmas utifrån ekonomiska perspektiv och investeringsmöjligheter. Här spelar bland annat behovet av trevliga platser för hus, rekreationsanläggningar och dramatisk natur en stor roll (Frouws 1998). Med andra ord, även om effekterna på naturen är platsspecifika kan genomgången ändå tänkas säga någonting om en relation till naturen som går utanför den specifika platsen.

På ett mycket grundläggande plan måste konflikten om just den bit mark som här behandlas samtidigt ses som en kamp rörande vilka händelser och existenser som har tillträde till detta rum. Relationen är alltid en relation till en faktisk plats. I just detta fall är kompromissen inte möjlig. Antingen är sanddynerna rörliga och tillåts erbjuda det habitat de tidigare varit, eller så stabiliseras sanddynerna och en golfbana byggs. Någon mellanväg finns inte för platsen. Rummet struktureras om i grunden och nya händelser och existenser får nu tillträde. Istället för fåglar och växter får golfare och golfturister det huvudsakliga tillträdet till platsen. Den amerikanska sociologen John Bellamy Foster har påstått att det bakom varje miljökamp idag finns en kamp om expansionen av ’the global treadmill’ (Foster 2002:49). Med andra ord handlar varje miljökamp om vilka barriärer ekonomin ska kunna ta sig över – dvs. vilka platser som ska ingå respektive ligga utanför den ekonomiska sfären. Här handlar således kampen om rummet simultant om en relation till omvärlden. Kampen om tillträde förs inte i ett vakuum, utan är intimt sammankopplad med idéer kring vilken relation samhället ska ha till naturen och således både om efter vilka premisser naturen ska värderas och hur naturen kan användas. Golflandskapet handlar om omstöpningar av landskapet – om hur landskap omvärderas och omformas beroende på de fenomen och existenser som äger rummet. Häri ligger själva kampen om rummet, när rummet strukturerar för att ge vissa existenser och händelser tillträde trängs andra ut.

Vilken relevans har då denna diskussion för en vidare analys av golflandskapet? Även om den anläggning som beskrivits innebär en golfbana på platsen är det fullt möjligt att en liknande anläggning skulle kunna ha byggts utan golfbanan. Likaså måste man komma tillbaka till den tidigare diskussionen kring vad golfbanor förvandlas från för att bättre se exakt vilka implikationer – både positiva och negativa – golfen kan ha för ett specifikt landskap. Vid en fokus på de faktiska effekterna på lokal nivå måste en sådan analys genomföras. Men om istället en bredare tendens i relationen till naturen är det som fokuseras på är det i förlängningen intressant att se i vilken grad denna relation till naturen återspeglas i golfindustrin. De specifika effekterna av en golfbana på en specifik plats är då egentligen inte huvudfokus. Denna artikel behandlar bara en specifik golfanläggning och kan därmed egentligen inte säga någonting om en naturrelation för golfen som helhet. Men då golfbanor involveras i konkurrens om spelare på både lokal, nationell och global nivå är det fortfarande relevant att se till vilket sätt naturen lyfts fram. Enligt Trump måste vackra platser då tas i anspråk för att kunna locka till sig spelarna. Stämmer detta öppnas planen för en mer generell betoning på naturen som bakgrund.

Slutligen måste dock tilläggas att denna artikel utelämnar miljöarbetet inom golfen vad gäller gödselanvändning, bevarande av sällsynta blommor etc. En fortsatt mer heltäckande genomgång av golfens relation till naturen måste även ta upp sådana aspekter. Samtidigt som några relevanta områden för fortsatt forskning i golfens roll kan pekas ut, kan denna artikel endast erbjuda en illustration av ett sammanhang som golflandskapet satts i.

