Den här boken är framför allt en uppslagsbok. Den diskuterar och definierar 45 nyckelteman inom ungdomsidrott i bokstavsordning från förmåga och talang (ability and talent) till nya samhällsförhållanden för ungdomar (youth’s new condition). Det senare temat har att göra med de samhällsförändringar som på senare tid bland annat har gjort att ungdom endast med svårighet kan betraktas som en tydligt definierad livsfas. Till exempel sker övergången mellan ungdom och vuxenhet inte lika markant som tidigare eftersom vuxenhetens attribut som ett stadigt förhållande, ett fast jobb och en egen bostad inte längre är vare sig självklara mål eller ens mål som är möjliga att uppnå. Trots att detta lyfts fram och diskuteras definieras ungdom i den här boken som en övergångsperiod (mellan ungdom och vuxen), vilken grovt räknat infaller mellan åldrarna 15 och 25 år. Till idrott, som varandes det andra huvudtemat för boken och därmed inte heller är inräknat bland de 45, räknas både konventionella tävlingsinriktade former av fysisk aktivitet som fotboll och basket, och andra fysiska aktiviteter som utförs främst med rekreation som syfte. Till de senare hör parkour, surfing, cykling och aerobics.

Författare till boken är Ken Green, professor i tillämpad idrottssociologi och verksam i Storbritannien vid universitetet i Chester. På sin meritlista har han en lång rad publicerade texter om ungdom och idrott, framför allt om idrottsligt deltagande. Det märks också i texterna där just det idrottsliga deltagandet återkommer. Många av hans publikationer är skrivna i relation till vad som i engelsktalande länder går under beteckningen PE (physical education). Tillsammans med Ken Hardman är han också redaktör för en lärobok i just detta ämne, vilket i Sverige i det närmaste kanske kan beskrivas som skolämnet idrott och hälsa.  Även om Green står som ensam författare till den bok som recenseras här förtjänas ytterligare en person, ironiskt nog också vid namn Ken, att nämnas, nämligen Ken Roberts. Han tackas i förordet för att ha varit en inspirationskälla för författaren i 20 år och för att också ha läst manuskriptet. Denne Roberts är flitigt citerad i boken i vitt skilda ämnen, så flitigt att han möjligen borde ha stått med som författare.

Med Greens akademiska position i Storbritannien är det inte förvånande att många referenser och exempel kommer just därifrån. Men Green är delvis verksam också i Oslo, vilket har fått synbara konsekvenser i den här uppslagsboken. Här finns till exempel alla de nordiska länderna utom Danmark representerade med egna uppslagsord i index. Även om nordisk idrottsforskning är betydligt bredare och mer mångfacetterad än den som tas upp här, är det ändå trevligt att läsa referenser till Engström, Eiðsdóttir, Breivik, Vaage, Koska och Laakso.

Det sociologiska perspektivet är högst närvarande genom de uppslagsord som räknas in, men också genom det sätt på vilket resonemanget förs. Förklaringarna handlar om ungdomar i deras sociala kontexter, mer än om ungdomar som enskilda och isolerade individer. Ett av syftena med boken är också att försöka visa hur ungdomsidrott och ungdomars idrottande återfinns i ett socialt sammanhang där familj och utbildning spelar roll, men där även konsumtionsindustri, medier och politik har en inverkan.

Bland de 45 temana i boken tas sociologiskt aktuella ämnen som droger, etnicitet, genus, identitet, moralisk panik, risk, motivation, livsstil med mera upp. Varje uppslagsord presenteras genom en kortare essä, där de på ett enkelt och lättillgängligt sätt får en förklaring. Som student är det, tänker jag mig, just sådana förhållandevis enkla förklaringar man saknar och behöver, i synnerhet när de undervisande lärarna verkar ha en förkärlek för att problematisera och vända ut och in på varenda upplevd självklarhet utan att lämna några enkla svar. I essäerna korsrefereras till andra teman. Det gillar jag. Temana får på så sätt en mer fullödig förklaring och som läsare leds man vidare precis som med hyperlänkar på nätet, eller som i gamla tiders lexikon för den delen.

Antalet nyckelteman är naturligtvis godtyckligt i viss utsträckning, liksom vilka teman som valts ut och valts bort. Personligen saknar jag några relevanta ledmotiv på det här området som enligt mitt tycke förtjänar egen lyskraft. Dit hör sexualitet, medier, organisation och begreppsparet stad och landsbygd. Samtidigt återfinns några av dessa inom andra teman och kan nås via uppslagsorden i registret längst bak. Två andra teman som inte heller finns med bland de 45 utvalda, har författaren känt sig nödgad att kommentera i inledningen. Han har nämligen valt att inte ta med inkludering och exkludering, eftersom dessa teman enligt honom snarare är retoriska påfund mer än bärare av analytiska idéer.  Säkerligen finns både sociologer och andra som inte håller med om detta och jag tänker inte ge mig in i en diskussion om fel eller rätt i frågan om att exkludera exkludering. Däremot vill jag peka på vad det säger om bokens ambition att göra det. Här syns nämligen strävan mot det icke normativa vetenskapliga landskapet med tillhörande operationaliserbara begrepp. Inkludering och exkludering behöver inte, men kan lätt göras, mot en normativ fond. Med andra ord ställer studenter såväl som forskare frågan: hur ska vi göra för att alla ska kunna vara med? Green menar att inkludering och exkludering hellre kan studeras med andra sociologiska termer, som exempelvis social klass.

Vilken relevans och användbarhet har då den här boken? Som målgrupp har den studenter på grundnivå. Enligt min bedömning är det också för den gruppen som boken fyller störst funktion. Den kanske inte behöver hamna på listan för obligatorisk kurslitteratur, men den kan definitivt ligga på listan för valbar litteratur eller referenslitteratur. På högskolor eller universitet med utbildning mot idrott i någon riktning, har boken en given plats på det tillhörande biblioteket. Där kan den fungera gott som uppslagsbok att ta avstamp ifrån (nu menar jag bildligt). Med utgångspunkt i definitioner, statistik, referenser och tankar i den här boken kan studenter ta sig vidare i examinationsuppgifter eller uppsatsskrivande till djupare analyser i andra texter som har bäring i det fält man studerar. Med andra ord, studenterna kan genom ytterligare förkovran på så vis problematisera de begrepp som presenteras. Boken utesluter alltså inte mer läsning, snarare kan den leda vidare till annan litteratur. Det är också en av bokens största förtjänster.

© Åsa Bäckström 2012.

---

	Köp boken från Adlibris.se
	Kjøp boken fra Capris.no
	Køb bogen fra Adlibris.dk
	Buy this book from Amazon.co.uk
	Buy this book from Amazon.com