Gertrud Pfister
A World Power in Women’s Sport
– Women Without Power in Sport:
Gender, Power and Sport in East Germany

Den östtyska flaggan har vajat högst, näst högst, och även tredje högst i ett antal OS och VM, speciellt när det gäller damidrott. DDRs kvinnor har dessutom slagit ett antal världsrekord, varav några fortfarande gäller. Kort sagt, den östtyska (dam)idrotten var synnerligen, ja rent av misstänkt, framgångsrik. Gertud Pfister frågar sig om de östtyska kvinnornas framgångar också hade effekter på idrottens jämlikhetssträvan inom det östtyska idrottsetablissemanget. Efter en kort genomgång av den östtyska idrottspolitiken med betoning på planering, management och kontroll, ger Pfister läsaren en blick bakom ridån, där hon ser en konstant ojämlikhet och marginalisering vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män i ledande funktioner, bland forskare och tränare. Härvid skiljde sig inte DDR-idrotten från den övriga idrottsvärldens könsstrukturer.

Gertrud Pfister är professor vid Institut for Idræt, Københavns universitet. Till artikeln
Peter Dahlén
Beckham – mannen, myten och varumärket

David Beckham är tveklöst en av världens mest kände fotbollspelare, och efter prinsessan Dianas bortgång sin tids mest kände engelsman. Genom äktenskapet med Victoria ”Posh Spice” Adams har Beckhams berömmelse också nått utanför idrottsvärlden; han beskrivs som popikon och gay-ikon, och har kommit att bli den främste representanten för den senaste internationella storstadstrenden metrosexualitet. Och det skrivs böcker av och om David Beckham. Hans senaste ”självbiografi”, My side, utkom för tre månader sedan (12 september) och har hittills sålt 400.000 inbundna exemplar bara i Storbritannien. Ellis Cashmores biografi Beckham kom 2002, och ett ex letade sig fram till Bergen och flitige Peter Dahlén. I sin essä om bokens och verklighetens Beckham funderar Dahlén kring idrott och underhållning, engagemang och kommers, och den nya maskuliniteten.

Peter Dahlén är verksam vid Institutt for medievitenskap vid universitetet i Bergen. Till artikeln
Björn Horgby
Klassrivaler – Kamraterna och Sleipner i Norrköping

De klasskampsliknande gängkonflikter som präglade svenska storstäder kring förförra sekelskfitet flyttade så småningom in på fotbollsplanerna, i och med grundandet av fotbollsklubbar med olika klassbaser. I Norrköping representerade Sleipner arbetarklassen och IFK Norrköping över- och medelklassen. Björn Horgbys artikel berättar om den klassmässigt och idrottsligt baserade rivaliteten mellan lagen under förra seklets inledande decennier, en rivalitet som så småningom övergick i samarbete och mer vänskapliga förhållanden i takt med att idrotten blev det främsta klassöverskridande intresset bland Norrköpingsbor och bland svenskar i gemen.

Björn Horgby är professor i historia vid Örebro universitet. Till artikeln
Gunhild Tinmannsvik
Jernkvinnen: Representasjonen av Bente Skari i Se og Hør,
sett i lys av bruk av myter i sportsjournalistikken

Bente Skari är en av Norges mest framgångsrika längdskidåkare genom tiderna. Hon lade stavarna på hyllan efter årets VM i Val di Fiemma, efter en lång och segerrik karriär. Den norska veckotidningen Se og Hør publicerade en specialbilaga om de norska skidåkarna inför VM, där också Bente Skari figurerade, i en stort uppslagen och ymnigt illustrerad artikel. Gunhild Tinmannsvik tar detta reportage i text och bild som utgångspunkt för en väl genomförd och intresseväckande analys av hur medier bygger myter (i Barthes mening) kring idrott, i detta sammanhang kopplat till kön och nationell identitet. Tinmannsvik visar också hur traditionella föreställningar om kvinnliga idrottare utmanas inom sportjournalistiken, i takt med att kvinnorna gör idrottskarriärer på sätt som allt med påminner om manliga idrottares karriärstrategier.