Referenser

 

Bucht, Eivor 2008. ’Stadsnära landsbygd – när många gör anspråk på marken’ i Johansson, Birgitta (red.) Ska hela Sverige leva? Formas, Stockholm

Carlsson, Bo 2004. ’En essä om golfturism, the Anti-golf Movement och golfbanor med KRAV-märkning’ på idrottsforum.org

Castree, Noel 2002. ’False antitheses? Marxism, Nature and Actor-Networks’ i Antipode Vol. 34. Nr. 1 s. 111-146

Darling, Eliza 2005a. ’The city in the country: wilderness gentrification and the rent gap’ i Environment and Planning A Vol. 37. Nr. 6 s.1015-1032

Darling, Eliza 2005b. ’Nature’s carnival: the ecology of pleasure at Coney Island’ i Heynen, Nik; Kaika, Maria & Swyngedouw, Erik (red.). In the Nature of Cities: Urban Political Ecology and the Politics of Urban Metabolism Routledge: New York

The Ecologist 080724. ‘Taking a swing at golf’ http://www.theecologist.org/pages/archive_detail.asp?content_id=1912 (081208)

Ek, Richard & Hultman, Johan 2008. ’Sticky Landscape and Smooth Experiences: The Biopower of Tourism Mobilities in the Öresund Region’ i Mobilities Vol 3. nr 2. s. 223-242

Foster, John Bellamy 2002. Ecology Against Capitalism Monthly Review Press: New York

Frouws, Jaap 1998. ’The Contested Redefinition of the Countryside. An Analysis of Rural Discourses in the Netherlands’ i Sociologia Ruralis Vol 38, Nr 1, s. 56-68

GAGM 1993. ‘The Global Anti-Golf Movement Manifesto’ http://www.antigolf.org/english.html (081208)

Gange, Alan C; Lindsay, Della E & Schofield J Mike 2003. ’The ecology of colf courses in Biologist Vol. 50 Nr. 2 s. 63-68

Golf Research Group 2008. ’Current State of the Golf industry’ http://www.golf-research-group.com/start.html (081208)

Harvey, David 2007. ‘Neoliberalism as Creative Destruction’ i Geografiska Annaler. Series B. Human Geography. Vol 88. Nr 2. s.145-158

Hägerstrand, Torsten 1986. ’Den geografiska traditionens kärnområde’ i Svensk Geografisk Årsbok, 62.

Janson, Anders (red.) 2004. Golf – Den stora sporten Svenska Golfförbundet.

Mansfield, Becky 2007. ‘Privatization: Property and the Remaking of Nature-Society Relations – Introduction to the Special Issue’ i Antipode Vol. 39 Nr. 3 s. 393-405

Muir, Richard 1999. Approaches to Landscape MacMillan Press Ltd:London

NEST 2002. North East Scotland Together: Aberdeen and Aberdeenshire Structure Plan 2001-2016 Aberdeen City council & Aberdeenshire council

RSPB Scotland 2008. ’Routing studie – an alternative course design’ http://www.rspb.org.uk/Images/Alternative%20Course_tcm9-189715.pdf (081208)

Svenska Golfförbundet 2007. En rapport on golfen i Sverige 2007. Svenska Golfförbundet.

Svensk Fotboll 2008. ’Dokumentbank – Ekonomi’ http://www.svenskfotboll.se/t3.aspx?p=288436 (081202)

Swedberg, Richard. 2006. ‘Schumpeter, Joseph, A.’ I Beckert, Jens & Zafirovski, Milan (red.) International Encyclopedia of Economic Sociology Routledge:Abingdon

Tanner, R.A. & Gange, A.C. 2005. ’Effects of golf courses on local biodiversity’ i Landscape and Urban Planning Vol. 71 Nr. 2 s. 137-156

TIGL 2007. Golf & Leisure Resort. Menie Estate, Balmedie, Aberdeenshire: Environmental Statement Non Technical Summary Edinburgh:Ironside Farrar Environmental Consultants

Walmsley, D.J. & Lewis, G.J. 1993. People and Environment: Behavioural Approaches in Human Geography Harlow: Longman

Dagspress och Nyheter

BBC News 060331. ‘Trump tees up golf centre project’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/4862982.stm (081208)

BBC News 060403. ‘Turbins ’threaten’ Trump plans’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/4871564.stm (081208)

BBC News 060423. ‘McConnell defends Trump meetings’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/4936652.stm (081208)

BBC News 060428. ‘Trump flies in to see golf venue’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/4951892.stm (081208)

BBC News 060524. ‘Fears over Trump’s golfing plans’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/5008624.stm (081208)

BBC News 070330. ‘Trump’s golf submission swings in’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/6506923.stm (081208)

BBC News 070817. ‘Fears remain over Trump golf plan’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/6951065.stm (081208)

