 |
|
ISSN 1652–7224 ::: Publicerad den 8 juni 2011 |
||||||||||||||
 |
Tv-mediets betydelse för sporten, och för den delen sportens betydelse för tv-mediet, kan inte överdrivas. Direktsändningar av bland annat fotbollsmatcher och olympiska spel har inneburit att sport idag är ett av samtiden mest dominerande kulturyttringar. Alla kan se idrott, ofta i direktsändning, och för att förstärka tittarnas upplevelser utvecklas ständigt nya grepp inom tv-mediet, samtidigt som regelverket inom sporter och sporters organisering anpassas till tv-mediets krav, till exempel vad gäller reklamavbrott och dylikt. Ett exempel på hur samspelet mellan tv-mediet, dess publik och det man förmedlar skapar nya sändningsformer är ”den långsamma reprisen”, det vill säga möjligheten att visa en händelsekedja i slow motion för att tittarna ska kunna se exakt vad som hände. Tidigare var detta något som endast tv-publiken kunde se; idag visar monitorer samma sak för publiken på plats. Ett likartat fenomen är highlights, det vill säga höjdpunkterna i en match eller idrottstävling, som televisionen kan visa om och om igen – och som tv-tittarna vill se om och om igen – till ett exempel ett glimrande mål, ett rekordhopp i tresteg, eller matchbollen i en tennismatch. Om highlights inom idrotten och dess historia har Raymond Gamache skrivit en bok, A History of Sports Highlights: Replayed Plays from Edison to ESPN (McFarland). Vi bad Marit Nybelius, med egna erfarenheter av att kommentera såväl direktsändningar som eftersända highlights, att läsa Gamaces bok, och hon konstaterar att boken förvisso är ytterst intressant för produktionsorienterade läsare men att också allmänintresserade sportmedielärare och -forskare i Gamaches bok har ett spännande komplement till övrig litteratur. Höjdpunktshistorik
Marit Nybelius
Högskolan Dalarna
A History of Sports Highlights: Replayed Plays from Edison to ESPN 247 sidor, hft. Jefferson, NC: McFarland 2010 ISBN 978-0-7864-4997-2 Innan jag började läsa boken A History of Sports Highlights funderade jag på vad innehållet kunde vara. Jag läste baksidestexten. En mening lyder som följer ”It explores the intricate relationships among media producers, sports leagues and organizations, and audiences, and explains that sportcast highlights are not a recent development, given their prominent use within a news context in every medium from early news film and actualities and newsreels to network and cable television to today’s new media platform.” Meningen visade sammanfatta innehållet bra. Författaren diskuterar ovanstående innehåll utifrån olika teorier med till exempel sociologiskt och medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Och det mesta är i varierande grad relaterat till bokens titel: sporthighligthsens historia. Ifall man befinner sig på bildproduktionens område kan den här boken vara till nytta då man får en klar bild av hur highligtsen har utvecklats och framställts under åren och vilka trender som har varit, och hur samhälleliga strömningar och tekniska lösningar har påverkat dessa korta inslag som kan vara otroligt viktiga för producenterna. Highligtsen var ju från början ofta en kort sammanfattning när det inte var möjligt att sända hela matcher eller evenmang, sedan har de blivit lockropen till olika idrottssändningar och nu för tiden lever highligtsen även ett eget liv, där publiken tittar på en del program som bara består av highlights eller går in på till exempel Youtube bara för att titta på highlights. Enligt boken har highligtsen en enorm betydelse och det är higlightsen som i hög grad har gjort sådana som Michael Jordan, Wayne Gretzky, Andre Agassi och Tiger Woods till de megastjärnor som de är. Bokens författare delar in highlights i två kategorier. Den ena är direktbevakning, alltså höjdpunkter från till exempel en match eller en tävling. Den andra kategorin är de höjdpunkter som är nyhets- och nöjesrelaterade. En del av de teorier som boken tar upp kan man generellt applicera på området idrott i medier. Det handlar bland annat om hur idrotten och medierna har påverkat varandra och även i förhållande till samhällsutvecklingen.
Eftersom boken handlar om bland annat produktionsfrågor i samband med arbetet med höjdpunkter är det naturligtvis ofrånkomligt att komma in på teknik och hur den har utvecklat de olika medierna och därmed även idrotten i medierna. Höjdpunkterna finns idag i de flesta medierna inklusive den digitala världen. Den digitala utvecklingen går som bekant i en otrolig fart framåt. Jag gissar att många kommer ihåg hur tålmodig man fick vara om man skulle surfa på 90-talet om man inte hade extremt bra digital teknik till förfogande, vilket oftast inte gällde för de flesta vanliga medborgare. Boken tar här upp ett intressant exempel på hur organisationer gärna vill gå i bräschen för teknik, kanske framförallt sedan den digitala revolutionens intåg, oavsett hur förutsättningarna för publiken ser ut. Visionen att vara ledande är förmodligen en av anledningarna till att man till OS i Atlanta redan 1996 lovade att det skulle bli full tillgänglighet till alla resultat etc. via internet. Och OS i Atlanta var också det OS som man kunde följa via internet, men de utlovade feederna som skulle gå direkt till internet fungerade inte då övrig teknik inte var kompatibel med den digitala. Den utlovade internettillgängligheten fungerade till slut så att funktionärerna fick sitta och titta på TV för att följa resultaten och sedan skriva in resultaten för hand på internet. De blev hårt kritiserade i flera andra medier. Boken är innehållsrik och givande, och om man dessutom är produktionsorienterad kan den nog vara ytterst intressant. Om man inte är produktionsorienterad kanske det inte är nödvändigt att läsa alla kapitel utan man kan plocka delar som man inte hittar i andra böcker som handlar om idrott och medier. Det är dock sällan som man kommer över en bok som diskuterar och analyserar en så pass avgränsad och specifik del i ämnesområdet. De som undervisar och studerar idrott och medier kan därför definitivt få ett komplement till övrig litteratur. Bokens författare är Raymond Gamache. Han tog sin fil.kand. i engelska 1974 och några år senare även en master. Han har sedan fokuserat på journalistik och kommunikation och disputerade 2008 på avhandlingen Journalism and Public Communication. Att han arbetar utifrån ett amerikanskt perspektiv framkommer tydligt. Historieutvecklingen i boken är helt fokuserad på amerikanska förhållanden. Då USA i det här hänseendet har varit ledande blir det inte lika påtagligt som i många andra böcker där relevansen ibland till viss del försvinner under litteraturens färd över Atlanten.
|
|
||||||||||||
| www.idrottsforum.org | Redaktör Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Aage Radmann | ||||||||||||||
Han tar som exempel upp hur en kvinna i sin ansökan om skilsmässa skrivit ”that the network was instrumental in ruining her marrige by providing too much sport covarage.”