Gunhild Tinmannsvik studerar medievetenskap vid universitetet i Bergen. Till artikeln
Ingegerd Ericsson
Mer medveten motorisk träning behövs

Det kommer allt fler larmrapporter om att våra barn har blivit allt mer stillasittande, vilket anses få negativa effekter på den motoriska utvecklingen. Motoriska färdigheter uppnås inte genom teoretiska studier eller genom att se andra röra sig. Försämring av motoriken påverkar, hävdar Ingererd Ericsson, dessutom koncentrations- och inlärningsförmågan på ett negativt sätt. Barn med motoriska svårigheter väljer även bort att idrotta tillsammans med andra barn och riskerar därmed att mobbas. Genom att lyfta fram Bunkefloprojektets positiva resultat, vill Ingererd Ericsson förespråka en rad pedagogiska åtgärder som sätter medveten motorisk träning i fokus.

Ingegerd Ericsson är forskare och lärare vid Idrottsvetenskapliga programmet, Malmö högskola och disputerade i oktober 2003 med en avhandling om motorik, koncentrationsförmåga och skolprestation. Till artikeln
Jan Ove Tangen
Tause forventninger og taus kunnskap
– en oversett sammenheng mellem idrettsanlegg og deres brukere

Det norska forskningsrådet har under den senaste sexårsperioden gjort en satsning på forskning kring idrottens anläggningar, som bland annat berör frågor kring vilka som utnyttjar anläggningarna och varför. Ett av de intressantaste projekten berör idrottsanläggningarnas inklusions- och exklusions-mekanismer. Jan Ove Tangen har, utifrån Niklas Luhmanns sociologiska systemteori, ställt frågor kring vilka mekanismer som drar en del människor till arenorna som utövare eller åskådare, medan andra stöts bort. Besluten är starkt präglade av vilka erfarenheter och upplevelser man har haft av denna typ av anläggning och motsvarande erfarenheter i sin socialiseringsprocess. Här talar Tangen om tyst kunskap. En annan viktig slutsats är att rörelse, i form av olika idrottsliga aktiviteter, fungerar som "mediator" mellan tysta förväntningarna som finns i anläggningen och den tysta kunskapen som individen förkroppsligar.

Jan Ove Tangen är docent i sociologi vid Høgskolen i Telemark, och har bl a skrivit Sport - A Social System? A Sociological Attempt to Define Sport (2001). Till artikeln
Ragnhild Thomsen
Boksesporten runde for runde
En sammenligning av svensk og amerikansk radiosport

Efter första världskriget utbröt boxningsfeber i USA och Sverige, och folk hungrade efter information om den populära sporten. I samma veva blev radion ett massmedium i modern mening, och idrott blev en viktig del av progaminnehållet i det nya mediet. Mötet mellan radio och boxning kom dock att se olika ut i de två ländernas radiokanaler. Medan svenska Radiotjänst ogärna förmedlade boxningsmatcher i svensk radio eftersom det ansågs bryta mot kravet på en ”hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”, utnyttjade den amerikanska radion den attraktiva boxningen för allt vad den var värd i dollar och cent. Och medan amerikanska radiokommentatorer passade på att göra reklam för sponsorer under matchreferaten, så fokuserade de svenska radiomännen på att tona ned boxningens brutala karaktär genom att referera matcherna neutralt och utan inlevelse.

I artikeln jämför Ragnhild Thomsen svensk och amerikansk radiosport från 1920- till 1960-talet. Hon visar hur sporten i det nya etermediet präglades av att man i Sverige i första hand tillvaratog det förpliktigande public service-idealet, medan man i USA använde sporten på det sätt som genererade mest vinst. Utifrån boxningssporten som case kan Thomsen diskutera temata som public service-funktionens dilemman i Sverige samt sponsring och rättigheter i USA.