BBC News 070911. ‘Trump golf plans stay on course’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/6989637.stm (081208)

BBC News 071008. ‘Trump defends golf course plans’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7031887.stm (081208)

BBC News 071019. ‘Trump critics meet first minister’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7052631.stm (081208)

BBC News 071120. ‘Trump golf resort given backing’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7102856.stm (081208)

BBC News 071129. ‘Trump’s £1bn golf plan rejected’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7118105.stm (081208)

BBC News 071130. ‘Council in ’urgent’ Trump meeting’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7121366.stm (081208)

BBC News 071202. ‘Trump’s £1bn resort plan ‘dead’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7123779.stm (081208)

BBC News 071204. ‘Ministers to decide Trump plans’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7127760.stm (081208)

BBC News 071205. ‘Trump opponent in confidence vote’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7129436.stm (081208)

BBC News 071209. ‘Salmond’s Trump golf team meeting’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7135266.stm (081208)

BBC News 071212. ‘Trump rejection councillor sacked’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7139605.stm (081208)

BBC News 071217. ‘Trump fires ’malicious’ warning’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7147714.stm (081208)

BBC News 071219. ‘Salmond to appear at Trump probe’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/7151586.stm (081208)

BBC News 080116. ‘Trump plans call-in ’practical’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7190203.stm (081208)

BBC News 080313. ‘Salmond’s trump action ’cavalier’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7294059.stm (081208)

BBC News 080610. ‘Trump golf inquiry in full swing’ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/north_east/7444123.stm (081208)

Daily Record 080319. ‘Donald Trump Sent Secret Emails To Alex Salmond’ http://www.dailyrecord.co.uk/news/scottish-news/2008/03/19/donald-trump-sent-secret-emails-to-alex-salmond-86908-20355850/ (081208)

The Guardian 071130. ‘Developer trumped by fisherman in row over golf complex’ http://www.guardian.co.uk/environment/2007/nov/30/conservation.golf (081208)

The Guardian 080608. ‘Trump to face a public grilling’ http://www.guardian.co.uk/uk/2008/jun/08/scotland.donaldtrump (081208)

The Guardian 080609. ‘Trump snubs experts over golf course threat to rare dunes’ http://www.guardian.co.uk/environment/2008/jun/09/conservation.endangeredhabitats (081208)

The Guardian 080613. ‘Scotland’s gullible politicians are the victims of a colossal Trump try-on’ http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/jun/13/donaldtrump.scotland (081208)

The Guardian 081104. ‘Worlds best golf course’ approved – complete with 23-acre eyesore’ http://www.guardian.co.uk/world/2008/nov/04/donald-trump-scottish-golf-course (081208)

The Herald 071203. ‘SNP duo flak over Trump decision’ http://www.theherald.co.uk/search/display.var.1875198.0.snp_duo_face_flak_over_trump_decision.php (081208)

Noter

[1] Kreativ förstörelse, eller creative destruction, är traditionellt ett begrepp sammanknippat med Joseph A. Schumpeter och studier om den kamp som dagligen pågår inom kapitalismen mellan gamla och nya former av företag (Swedberg 2006). Det sätt på vilket Noel Castree här använder begreppet liknar snarare en användning av begreppet inom samhällsgeografi där creative destruction sammanknippats med omstöpningar av institutioner, relationer och livsstilar (se t.ex Harvey 2007)

[2] Denna uppskattning baseras här på enkätsvar från 2007. 250 av landets golfklubbar besvarade denna enkät om uppgav en omsättning på i snitt 5 769 000 kr. Med 500 klubbar i Sverige blir detta en total omsättning på nästan 2.9 miljarder.

[3] Kompletta siffror utifrån vilka denna sammanläggning är gjord finns på http://www.svenskfotboll.se/t3.aspx?p=288436 under avsnittet ekonomi. Det finns dock ca 3200 klubbar utöver de som statistiken täcker, varpå denna långt ifrån kan ses som tillräcklig, men samtliga elitklubbar täcks av statistiken

[4] First Minister, ledaren för Skottlands parlament. Jmf Prime Minister.




Copyright © Erik Jönsson 2009.


www.idrottsforum.org | Redaktör Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Aage Radmann