|
|
Bankägel i Finspång
 Kägelspel är ett av världens äldsta sällskapsspel. Vanligast idag är bowling, med tio käglor. Dess omedelbare föregångare, kägel, har dock en fast förankring in i vår tid, främst i England, där skittle spelas både som bordspel på pubar och som banspel. I Sverige är det Finspång som håller kägelfanan högst. Finspongs Kägelbanebolag bildades redan 1858 med syftet att finansiera byggandet av en kägelbana, och Finspång kan idag stoltsera med flera aktiva kägelklubbar.
idrottsforum.org kan i denna uppdatering presentera två texter som behandlar dels kägelspelets historia – från år 7000 f kr till våra dagar – dels Finspongs Kägelbanebolags snart 150-åriga historia. Gå till featurelöpet och läs mera.
|
Finns det något nytt att säga i detta ämne? Det tyckte man uppenbarligen inom Svenska Dagbladets IDAG-redaktion, vilket resulterade i sju artiklar i mitten av augusti, med benäget bistånd från bl a Bo Carlsson och Mikael Lindfelt, båda kända från dessa spalter. Vi rekommenderar en titt och lånar Svenskans egen presentation av de sju artiklarna. Klicka på rubriken för att komma till respektive artikels sida på SvD.
Idrottsparadis granskas
Vad har hänt med idrottens själ, den som menar att idrott är till för allas fostran? (Publicerad 9/8)
|
|
 |
Sortering av fotbollens ungdomar
Vad är det som gör att vissa fotbollsgrabbar och -tjejer går vidare i sin sport och blir elitspelare och t o m representerar sitt land i internationella fotbollskamper? Talang, självklart, tänker nog de flesta, såväl folk i allmänhet som de flesta fotbollsintresserade och -kunniga. ”Fotbollsprofessorn” Tomas Peterson har studerat denna fråga närmare, och lyckats fånga vilka logiker som ligger bakom fotbollsrörelsens sortering av ungdomar i framtidslöften och gärdsgårdskandidater. Och det tycks handla ganska lite om talangjakt...
Genom att följa ett antal ungdomsfotbollsspelare under de formativa åren har Peterson kunnat frilägga de mekanismer som faktiskt avgör om en ungdom blir föremål för klubbarnas, distriktens och förbundets satsning eller inte. Det svårfångade talangbegreppet ställs helt åt sidan till förmån för fysisk utveckling; ju större och starkare, desto mer satsar man. Och vem är störst och starkast i en årskull? Mycket riktigt, ju tidigare på året en spelare är född, desto högre är sannolikheten att bli uttagen till förbundets specialsatsning. Med en lika enkel som förödande statistisk övning demonstrerar Peterson bristerna i fotbollssveriges strategi för att fylla rekryteringsbasen för framtida landslagsstjärnor.
Läs hela artikeln här.
|
Fotboll och
nationell identitet
|
|
|
 |
|
| Norman, numera Lord, Tebbit håller säkert på England i alla lägen. |
|
|
|
Matti Goksøyr, norsk idrottshistoriker med tonvikt på fotbollshistoria, tar i denna artikel Norman Tebbits ökända utspel om ett cricket test för invandrare – dvs skulle en pakistansk invandrare i England hålla på sitt forna eller sitt nya hemland om de bägge möttes i en cricketmatch – som utgångspunkt för en analys av idrottens, och mer specifikt fotbolllens, betydelse för att skapa, vidmakthålla och förstärka nationella identiteter.
Tyngdpunkten i framställningen ligger på norrmännens förhållande till sitt landslag i fotboll. Goksøyr leder oss genom 100 år av norsk fotboll, speciellt möten med Sverige – bl a det laddade mötet 1908 i Stockholm, i kölvattnet på unionsupplösningen, och Danmark – 0-7-förlusten i Stockholm 1912; men också med England – bl a återges här Bjørge Lilleliens berömda och underbara utbrott efter Norges 2-1-seger i VM-kvalmatchen 1981 då England chanser att nå slutspelet krossades, med Tyskland i OS 1936, och med Brasilien 1998, en annan bemärkt 2-1-seger för Norge.
Läs hela artikeln här. |
Redaktionellt
Välkommen till idrottsforum.orgs tjugofemte uppdatering sedan starten den 6 juni 2003. Nästa uppdatering kommer den 14 september. Vill du slippa oroa dig över att missa något så kan du anmäla dig till vår mailing list, och få ett e-brev som en påminnelse om att sajten uppdaterats. Klicka och skicka!
Du vet väl att vi har en insändarsida där du kan ge uttryck för dina synpunkter på idrottsforum.org och texter som publiceras här. Tyck till om vad du vill!
Är du själv idrottsforskare? Då vill du säkert vara med på vår forskarlista. Titta här vad vi vill veta, och maila sedan informationen till webredaktören.
|
|
|
Recenserad litteratur
 Hur ser svensk idrottspolitik ut? Denna fråga utreds i en ny akademisk avhandling, Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik 1913–1970, skriven av idrottshistorikern Johan R. Norberg. Göran Ahrne har läst, och kommit till delvis andra slutsatser än Norberg.
 Idrott och dans har det gemensamt att de sätter kroppen och dess rörelse i centrum. I antologin Sport, Dance and Embodied Identities fokuseras just kroppen och dess uttrycksformer, med tonvikten lagd på kroppsrörelsers betydelse för att upprätta och uttrycka identitet. Lis Engel och Helle Winther recenserar.
 I boken Cheerleader! An American Icon blir denna specifikt amerikanska hejarklackvariant föremål för två akademikers ingående studium, och som läsare får man veta mer om cheerleading än man någonsin trodde sig behöva. Bosse Carlsson fann det hela väl ytligt, om än underhållande.
Läs mer om dessa böcker på recensionslöpet, som innehåller alla böcker som någonsin recenserats på idrottsforum.org. Sidan finns i tre versioner, som löpsedel och som lista ordnad alfabetiskt efter författare resp. titel.
|
Förra uppdateringens artiklar, Knut Hellands om symbiosen mellan fotboll och medier, Åse Strandbus om idrott och integration, och Frode Fretland om tidig norsk fotbollshistoria, finns, liksom alla tidigare publicerade artiklar, länkade från artikellöpet.
|
Grönland – golfarnas paradis
 Det börjar så smått bli dags att planera vinterns sportresa, det som i dessa spalter ofta benämns idrottsturism. Ja, det är faktiskt bara ett drygt halvår kvar tills världsmästerskapen i isgolf går av stapeln. Det är nionde gången som det arrangeras, och det äger rum den 24–28 mars 2005. Och som vanligt är det i Uummannaq som det sker, på Grönlands västkust, 60 mil norr om polcirkeln.
Spelet går över nio hål med par 35-36, som spelas fyra gånger under två dagar. Det variabla underlaget gör detta till en extremt krävande och svårspelad bana, som dock ligger i ett naturområde av obeskrivlig och svårslagen skönhet. För ytterligare information om tävlingen och om kostnader och anmälning, gå till mästerksapens hemsida.
|
|
 |