Ragnhild Thomsen är mastersstudent vis Instituu for medievitenskap, Universitet i Bergen. Till artikeln
Anders Östnäs
Handikapp som socialt fenomen

År 2003 går mot sitt slut, och därmed också det europeiska handikappåret. För en idrottsvetenskaplig webbsajt som idrottsforum.org finns det en naturlig ingång till handkappåret, nämligen handikappidrotten. God hjälp med att fånga in detta fenomen har vi fått av Anders Östnäs, universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund som själv – bland annat – forskar om handikappidrott.

I en artikel som till dels bygger på hans licentiatavhandling från 1997 tecknar Anders Östnäs med breda penseldrag handikappidrottens historia, internationellt och – särskilt ingående – i Sverige. I Storbritannien stod handikappidrottens vagga, och därifrån spred sig idén över världen. 1954 började man inom Riksidrottsförbundet fundera på hur handikappidrott skulle kunna integreras i den svenska idrottsrörelsen, och de kommande 40 årens skulle se en våldsam expansion av handikappidrotten, i Sverige såväl som i resten av världen, med bland annat en särskild ?olympiad?, Paralympics, och med ett växande publikt och medialt intresse. Till artikeln
Bo Vestergård Madsen
Krop og demokrati

Vid den senaste uppdateringen presenterade idrottsforum.org en artikel (av Sigmund Loland) om idrottens kroppssyn; dess fenomenologi och sociala konstruktion. Nu fortsätter Bo Vestergård Madsen att diskuterat huruvida kroppen har någon relation till demokrati. Men ?känner? kroppen till demokrati? Förutsätter demokrati en speciell kropp? Är det möjligt att tala om en demokratisk kropp?

I demokratier finns det härvid en föreställning om en jämlikhet som har sin grund i en kroppslig autonomi; en man, en kropp och en röst. Demokratier är i det här sammanhanget avhängigt vad vi gör med kroppen. Madsen hävdar att hur kroppen frambringas, tolkas och förvaltas har stor betydelse när det gäller folkupplysning och demokrati – inte minst vad gäller konstruktionen av det (post)moderna medborgarskapet.

Bo Vestergård Madsen har varit verksam vid Institut for Forskning i Idræt og Folkelig Oplysning (IFO), ett forskningsinstitut som utifrån samhällsvetenskapliga och humanistiska analyser studerar sambandet mellan kropp/idrott, folklig upplysning och det civila samhället. Till artikeln
Sigmund Loland

Kroppssyn, idrett og mosjon
Till artikeln

Technology in Sport: Three Ideal-Typical Views and Their Implications
Till artikeln

Inom idrotten är skötseln av kroppen, vid sidan av materialutveckling, en av de viktigaste komponenterna i strävan att nå bättre resultat. I idrotten är kroppen ett medel (ett objekt) för att uppnå såväl hälsa som resultat. Med objektiveringen av kroppen följer givetvis en risk för kroppsfixering, något som i värsta fall kan urarta i anorexia eller nyttjandet av anabola steroider. När det gäller teknologiutvecklingen kan man diskutera vad det har för betydelse för idrottens jämlikhetsideal och synen på människans förhållande till teknik.

I två spännande artiklar presentar Sigmund Loland, Nordens främste idrottsfilosof, olika perspektiv på idrottens kroppssyn och dess förhållande till teknologisk utveckling. Författaren diskuterar idrottskroppens fenomenologi och dess sociala konstruktion. Resonemanget slutar med att bejaka idrotten och dess möjliga kroppssubjekt. Vidare presenteras, initierat och systematiskt, tre teorier om teknikens betydelse – dess implikationer – för synen på idrott, rättvisa och risker. I sin reflektion över teknik, människosyn och rättvisa slutar Loland med att lyfta fram idrottens moraliska värden och dess potential för självförverkligande.

