Gunnar Breivik
Extremsport – et senmoderne fenomen?

Det rör sig i idrottens värld. Det är inte längre bara citius, altius, fortius – snabbare, högre, starkare – det handlar om. Eller mer effektiva träningsmetoder – eller dopningspreparat. Nej, det ska vara farligare, mer halsbrytande, mer... ja, extremt är väl det rätta ordet. Idrott har alltid handlat om att skapa spänning i livet där livet självt drar åt andra hållet, mot det förutsägbara, det rutinmässiga, det kontrollerade. Kort sagt, det tråkiga. Men för många räcker det inte längre med hockey eller fotboll för att hålla vardagen stången. Den nya sporterna inom samlingsbeteckningen extremsport har namn som adventure racing, skateboard, snowboard, wakeboard, forspaddling, mountainbike, dykning, bouldering, streetluge/longboard, skärmflygning, ja listan kan faktiskt göras betydligt längre. Det gemensamma med dessa olika sporter är risken, den verkliga risken, den verkliga faran – man kan faktiskt komma hem i en bodybag. Vad är det då som lockar?

Gunnar Breivik har under ett par decennier följt utvecklingen av extremsporterna, och i denna artikel samlar han ihop trådarna i det nät av förklaringsmodeller som ger oss bilden av människan bakom idrotten. Med en fot i Giddens sociologiskt inriktade analys av risk och risktagande i det högmoderna samhället och den andra i Marvin Zuckermans biosociala stimuliforskning och Sensation Seeking-skala, har Breivik bedrivit kontrollerade studier av extremsportare av olika schatteringar och jämfört med standardurval och mindre äventyrliga idrotter – volleyboll, faktiskt – och funnit att det finns behov av att ta risker, och att en stabil andel av befolkningen är beredd att gå extremt långt för att tillfredsställa en längtan efter att leva med faran, i ett samhälle som i allt högre utsträckning befolkas av trygghetsnarkomaner.

GUNNAR BREIVIK är professor och rektor vid Norges Idrettshøgskole. Till artikeln

Åsa Bäckström
Frihet, ungdomlighet, gemenskap:
Stereotypier inom skateboard- och snowboardkultur

Alltsedan surfing blev stort på 1960-talet har brädsporter associerats till ungdom, ett mått att uppror, en fläkt av frihet, en, om man så säger, en cool, laid-back attityd. Trots denna generella likhet mellan brädor med och utan hjul i och ur vattnet är skillnaderna stora mellan den tidens marijuanarökande surfare på Venice Beach, Cal., och dagens skateboardare och snowboardare, liksom för övrigt mellan dessa båda utövarkategorier.

Åsa Bäckströms doktorsavhandling Spår. Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet, som hon lägger fram vid Idrottshögskolan den 4 februari 2005, handlar just om dessa två moderna exponenter för brädsporten, och i denna artikel ger hon idrottsforum.orgs läsare ett smakprov på sin forskning och den intressanta infallsvinkeln stereotypifiering. Hur ser folk i allmänhet på skate- och snowboardare, och hur ser det på sig själva? Vilka drag är typiska och vilka är stereotypiska? Åkarna själva kommer till tals i intervjucitat, och Bäckström för sina resonemang längs en bana snitslad av frihet, ungdomlighet och gemenskap.

ÅSA BÄCKSTRÖM är verksam som forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm. Till artikeln

Sine Agergaard
Idræt som folkelig dannelse og idrætsfaglig uddannelse

Till den danska idrottshistorien om utbredningen av gymnastik och sport under sista halvan av 1800-talet hör skilda traditioner när det gäller folkbildning och idrottsutbildning. Etnografiska fältstudier gör det möjligt att beskriva hur dessa traditioner vidareförs i dagens Danmark i materialiserade, verbaliserade och praktiserade former.

Fokus i Sine Agergaards artikel, som bygger på hennes PhD-avhandling, nu under publicering, ligger på hur folkbildningstraditionen och yrkesutbildningstraditionen verbaliseras såväl formellt som informellt vid två olika utbilningsinstitutioner. Hennes diskursanalys visar på det problematiska för institutionerna i att vidmakthålla sina respektive bildnings- och utildningsideal, och sin position inom idrottsfältet, medan eleverna omformulerar diskursen till att handla om idrotts- och könsmässiga förhållande i undervisningens vardag.

