Nordiska idrottssociologer träffas i Malmö
Nordiska Sociologförbundet samlas i höst för tjugoandra gången för tre dagars intensivt kongressande, den 20–22 augusti. Kongressen äger rum i Malmö i ett samarrangemang mellan Malmö högskola och Sociologiska institutionen, Lunds unversitet. Därutöver skjuter Malmö Stad, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet till medel. Fyra internationellt kända huvudtalare och 21 arbetsgrupper borgar för rikhaltig information och flitiga diskussioner. Bland arbetsgrupperna märks från idrottsforum.orgs perspektiv främst nr 6, Idrottssociologi, som koordineras av professor Tomas Peterson. Vill man vara med och presentera paper har man till den 15 mars på sig att lämna in ett abstract och till den 15 juli att skicka in sitt färdiga paper. Paper or no paper, vill man vara med och kongressa får man skaka fram mellan 2.200 och 3.400, beroende på om man är medlem i förbundet och om man har lön. I konferensavgift, alltså. Mer om detta och om hela konferensen får man genom att klicka HÄR.
|
Vi har plockat in ytterligare fyra konferenser som behandlar någon aspekt av idrott, och vår konferenslista omfattar nu 19 events fram till årsskiftet.
|
HJÄLP!
Jag behöver komma i kontakt med fotbollsspelare för ett forskningsprojekt. Du som är aktiv fotbollspelare oavsett nivå och som kan tänka dig att ägna en halvtimme åt att besvara några frågor om din position i laget, vänligen sänd ett epostmeddelande eller skriv ett brev till mig.
Per Eisele
Malmö högskola
Munkhättegatn 3
205 06 Malmö
per.eisele@lut.mah.se
|
|
 |
Japaner, japaner, japaner
– redan inför OS 1912
|
|
|
 |
|
| Japansk idrottare – och en arier... |
|
|
|
|
|
|
I juni 1912 fanns en artikel i Stockholms-Tidningen om en friidrottstävling på Östermalms idrottsplats som föregick Olympiaden. Några av deltagarna kom från så fjärran trakter som Japan. I artikeln – som bl.a. innehöll underrubriken ”Våra Olympiamän äro i god kondition”, tre fotografier på lika många idrottsmän och nästan två spalter med kommenterade tävlingsresultat – framgick att de svenska deltagarna hade varit framgångsrika. Svenskarna framställdes som överlägsna hjältar gentemot de antingen anonyma eller liknöjda utländska deltagarna. Varifrån hämtade artikeln sin meningsskapande näring och hur självklar var den tillfälliga meningsfixeringen?
Som en del i sitt avhandlingsprojekt om pressens genusrepresentationer kring OS 1912 analyserar historiedoktoranden Christian Widholm hur artikeln i Stockholms-Tidningen artikulerar föreställningar om maskulinitet i relation till etnicitet. Analysen fokuserar tre fotografier av två svenska idrottsmän och en japansk. Widholm föreslår att fotografierna bygger på samtida diskurser om manlighet, militarism, antika statyer och rasism. Detta nyanseras med en belysning av en under samtiden förekommande beundran av ”det japanska”, vilket i sin tur också kan kopplas till föreställningar om genushierarkier. Det eklektiska teoretiska ramverket bygger på forskning av exempelvis Anja Hirdman och Benedict Anderson och kan således sägas vara grundad i ämnena genus- och medieforskning. Läs hela artikeln här.
|
Idrottsman – märkesvara – miljonär:
Bjørn Dæhlie och hans Collection
|
|
|
 |
|
| Bjørn med känd logga |
|
|
|
|
Kommersiell idrott har utvecklats till vår tids största kulturella fenomen, en symbol för den tid vi lever i. Toppidrott är big business, belöningar, sponsorsavtal, marknadsnischer och inte minst TV-rättigheter styr idrotten långt bortom vad idrotten själv önskar, och någonsin skulle medge. Idrottens marknadspotential, publikintresset och marknadslekonomins möjligheter och behov har i samverkan förvandlat idrotten till ett av de mest lukrativa affärsområdena inom kultur- och underhållningssektorn. Idrottens stjärnor och de bolag som lever på dem tjänar fantastiska summor pengar, och som alltid är det konsumenterna som står för slantarna. Anders Kulseng har tittat närmare på ett speciellt case av idrottens kommersialisering, hur Bjørn Dæhlies fenomenala skidkarriär kunnat omvandlas till en vinstmaskin genom skicklig varumärkeslansering av ”Bjørn Dæhlei Collection”, inte olik svenske Björn Borgs motsvarande satsning, men till synes betydligt mer framgångsrik. Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
Nya bokrecensioner
 En klassisk introduktionsbok om droger och idrott, det som vi kallar dopning, David Mottrams Drugs in Sport, har kommit i en tredje reviderad upplaga. Rättssociologen David Hoff har läst den för vår räkning.
 Motorik, lek och lärande är en lärobok för bl a blivande idrottslärare. Boken, som är ett norskt-svenskt samarbete, recenseras av Ingegerd Ericsson och Fredrik Offerlind, som använt den som läromedel i undervisningen på lärarutbildningen vid Malmö högskola. De har funnit brister som behöver rättas till.
Läs mer om dessa böcker på recensionslöpet, som innehåller alla böcker som någonsin recenserats på idrottsforum.org. Sidan finns i tre versioner, som löpsedel och som lista ordnade alfabetiskt efter författare resp. titel.
|
Förra uppdateringens artikel, Inger Kryger Pedersens om dopningen, dess förespråkare och dess konsekvenser för det vi idag betraktar som idrott, finns länkad från artikellöpet.
|
Redaktionellt
Välkommen till idrottsforum.orgs artonde uppdatering sedan starten den 6 juni 2003. Nästa uppdatering kommer den 23 mars. Vill du slippa oroa dig över att missa något så kan du anmäla dig till vår mailing list, och få ett brev varannan vecka som en påminnelse om att sajten uppdaterats. Klicka och skicka!
Du vet väl att vi har en insändarsida där du kan ge uttryck för dina synpunkter på idrottsforum.org och texter som publiceras här. Tyck till om vad du vill!
Vill du medverka på idrottsforum.org? Vi söker framför allt recensenter. Läs här vad som gäller, och kontakta sedan Bosse Carlsson.
Är du själv idrottsforskare? Då vill du säkert vara med på vår forskarlista. Titta här vad vi vill veta, och maila sedan informationen till webredaktören.
|
|
 |