Sigmund Loland är verksam vid Norges Idrottshögskola och har bl a skrivit Fair Play in Sport – a Moral Norm System, där idrottens jämlikhetsideal systematiskt ventileras utifrån en rätts- och moralfilosofi som ytterst tar sin utgångspunkt i den nyligen avlidne rättsfilosofen John Rawls teorier om ”schysst rättvisa” (justice as fairness).
Jonny Hjelm & Eva Olofsson
Genombrottet för svensk damfotboll

Jonny Hjelm och Eva Olofsson tecknar i sin artikel den svenska damfotbollens utveckling mellan 1965 och 1980. De visar att den moderna damfotbollens framväxt i Sverige berodde på faktorer som i allt väsentligt fanns utanför fotbollsrörelsen, nämligen i förskjutningar inom de sociala, politiska och kulturella värdehierarkierna parallellt med omfattande materiella förbättringar för alla svenskar.

Det konkreta arbetet med att bilda lag, starta serier osv. var emellertid ett resultat av damfotbollspionjärernas kamp. Herrfotbollsföreträdare intog inledningsvis en passiv ”avvakta-och-se” hållning. Fotbollens maskulina kodning utmanades på ett sätt som överraskade Svenska Fotbollförbundet. När ”avvakta-och-se”-hållningen av olika skäl blev omöjlig, beslöts att damfotbollen skulle integreras i fotbollsrörelsen. Syftet var att kontrollera damfotbollens utveckling och försäkra sig om att den inte skulle inverka menligt på herrfotbollen ifråga om immateriella och materiella resurser.

Jonny Hjelm är docent i historia och verksam som universitetslektor vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. Eva Olofsson, vars avhandling från 1989, Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet, var den första samhällsvetenskapliga doktorsavhandlingen om idrott ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Hon är verksam som universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Till artikeln
Hans Bolling
Idrott för alla eller fysisk aktivitet enligt Lukasevangeliet

Vi får ständigt alarm om en allt mer försoffad generation och om en fysiskt degenererad befolkning, med övervikt och sämre muskelstyrka. Det råder närmast krisstämning bland motionsidrottens missionärer. Men problematiken är inte ny! Hans Bolling ger oss en kort inblick i problematiken i en 50-årig kampanj för konditionsbefrämjande motionsidrott. Han fördjupar sig härvid Riksidrottsförbundets misslyckade MIKA-projekt (Motion, Inspiration, Kondition, Avkoppling). Under en kort period vid 50-talets början skulle svenska folket "mika", vara "mikare" osv. Denna stolliga satsning stupade, enligt Bolling, på att det hela var en satsning från ovan utan förankring i Idrottssverige.

Hans Bolling är doktorand i historia vid Stockholms universitet, och arbetar med en avhandling om motionsidrottens spridning och etablering i det svenska samhället mellan 1945 och 1975. Till artikeln
Ewoud van Veen
Samba mot maskinfotball: Nasjonale stereotypier i fotballjournalistikken
Till artikeln
Bernt Ove Flekke
Kunst og konstruktion: Nasjonale stereotypiar i norske sportskommentarar under fotball-VM ’02
Till artikeln
Idrotten blir allt mer global. Idrott och förbrödring är något som nämns inom idrotten, och då som ett positivt värde. Pierre de Coubertin såg den olympiska rörelsen som en kosmopolitisk strävan, och talade härvid om ”homo universale” (han avsåg då männen!). Å andra sidan sägs idrotten även ge utlopp för nationalistiska känslor, åtminstone bland publiken. Det finns även de som hävdar att idrottens idoldyrkan – dyrkan av den starke – bygger på fascistoida egenskaper. Via två intressanta norska uppsatser, med sin rot i medieforskning, får vi ta del av ett resonemang som presenterar och diskuterar ”lokala” (nationella) mekanismer i den globala sporten. Uppsatserna handlar om nationella stereotyper och därmed implicit om ”etnifiering” av idrotten. Båda uppsatserna behandlar fotboll, närmare bestämt fotbolls-VM 2002 och finalen mellan Brasilien och Tyskland. Skillnaden ligger i analysmaterialet. Medan den första uppsatsen behandlar TV-bevakningen (Norska TV2), handlar den andra uppsatsen om den norska tidningsjournalistiken (Verdens Gang, Aftenposten och Bergens Tidende). Frågeställningen i uppsatserna handlar om hur sportkommentatorer (i TV eller i dagspressen) använder sig av ”nationella stereotyper” i sina reportage. Vi får en fyllig beskrivning av de tyska ”maskinerna” och den brasilianska sambafotbollen, men även av det svenska förnuftet, den franska arrogansen och det engelska ”hjärtat”. Å andra sidan var sydkoreanerna ”mekaniska leksaker” och afrikanerna vilda lejon.

