Inledning
Bengt Larsson lade fram sin avhandling på Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet den 11 april 2008 med SVEBIs ordförande Göran Patriksson som opponent. Avhandlingen handlar i stort om i vilken utsträckning och under vilka former 16-åringar idrottar. Författaren är verksam vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner och ingår sedan lång tid tillbaka i forskningsgruppen pedagogik, idrott och fritidskultur.

Avhandlingen är uppdelad i följande nio kapitel: Inledning; Teoretiska utgångspunkter; Syfte: Studiens genomförande och analysmetoder; Ungdomarna och fritiden; Ungdomarna och idrotten; Social bakgrund och idrott; Idrottshabitus; samt Diskussion. Engelsk summary, referenser och relevanta bilagor bildar avslutning.

Bengt Larsson slår an tonen redan i bokens upptakt genom att citera Europeiska kommissionens programförklaring om idrott från Nice European Council Meeting 2000. Jag citerar:

Detta grundläggande synsätt slår fast idrottens viktiga funktion i det moderna samhället. Det påminner om professor emeritus Lars-Magnus Engströms resonemang kring idrottens värden från sent 1980-tal. Bengt Larssons ställer ovanstående citat i relation till centrala begrepp som livsvillkor och tillgänglighet och diskuterar i anknytning till detta lärandeprocesser inom idrotten. Är verkligen idrotten tillgänglig för alla? Och vilken betydelse har livsvillkoren för deltagande i idrotten? Vilket lärande pågår inom idrotten och vilka blir i ett bredare perspektiv följdverkningarna?

Avhandlingens syfte
Avhandlingens huvudsyfte är att ge ökad kunskap om ungdomars idrottsvanor på fritiden. Detta syfte har författaren därefter brutit ned i fyra delsyften:

• att teckna en bild av 16-åringars fritidsvanor och urskilja idrottens position på fritidsarenan,
• att beskriva 16-åringars idrottande på fritid i ett nulägesperspektiv samt att studera förändringar över tid utifrån de tre formerna idrott i idrottsförening, idrott utanför idrottsförening och idrott på egen hand,
• att beskriva 16-åringars idrottsvanor med utgångspunkt från deras socionomiska och etniska bakgrund,
• att undersöka relationen mellan idrottshabitus och 16-åringarnas socioekonomiska bakgrund.

Dessutom finns ett deskriptivt och ett analytiskt syfte, där det senare innebär att med hjälp av de begreppsliga redskapen habitus, kapital och genus söka analysera unga människors möjligheter att delta i idrott i fyra olika kontexter. Här kan man tycka att det finns ett överflöd av syften av olika dimensioner. Å andra sidan följer författaren senare upp sina syften på ett föredömligt sätt.

Avhandlingens empiriska grund
Författaren har hämtat sin empiri från följande livsmiljöer: Bengtsfors och Årjäng i Dalsland respektive södra Värmland representerande skogsbygd, Luleå – en mellanstor stad i Norrbotten, Stockholms innerstad med Östermalm och Södermalm samt Stockholms södra förorter: Vårby, Flemingsberg och Tumba. Datainsamlingarna genomfördes 1996, 2002 och 2007, där de äldre datainsamlingarna bildade bas för tidigare studier kring ungdomars fritids- och kulturvanor. Bengt Larsson har då bl.a. samarbetat med professor Per Nilsson – tidigare bl.a. rektor för Idrottshögskolan (dessförinnan och numera GIH) och för närvarande generaldirektör för Ungdomsstyrelsen. Avhandlingens huvudsakliga resultat härrör från 2007 års datainsamling. Antalet ungdomar i urvalet 2007 var 1.563, bortfallet 20%, vilket genererar deltagarantalet 1.244 16-åringar.

Avhandlingens teoretiska redskap
Som framgår i min inledning utgör – inte oväntat – den franske sociologen Pierre Bourdieu och dennes centrala analytiska begrepp habitus och kapital de väsentligaste teoretiska redskapen i författarens verktygslåda. Inte oväntat med tanke på att Bourdieu sedan 1980-talet intagit en central position på dåvarande Lärarhögskolan och GIH i Stockholm. En grund till detta är väl att den svenske samhällsvetare som troligen kan sin Bourdieu bäst i landet – professorn och pedagogen Donald Broady – har sina rötter på institutionen. Hans digra avhandling handlade också om Bourdieu relaterat till epistemologin från tidigt 1990-tal. Sen kan man väl också konstatera att de bourdieuska redskapen är lätta att hantera i det breda samhällsvetenskapliga teoretiska hantverket. På min egen f.d. institution – Socialhögskolan i Lund – är det snarare samhällsfilosofen Michel Foucault som är den tongivande teoretikern. ”Skyldig” till detta är Sune Sunesson – professor i sociologi/socialt arbete på Socialhögskolan och för närvarande dekanus för den samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund. Som sociolog kan jag med viss tillfredsställelse konstatera att någon av de fyra moderna ”klassiska” sociologmusketörerna – Bourdieu, Foucault, Habermas och Giddens – ofta används som teoretiska grundstenar i många idrottsrelaterade avhandlingar.

Resultat och sammanfattning
Kontentan av avhandlingens innehåll är att ungdomars idrottsvanor bör förstås utifrån det lokala perspektivet – idrottens grundpremisser, lokala anläggningar, traditioner relaterat till individuella preferenser, levnadsvillkor baserat bl.a. på utbildning och ekonomiska förutsättningar och aktuella gender- och statusordningar. En intressant och kanske lite överraskande notering är att unga människor med annan etnisk bakgrund än den svenska men med likartad utbildning och ekonomiska förutsättningar som motsvarande etniskt svenska ungdomar i samma utsträckning deltar i idrottens föreningsliv undantagandes populationen i södra Stockholm. Resultatmässigt finns för övrigt vissa likheter med Bo Schelins pionjära sociologiska avhandling kring individens val av idrott från slutet av 1980-talet.

Sammanfattningsvis: en mycket välskriven och intresseväckande avhandling för alla som är intresserade av ungdomars idrottande. Målgruppen torde vara identisk med läsarna av dessa rader.

© Anders Östnäs 2008

---

	Köp boken från författaren
	Kjøp boken fra forfattaren
	Køb bogen fra forfatteren