SINE AGERGAARD är adjunkt och forskare vid Center for Idræt, Århus universitet. Till artikeln

David Hoff
Sociala styrningsformer och antidopningspolicy – en rättssociologisk forskningsstrategi tillämpad på antidopningsarbetet inom idrotten

Dopningsproblematiken är en av de mest brännande frågorna idag för idrottsrörelsen på alla plan, lokalt, nationellt, internationellt. Kampen mellan dopningens tillskyndare och dess motståndare förs på många plan. På ”marken” är det de idrottsmän och -kvinnor som dopar sig, de tränare eller andra ”langare” som förser dem med preparaten, och de mindre nogräkande läkemedelsproducenter som tillverkar dem, som står mot idrottsrörelsens egna antidopningstrupper och, i viss mån, reguljära rättsvårdande myndigheter. På den, så att säga, akademiska nivån finns det också förespråkare och opponenter. Den förstnämnda gruppen utgörs inte sällan av idrottsfilosofer, ofta etiker, och de framstår gärna som provokatörer. idrottsforum.org publicerade nyligen en recension av Andy Miahs Genetically Modified Athletes, där författaren argumenterar för fri genetisk ”dopning”. Mot denna linje står den stora majoriteten idrottsforskare som tar avstånd från dopning, vissa av etiska skäl, andra bl a av kärlek till idrotten, som man anser vara dömd till undergång om dopningen släpps fri. En representant för denna uppfattning i idrottsforum.orgs spalter är Inge Kryger Pedersen.

David Hoff tillhör motståndarlägret; han är dessutom redo att understödja kampen mot dopningen med en på rättssociologisk grund utvecklad styrningsstrategi. I sin artikel går Hoff igenom litteraturen på området, inte minst de juridiska analyserna av antidopningsproblematiken, och de lösningar som framlagts i olika sammanhang. Han föreslår sedan, mot bakgrund av tillgänglig kunskap i området och i ljuset av rättssociologisk styrningsteori, vad han kallar utomrättslig formaliserad styrning, och specificerar de kunskapsluckor som ännu behöver fyllas för att denna nya styrningsstrategi ska kunna bli ett framgångsrikt vapen i kampen mot dopningen.

DAVID HOFF är FD i rättssociologi och forskare och lärare vid Idrottsvetenskap, Malmö högskola. Till artikeln

Birger Hedén
Förloraren en vinnare? Friidrott i skönlitteraturen

Det är väl inte många idag som minns den svenske långdistansaren Fred Eriksson, född 1914. Samtida med Gunder Hägg som han var, fick han ständigt stå i dennes skugga, på pallen och i resultattabellerna. Ännu färre, sannolikt, är medvetna om att denne Fred Eriksson lämnade friidrottskarriären utan bitterhet och blev författare till ett antal idrotts- och arbetarromaner. 1991 fick han mottaga Ivar Lo-Johanssons personliga pris; 2003 kunde han raka in Sigtuna Hembygdsförenings Kulturpris. En av Erikssons böcker – tyvärr inte längre i tryck – är Löparen från 1955. Löparen, som har kallats den bästa svenska löparromanen, blir föremål för en spännande komparativ analys, tillsammans med Dominique Bragas 5000: Récit sportif från 1954, i Birger Hedéns artikel, som är en del i ett större forskningsprojekt om idrottsskildringar i svenska romaner fram till 1960.

BIRGER HEDÉN är universitetslektor och forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Till artikeln

Arto Nevala
Lokal och global fotboll?
Aspekter på sociologisk forskning om fotboll i Finland

Den finska samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen har inte avsatt några djupare spår i den internationella akademiska diskussionen om sporten. Vi vet nu varför – det har bara i i ringa grad förekommit sådan forskning i Finland. I syfte att komma till rätta med denna idrottsvetenskapliga lakun har en grupp forskare vid Joensuu och Jyväskylä universitet startat ett multidisciplinärt forskningsprojekt som ska studera utvecklingen av finsk fotboll, och det ömsesidiga utbytet med internationell forboll, från 1960-talet och fram till våra dagar.

Alla de stora frågorna tas upp till behandling i Arto Nevalas artikel, som fungerar som ett slags varudeklaration på ambitionsnivån, frågor som ska behandlas i projektet: sportens globalisering och kommersialisering, fotbollen som skapare av nationella identiteter, det ömsesidiga beroendet mellan fotboll och medier, med kulturteoretiska förtecken studerar man bl a publikbeteende och fotbollspelets reception, och kommer in på huliganism och sport som religion. Studien bygger i huvudsak på historieforskningens och den historiska sociologins metodologi, med arkivmaterial som viktig källa, men också med intervju- och enkätmaterial.