Ewoud van Veen och Bernt Ove Flekke är studerande vid Institutt for medievitenskap, Universitetet i Bergen.
Mats Trondman
Idrottsvetenskapens möjlighet:
Sannfärdighet, egenintresse och retorik


I en finurlig, reflekterande och vetenskapsteoretisk betraktelse av idrottsvetenskapen ställer Mats Trondman frågan vad som avses med en samhälls- och kulturvetenskaplig forskning om idrott, och vad den här typen av forskning kan bidra till. Han ställer sig härvid bl a frågan vad forskaren kan bidra med för kunskap om t ex fotboll, som skiljer sig från högerbacken i Boby BK:s kunskaper om fotboll. Trondman belyser problematiken med hjälp av Tomas Peterson studie av sorterings- och rekryteringsmekanismer i svensk pojkfotboll, och visar på kunskaper som högerbacken i Boby BK inte har möjlighet att införskaffa genom att enbart spela fotboll. Vad Trondman menar är att den här typen av idrottsvetenskaplig kunskap kan leda till en kontinuerlig självexamination av föreningsfostran och idrottens konkurrensideal.

Mats Trondman är professor i sociologi och är verksam vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, samt vid Växjö universitet. Till artikeln
Annika Eliasson
Svenskt eller engelskt?
Striden om den pedagogiska makten över svensk herrfotboll på seniornivå 1974-82


Svennis betydelse för engelsk fotboll kan självfallet diskuteras.En del hävdar även att hans ?svenska? stil är mer ?engelsk?, något som sannolikt kan spåras till den starka engelska influensen under 70-talet. Två tränare som haft stor betydelse för svensk fotboll är Roy Hodgson och Bob Houghton. Tomas Peterson talar i det här sammanhanget om den svengelska modellen. I en genomgång av huvuddragen i den engelska respektive den svenska (kontinentala) fotbollsmodellen belyser Annika Eliason striden om den pedagogiska makten över svensk herrfotboll under 1974-82, och ger härvid en förklaring till varför den engelska/svengelska modellen visade sig framgångsrik.

Annika Eliasson är verksam vid Malmö högskola, området Teknik och samhälle. Till artikeln
David Kamras, Joakim Ovin & Jens Persson
Kommersialiserad idealism:
Förhållandet i svenska elitfotbollsklubbar


Dagens elitfotboll har sina rötter i den ideella föreningsstrukturen, men har de senaste årtiondena kommit att alltmer utvecklas mot en kommersialiserad underhållningsindustri. Det är utgångspunkten i David Kamras, Joakim Ovins och Jens Perssons artikel om förhållandet i svensk elitfotboll och dess institutioner. De ställer två centrala frågor: Hur påverkar kommersialismen fotbollsklubbarnas ideella delar, och, å andra sidan, hur påverkar idealismen fotbollsklubbarnas kommersialiserade delar?

