Jag anser mig vara en nyfiken person. Jag tycker om (lagom) nyfikna människor då de ofta visar ett stort intresse för hur olika saker förhåller sig till varandra. Det är genom nyfikenheten som vi lär oss och utvecklas. När man ska introducera något nytt till en bredare population så är nyckelordet ”nyfikenhet”. Nyfikenhet leder till inspiration vilket i sin tur leder till att man som läsare fördjupar sig inom ämnet och kanske praktiskt tillämpar det man lärt sig. Boken som jag fått ta del av gör just detta. Idén bakom boken är att sätta igång tankeverksamheten hos idrottsledare, utövare och studenter så att de reflekterar över sitt eget ledarskap och hur de ser på begreppet talang. Sättet som boken är skriven på gör att läsaren inte blir påtvingad någon ”absolut sanning” om hur man idag hittar de bästa talangerna och utvecklar kreativitet hos utövarna. Boken talar inte om för oss inom vilken åldersgräns man måste vara för att vara en talang och bli uttagen i de bästa träningsgrupperna utan låter istället läsaren reflektera över detta genom att presentera olika metoder och förhållningssätt gentemot talangutveckling. Boken som beskrivs på detta sätt är Inspiration til talentutvikling: Et psykologiskt perspektiv och är skriven av en rad välkända danska forskare och tillämpare. Den är redigerad av Kristoffer Henriksen.

Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen, ”Talentudvikling i sport”, presenterar de teoretiska belägg som finns inom området talangutveckling. Forskarstudenten och bokens redaktör, Kristoffer Henriksen, börjar med att ge insyn i begreppet talang och utvecklingsmiljöer. Kristoffer redogör för komplexa modeller och teorier på ett enkelt sätt vilket gör att man som läsare har lätt för att hänga med. Inom området för utvecklingsmiljöer diskuteras hur det breda samhällsperspektivet (politik, massmedia osv.) och det smala mikroperspektivet (föräldrar, kompisar, ledare osv) påverkar idrottaren. Vidare presenterar Keld Bordinggaard hur man utvecklar intelligenta fotbollspelare. Keld är landslagstränare för Danmarks U21-lag och i sitt bidrag presenterar han sin syn på motoriska och kognitiva färdighetskrav inom fotboll. Ytterligare två kapitel handlar om fotboll och fotbollstränare. Carsten Hvid Larsen och Christian Engell tar bl.a. upp de mentala aspekterna som uppkommit genom åren, då fotboll mer och mer blivit ”big business”.

Mette Krogh Christensen presenterar sedan sitt eget forskningsprojekt där hon genomförde kvalitativa intervjuer med åtta stycken elitfotbollstränare för att undersöka tränarrollen och deras definition av talang. Som läsare får man ta del av tränarnas uttalanden om dilemman och möjligheter kopplade till den danska talangutvecklingen. Tyvärr saknas teoretiska kopplingar till många av tränarnas uttalanden och inställningar. Som sig bör, för att lämna den första delen av boken och blicka fram emot nästa del, avslutar Kresten Blæsild med temat övergångar i den tidiga idrottskarriären. Karriärövergångar är ett viktigt område när man pratar om talangutveckling. Karriärövergångar och psykisk/fysisk mognad utgör en stor problematik inom talangutveckling och tyvärr så lämnar detta kapitel mycket mer att önska.

Den andra delen i boken, ” Cases fra ind- og udland”, skulle man kunna tänka sig vara mer av tillämpad karaktär. Det blir inte riktigt så, men nästan. Istället får man som läsare följa projekt eller undersökningar från både Danmark och Tyskland. Alla tre ”case” har begreppen ”talang” och ”utvecklingsmiljöer” som gemensam nämnare. Först ut är Martin Thomsen Langagergaard med sitt projekt ”Mental Udviklingstrappe” i Dansk Svømmeunion. Syftet med detta projekt vara att undersöka vilka mentala färdigheter som krävs för att bli elitsimmare samt vilka miljöer som skulle vara optimala för att utvecklas som simmare.  Vidare undersöker Anne-Marie Elbe och Johan Wikman elitidrottsgymnasier och deras påverkan på talangutveckling i Tyskland. Det som låg till grund till detta longitudinella forskningsprojekt var de gamla elitskolorna i det gamla DDR. När Öst- och Västtyskland slogs samman blev dessa skolor starkt kritiserade och lades ner. Detta ledde till att Tyskland fick svårt att hålla sin position som en av de främsta idrottsnationerna. På 90-talet blev det ändringen och det öppnades då nya elitidrottsskolor. Det har därför blivit nödvändigt att undersöka dessa skolors inflytande på idrottarnas utveckling. Undersökningen diskuteras kortfattat men bra i boken. Det ger läsare tillräckligt med ”kött på näsan” för att kunna dra egna slutsatser om vad som är bra och vad som är dåligt. Avslutningsvis får vi ta del av Kristoffer Henriksens arbete som idrottspsykologisk rådgivare till ett danskt gocart-team. Här får man följa Kristoffers resonemang kring enskilda idrottares iställning till sitt idrottande och vilka psykologiska barriärer de måste överkomma då de inte har en utpräglad tränare.

Den tredje och sista delen i boken, ”Stenen i Skoen”, handlar om de etiska aspekterna på förhållandet mellan tränare och utövare. Jan Toftegaard Støckel behandlar i sitt kapitel, ”Grænseoverskridelser i den hjælpende relation”, den problematik som kan uppkomma i relationerna. Boken tar upp allt från mänskliga rättigheter och fair play till maktmissbruk och kränkningar. Till sist tar Jan Sørensen, i sin artikel ”Når håndbolden skaber vindere – og tabere!”, upp en lite annan infallsvinkel än den traditionella orsak–verkan-effekten av bestämda talangutvecklingsformer. Jans utgångspunkt har varit att undersöka hur unga handbollsspelare skapar sig en identitet i deras vardag för att därigenom komma med något konkret som man kan göra annorlunda och bättre i andra talangutvecklingsmiljöer. Utifrån detta förs resonemanget vidare med teoretisk förankring inom lärande och identitet på ett bra och kortfattat sätt.

Boken kanske inte tar upp och diskuterar de mer komplexa aspekterna av barns och ungdomars psykiska och fysiska utveckling och inte heller de komplexa processerna kopplade till gruppdynamik och motivationsklimat. Detta är förståeligt eftersom man inte kan få in allt i en bok. Boken håller ändå vad den lovar och leder till inspiration. Inspiration til talentudvikling är precis vad de flesta tränare, ledare och studenter i alla åldrar behöver läsa. För när man väl har gjort det, vill man fortsätta botanisera i talangutvecklingens djungel.