Arto Nevala är lektor vid Institutionen för historia, Joensuu universitet. Till artikeln

Bo Carlsson
En essä om golfturism, The Anti-Golf Movement och
golfbanor med KRAV-markning

Vad är idrottsturism? Svaren på den frågan är mångskiftande; varje bok om idrottsturism med självaktning har sin egen definition, och den kan nästan alltid diskuteras. Lite mer entydig är definitionen av golfturism, som är en inte obetydlig del av hela idrottsturismen och dess hisnande omsättning. Man köper en resa till ett soligt land någonstans, packar sina klubbor, åker dit, och så spelar man golf. Harmlöst, tänker nog de flesta, men det ryms en rad problem i denna verksamhet, framför allt miljöproblem. Golfspelandet, och inte minst golfturistandet, har nu frambringat en global proteströrelse, The Anti-Golf Movement, med i huvudsak miljömässiga argument.

Om detta skriver Bo Carlsson i sin essä, som har en mångfald länkar till allehanda golfresurser – och antigolfresurser. Han visar att det svenska golfetablissemanget är tämligen medvetet om golfbanans ekologi och nödvändigheten av hållbara lösningar. Idén med KRAV-märkta golfbanor är dock artikelförfattarens egen, men det blir säkert verklighet en dag. Essän utmynnar i ett förslag till forskningsprojekt som syftar till att kartlägga och belysa golfturismens inverkan på miljön, och miljöproblematikens inverkan på val av golfresa. Vi håller tummarna, men knappast andan...

Bo Carlsson är professor i rättssociologi och verksam som lärare och forskare i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Han är också en av redaktörerna för idrottsforum.org. Till artikeln

Ola Möller
Männen i svart: En studie i fotbolldomarteamets samarbetande och agerande utifrån Erving Goffmans dramaturgiska teorier

Lagens väktare på grön mattan har de kallats, de svartklädda männen som dömer fotbollsmatcher av alla de slag, från division 6 till landskamper i världsmästerskap – och de är lika viktiga aktörer på den lägre som på den högre nivån. Hur fungerar samarbetet inom domartrion? Och hur sätter de sig i respekt hos spelarna, som ju ofta – på mer eller mindre goda grunder – anser sig orättvist behandlade? Dessa frågor har intresserat Ola Möller, själv fotbolldomare, än så länge på lägre nivå men med uttalade ambitioner att göra domarkarriär, och när han skulle skriva C-uppsats i sociologi var ämnet således givet: fotbolldomaren som social aktör.

Väl insvept i Goffmans dramaturgiteori gav han sig ut på fältet, och med hjälp av intervjuer med domarkollegor och en dold deltagandeobservation (han var själv linjedomare i matchen) samlade ha in data om domares åsikter och beteenden, som senare kompletterades med litteraturstudier. Resultatet blev en väl godkänd uppsats, som han komprimerat till idrottsforum.orgs artikelformat.

Ola Möller är huvuddomare i div. 5 och sekreterare i Lunds fotbolldomarklubb. Till artikeln

Peter Dahlén
Klasskamp och tvedräkt: Rugbysportens väg från amatörism till professionalism

Året var 1823. Platsen, en fotollsplan vid legendariska privatskolan Rugby i England. Unge William Webb Ellis böjer sig plötsligt ned, plockar upp bollen med händerna, och rusar mot motståndarlagets mållinje.

Så gick det till när rugbyspelet föddes. Eller?

Liksom till så många andra skapelseberättelser bör man förhålla sig kallsinnig även till Webb Ellis-myten. Och, i likhet med många skapelser, när det gäller rugbyn är historien efter skapelsen betydligt intressantare och viktigare än själva skapelsen. Det är därför inte utan viss stolthet som idrottsforum.org kan presentera den första framställningen av rugbysportens historia på svenska på väldigt länge, och det är vår specielle medarbetare i Bergen, Peter Dahlén, som svarar för denna bedrift. Med utgångpunkt i nyutkommen litteratur – akademisk såväl som skön- – tecknar han rugbyns historia från framväxten av sporten under mitten av 1800-talet och bildandet av Rugby Football Union 1871, fram till de stora förändringarna 1995 när det första världsmästerskapet avhölls och det engelska Union Rugby-förbundet avskaffade de oförlåtande amatörreglerna, och till Englands första VM-seger 2003, då Aftonbladet förklarade Jonny Wilkinson större än David Beckham.

Mellan dessa två temporala ytterpunkter ligger en lång och bitvis bitter kamp i England mellan två parallella rugbyförbund där demarkationslinjen på ett ovanligt tydligt sätt följde klassgränsen mellan (övre) medelklass och arbetarklass, men också var ett uttryck för motsättningen mellan centrum och periferi. Med sedvanlig skärpa och blick för det teoretiskt och analytiskt relevanta – inte minst vad avser medias roll – leder Peter Dahlén oss genom de olika turerna i kampen mellan medel- och arbetarklass, mellan professionalism och amatörism, mellan det rika södern runt London och de fattiga grevskapen i norr, till det ofrånkomliga och – för arbetarklassen i det fattiga norra England – bittra slutet.