Genom djupintervjuer med ledande företrädare för några sydsvenska fotbollsklubbar ges en bild av den dubbla problematiken kring Gemeinschaft och Gesellschaft, kring fotbollens bruksvärde och bytesvärde. Finansieringsfrågorna har kommit alltmer i förgrunden i klubbarnas strategiska bedömningar och framtidssatsningar, och fotbollens underhållningsvärde har blivit allt viktigare. Samverkan mellan näringslivet och elitforbollsklubbarna finner nya former och är idag en förutsättning för att internationellt konkurrensduglig fotboll ska få fortsatt fotfäste i landet.

Frågan är vidare, skriver författarna, om utvecklingen går mot en integration eller en separation av idealism och kommersialism i svensk elitfotboll. Allt tyder på, enligt deras analys, att de integrerande krafterna är starkare än de separerande.

Detta är en förkortad version av en väl godkänd kandidatuppsats inlämnad i juni 2003 vid institutionen för Service management på Campus Helsingborg, Lunds universitet. Den studie som ligger till grund för uppsatsen blottlägger intressanta strukturer och utvecklingsstråk i svensk elitfotboll, men det är tendenser som också märks i andra idrotter och som antyder hur en stor del av idrotten – åtminstone på elitnivå – kommer att se ut inom en snar framtid.

Författarna är samtliga aktiva fotbollsspelare, David Kamras och Joakim Ovin på korpnivå och Jens Persson i division 5. Till artikeln
Steve Greenfield & Guy Osborn
The Role of Law within Sport

Det är nog inte fel att påstå att svensk idrottsjuridik ligger tio år efter sin brittiska motsvarighet! I brittisk ”Sports Law” diskuteras flitigt innebörden av att juridiken tenderar att tränga sig in i idrotten på ett allt tydligare sätt. Diskussionen tar ofta sin utgångspunkt i relationen idrott och samhälle: vad har idrotten för betydelse för samhället och vad har samhället för betydelse för idrotten.

Den svenska idrottsjuridiken är mer konkret och pragmatisk, och saknar påtagligt den engelska analysen av förhållandet idrott, samhälle och juridik; se t ex Idrottsjuridisk skriftserie. Den engelska idrottsjuridiken har härvid ett större rättssociologiskt intresse.

Reflektionen och analysen är emellertid viktig. När idrotten professionaliseras och blir mer "seriös” krävs ett rationellt och formellt regelverk för att skapa tydlighet och förutsägbarhet. Men vad händer med idrottens självreglering och dess kulturella kapital? Vid en offentlig föreläsning på Malmö stadsbibliotek presenterade Steve Greenfield och Guy Osborn problematiken och diskuterade förhållandet mellan idrottens självreglering och dess tilltagande ”juridifiering”.

Greenfield och Osborn är verksamma vid School of Law, Westminster University i London, där de förestår ett framgångsrikt center för forskning om rätten och populärkulturen – däribland sport. De är också redaktörer (tills med David McArdle) för den vetenskapliga tidskriften Entertainment Law. Till artikeln
Håkan Larsson
Idrottens genus

Under 1990-talet gestaltades tävlingsidrott ofta som en aktivitet ”skapad av män, för män”. Vad kan detta tänkas betyda? Att viljan att tävla i fysiskt ansträngande aktiviteter, att rangordna människor och, ibland, att ta till otillåtna medel för att nå högst upp i hackordningen skulle komma sig av någon i män (alla män?) inneboende drivkraft. Jag var tidigt skeptisk. Visst, idrott, i synnerhet tävlingsidrott, har gärna förknippats med män och manlighet, men nu sysslar ju inte alla män överallt med tävlingsidrott – och alla som sysslar med tävlingsidrott är inte män (även om de ibland misstänks för att vara män). Själva idrottsverksamheten och, i än större utsträckning, massmedialiseringen av tävlingsidrotten, bidrar däremot till att skapa bilder av manlighet. Det är knappast manligheten (i naturlig bemärkelse) som har skapat idrotten, utan idrotten som har skapat bilder av manlighet – och därmed av manlig (och också kvinnlig, som en relation till manlighet) självförståelse.?

Håkan Larsson är filosofie doktor i pedagogik och arbetar som universitetslektor i pedagogik med inriktning mot idrott och fritidskultur vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hans forskningsverksamhet har hittills huvudsakligen handlat om genus och idrott, men under senare tid har även ett intresse för ämnet idrott och hälsa i skolan väckts till liv, som en konsekvens av arbetet som idrottslärarutbildare. Till artikeln
Kalle Danielsson
Motion mot motion: Ett idrottspolitiskt program för Sverige:
Idrottsrörelsen – en anomali i postmodern tid

I en motion om motion från Vänsterhögern, de gröna ifrågasätts den svenska idrottsrörelsens organisering i grunden. Genom en provokativ jämförelse med den svenska musikbranschen ställer man gängse föreställningar om idrottens roll i samhället på huvudet. Man vill avskaffa RFs monopol på idrott och reformera de offentliga anslagens fördelning mellan olika delar av fritidssektorn. Bakom Vänsterhögern, de gröna står Kalle Danielsson, student vid Idrottsvetenskapliga programmet vid Malmö högskola. Hans djärva anslag rymmer en rad intressanta tankegångar.
Läs och begrunda – och debattera! Till artikeln
Mikael Lindfelt
Idrottsetikens ständiga balansgång:
Idrottsetiska reflektioner i ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv

Trots en stor betoning på vinst, en vinnarkultur och en instrumentell attityd till idrotten lever idrottens jämlikhetsideal samt tron på dess fysiska fostran och moraliska styrka vidare, åtminstone inom idrottsrörelsens olika festtal. Med denna balansgång som utgångspunkt presenterar Mikael Lindfelt ett antal problem inom modern elitidrott. Han hävdar att kampen mot fusk eller oärlighet inte bara är en kamp mot att bevara idrotten som meningsfull, utan en kamp mot ”det som hotar att förstöra själva förutsättningen för idrotten”. Problemet är emellertid hur fusk och oärlighet kan kontrolleras och regleras. För mycket kontroller får negativ inverkan på idrottarens förhållningssätt till spel och regler; och på dennes självkontroll. Allting landar till sist i idrottarens grundläggande förståelse för och förhållningssätt till idrotten.

Mikael Lindfelt är teologie doktor och docent i etik vid Uppsala universitet och docent i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Han är verksam som universitetslektor i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Intresset för idrottsetik är en kombination av ett professionellt etiskt intresse och en lekmannamässigt idrottsintresse. Utöver idrottsetisk forskning har Lindfelt i huvudsak sysslat med teologisk livsåskådningsforskning och yrkesetisk forskning. Till artikeln
Bill Sund
Fotbollen som arbetsmarknad

Sedan några år kan man tala om fotbollens arbetsmarknadssystem, sammanhållet av en "familjeideologi". Detta system består av flera organisationer som Svenska Fotbollförbundet, Föreningen Svensk Elitfotboll och Svenska fotbollspelarföreningen samt spelaragenterna. Systemet både liknar och skiljer sig från det som finns på den reguljära arbetsmarknaden, institutionaliserat i den svenska modellen. En frapperande skiljelinje är förekomsten av spelaragenter, en slags arbetsförmedlare. Det är osvenskt med ett svagt fack (spelarföreningen) och en stark "familjeideologi".

Bill Sund är stockholmare med inslag av hälsing. Sysslar med fotboll, hockey, bandy, cykel och långfärdsåkning. Har fått sin akademiska skolning vid Stockholms universitet. Disputerade i historia 1987. Forskat om arbetsliv/arbetsmarknad, fotboll och ekonomisk- och organiserad brottslighet. Är knuten till SOFI sedan 1989 (tjl f n). Är även aktiv inom det idrottshistoriska fältet. Sedan hösten 2002 är det idrottsforskning och undervisning vid Växjö universitet som gäller. Till artikeln
Hans Bonde
Gymnastik og national identitet:
Svensk og dansk gymnastik med særligt henblik på Niels Bukh