Peter Dahlén är Försteamanuensis vid Institutt for informations- og medievitenskap, Universitetet i Bergen. Till artikeln

Jesper Fundberg
Vi vs Dom: Idrottens förmåga och problem med integration

Till frågan om idrottens – och idrottsrörelsens – förmåga och vilja att bidra till samhällets integrationssträvande har vi under idrottsforum.orgs 18 månader på nätet kunnat publicera en rad olika bidrag i form av artiklar och bokrecensioner. Tveklöst är detta en brännande fråga, bland idrottsforskare såväl som bland idrottsrörelsens ideologer. Etnologen Jesper Fundberg står för det senaste bidraget till debatten med en mer allmänt hållen översikt över forsknings-/problemområdet i förhållande till sin egen forskning.

I sin artikel, som också publiceras i Invandrare & Minoriteter, framhåller han tre temata som talar för en positiv relation mellan idrott och integrationen som empiriskt också visat sig kunna innebära nackdelar för integrationsarbetet, nämligen [1] idrotten som möteplats, [2] fokus på kroppen, och [3] ett tillfälle för erkännande, och han föreslår att vart och ett av dessa tre temata kan utgöra en utgångspunkt för en vidareutvecklad definiering och teoretisk fördjupning av integrationsbegreppet i en idrottslig kontext.

Jesper Fundberg är etnolog, verksam vid Stockholms universitet och Idrottshögskolan i Stckholm.
Till artikeln

Johan Gustafsson & Thomas Svensson
Idrott, ledarskap och media

Gustafsson och Svensson, som båda utexaminerats från programmet för Coaching och Sport Management vid Växjö universitet, och som båda på var sitt håll är verksamma inom hockeysporten som idrottsledare/-lärare, tar i sin artikel upp just idrottens ledarskap. De har undersökt bilden av idrottsledare i fem svenska dagstidningar och jämfört med den ”självbild” som kommer till uttryck i Riksidrottsförbundets idéskrift Idrotten vill. De finner att mediebilden av idrottsledaren, främst inom våra stora lagidrotter, inte har mycket gemensamt med idrottsrörelsens ledarskapsidé – och att idrottsrörelsens budskap riskerar att drunkna i det överlägset dominerande mediebruset.

Johan Gustafsson är instruktör på ishockeygymnasium, och Thomas Svensson är distriktsinstruktör för tränare på grundkursen inom Smålands ishockeyförbund. Till artikeln

Mette Andersson
Multikulturelle representanter mellom nasjonal og global toppidrett

Inte sällan utpekas idrotten och idrottsrörelsen som en potentiell arena för etnisk, köns- och klassmässig integration. idrottsforum.org har behandlat denna frågeställning i flera sammanhang, senast i Åse Strandbus artikel om norska invandrartjejers idrottsdeltagande. Mette Anderssons artikel är ett väsentligt bidrag till diskussionen. Andersson tar sin utgångspunkt i de vanligt förekommande explicita eller implicita hänvisningar till nationalitet eller ras för att förklara en viss idrottsutövares stil eller idrottsliga och ekonomiska potential, från såväl media som publik, men också i viss utsträckning från utövarna själva. Idrottsutövarna ser sig som representanter för sitt land, men verkar på en global arena med varierande grad av multikulturalism i olika idrotter.

Mette Anderssons projekt är av komparativ karaktär. Hon har studerat spänningar mellan nationell identitet och representation av minoriteter på nationell och global nivå genom att fokusera på, och jämföra, tre idrotter, basketboll, friidrott och fotboll. Utifrån intervjuer med bl a idrottsutövare på landslagsnivå, tränare, ledare, journalister, samt observationsdata från tävlingar och matcher och viss mediabevakning kan Andersson dra viktiga slutsatser om hur idrottsutövare från etniska minoriteter behandlas och betraktas av majoritetsbefolningen samt av de etniska grupper som utövaren kan sägas representera. En pikant iakttagelse är att den moderna musikkulturen kan vara en starkare integrationsmiljö än idrotten.