Den danske gymnastikpædagog Niels Bukh (1880-1950) blev i løbet af 1930'rne formentlig samtidens bedst kendte dansker i udlandet. Han udviklede en revolutionerende mandeæstik, deltog fra 1912 i mange olympiske lege og var fast inventar ved verdensudstillingerne. Både den svenske og den danske gymnastik har været central i de to landes dyrkelse af national identitet. I artiklen analyseres dels Bukhs gymnastik i relation til dens rødder i den danske landbogymnastik og i dens konfrontationer med den svenske gymnastik.

Hans Bonde (født 1958), er historiker, professor, dr.phil, afdelingsleder ved Institut for Idræt, Københavns Universitet, Han er videre forfatter og debattør, fhv. formand for Ligestillingsrådets idegruppe om mænd, fhv. medlem af undervisningsministerens Sundhedsuddannelsesråd, fhv. leder af opbygningen af Uddannelse i Tværvidenskabelig Sundhedsforskning på Syddansk Universitet, formand for universiteternes cencorkorps for idrætsuddannelserne. Till artikeln
Peter Dahlén
Helskogs monster

Under några explosiva dagar i november månad 2002 blev den norska nationen uppslukad och omskakad av frågan huruvida några norska skidåkare hade fuskat i en längdskidåkningstävling åtta år tidigare. Det var en anklagelse som framfördes i dokumentärprogramserien Rikets tilstand i den norska, kommersiella kanalen TV 2, med Gerhard Helskog som ansvarig producent. Hur kunde det komma sig att påståendet att så var fallet väckte en sådan monumental uppståndelse? Det berodde på att tävlingen i fråga var det inhemska prestigeevenemanget OS i Lillehammer 1994, att skidåkning är Norges nationalidrott och att de riktigt framgångsrika skidåkarna är landets mest dyrkade dyrkade idoler.

Peter Dahlén är försteamanuens vid Institutt for medievitenskap, Universitetet i Bergen. Han disputerade våren 1999 vid Göteborgs Universitet på en avhandling om den svenska radiosportens historia, Från Vasaloppet till Sportextra. Radiosportens etablering och förgrening 1925-1995, och har även i andra sammanhang skrivit om sport & medier. Sport utgör en del av Dahléns övergripande intresse för olika populärkulturella genrer och fenomen betraktade framför allt ur ett historiskt perspektiv. Till artikeln
Claudio Tamburrini
Educational or genetic blueprints, what's the difference?

Är genmanipulation inom idrotten acceptabelt? Claudio Tamburrini ställer sig frågan i relation till individens frihet, och likt sitt tidigare resonemang kring doping talar allt, enligt Tamburrini, för en accept av genteknologin som en idrottslig ingenjörskonst; det är upp till individen (släkten) att själva avgöra om de vill ta risken – en risk som förvisso, enligt honom, är minimal. Genteknologin är dessutom inte ett hot mot framtida generationers frihet; deras ”autonomi”. De kan fortfarande själva välja om de vill satsa på elitidrotten, eller som Tamburrini uttrycker det, genetiska förutsättningar kan inte likställas med ”determinism”. Tamburrini ställer sig även frågan på vad sätt genteknologisk programmering skiljer sig från utbildning och fostran, som även de syftar till att förbättra individens förutsättningar och förädla dennes talang.

Claudio Tamburrini kommer ursprungligen från Argentina, där han kombinderade studier i filosofi med proffsfotboll. Han kom till Sverige 1979, och han disputerade i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Han har publicerat en rad böcker och artiklar inom moralfilosofi, inte sällan med en idrottslig vinkling, och han är för närvarande knuten till filosofiska institutionen i Göteborg. Till artikeln
www.idrottsforum.org  |  Redaktörer Bo Carlsson & Kjell E. Eriksson  |  Ansvarig utgivare Aage Radmann