Mette Andersson är postdokforskare vis Sosiologisk institutt, Universitetet i Bergen. Till artikeln

Annika Eliasson
Svensk fotbolls möte med globaliseringen

De senaste femton åren har sett en tilltagande ström av svenska fobollspelare – av bägge könen – från Sverige och ut i världen, samtidigt som också importen av utländska spelare – av bägge könen – till Sverige når nya nivåer. Vad ligger bakom denna utveckling, och vilka konsekvenser får det för svensk fotboll? Denna frågeställning är utgångspunkt för ett forskningsprojekt där Annika Eliasson studerat spelarkarriären för samtliga svenska spelare som for utomlands och samtliga utländska spelare som kom till Sverige, under perioden 1990–2001. Föreliggande artikel är en första redovisning av Eliassons forskning. Hon presenterar centrala empiriska data om spelarmigationenen mellan Sverige och resten av världen och analyserar resultaten ur ett geografiskt, temporalt och genusperspektiv. En slutsats som dras i artikeln gäller återverkningar på idrotten av politiska beslut som fattas i helt andra sammanhang och med andra syften.

Annika Eliasson är verksam vid Malmö högskola, området Teknik och samhälle. Till artikeln

Rolf Jonsson
Smärtans och skadans normalisering inom tävlingsidrotten:
En ministudie av kvällstidningarnas sportsidor

Vad är idrottsskada? Den medicinska forskningen har ett svar – somatiska besvär till följd av utövande av idrott. Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv är detta tämligen trivialt. Riktigt hur intressant skada och smärta är, fenomenlogiskt på ett teoretiskt plan, existentialistiskt på ett individuellt plan, och sociologiskt i förbindelse med den moderna organiserade elitidrotten, framstår med stor tydlighet i Rolf Jonssons teoretiskt förankrade närläsning av kvällstidningarnas rapportering av skadeförekomst hos svenska idrottsmän och -kvinnor, främst inom lagidrotter.

Det är tveklöst så att risken för skador inom elitidrotten ökat, trots bättre kunskap om kroppens begränsningar och idrottsutövandets risker, till följd av de allt högre ställda kraven på förbättrade prestationer under allt längre säsonger. Jonsson menar sig dessutom ha funnit en medierad dimension av idrottsframbringad smärta och skada som kan relateras till ett hjälteideal, ofta nära förknippat med traditionell manlighetsdyrkan – också att finna inom kvinnoidrotten. Det anses vara ”tufft” – och helt enkelt det minsta man kan begära – att idrottspersoner riskerar svåra medicinska besvär för laget eller nationen, och dessutom rycker på axlarna inför faran. Det är numera med den insikten man sig i leken ger...

Rolf Jonsson är universitetslektor i sociologi vid Institutionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Dalarna. Till artikeln

Björn Sandahl
Idrottsämnet och de materiella förutsättningarna
– exemplet Stockholm 1950–2000

Idrottsämnet i skolan är lika ständigt som hett omdebatterat. Idag, som för 50 år sedan, är idrott och gymnastik ett bristämne, idag som för 50 år sedan till inte ringa del beroende på avsaknaden av adekvata lokaler att bedriva undervisning i gymnastik/idrott och hälsa i. Det finns överraskande många undersökningar från det senaste halvseklet av tillgången på lokaler för idrottsämnets bedrivande, men en direkt koppling mellan lokaltillgång och undervisningens utformning och omfattning görs för första gången i Björn Sandahls avhandlingsprojekt. För idrottsforum.org har Sandahl sammanställt några resultat från sin forskning som på ett entydigt sätt visar på sambandet mellan materiella förutsättningar – den ekonomiska basen, om man vill, och den kulturella överbyggnaden i form av fysisk fostran inom skolans ram.

Björn Sandahl är doktorand vid Idrottshögskolan, Stockholm. Till artikeln

Dagmar Dahl
Idrett og religion: Mellom kors, halvmåne og olympiske ringer – refleksjoner over mulighetene og nye perspektiver av et uvanlig partnerskap

Förhållandet mellan idrott och religion är för de allra flesta sannolikt något helt okänt, ja kanske icke-existerande. På konferenssidan kunde idrottsforum.org under våren plugga för en konferens i USA på detta tema, Sport and Religion, som ägde rum den 24-26 juni (för övrigt vid St. Olaf College, med starka norska rötter). De frågor som behandlades på konferensen – ur ett ganska snävt amerikanskt perspektiv – tar Dagmar Dahl i sin artikel upp till en bred och förbehållslös diskussion.

Dahl resonerar kring idrott och religion ur flera infallsvinklar: Likheter respektive skillnader mellan idrottens och religionens roll i samhället och för individ och kollektive samsynen och motsättningarna mellan dem när det gäller att upprätthålla grundläggande etiska värden; betydelsen av samspelet mellan religion och kultur för att skapa konflikter kring den västliga idrottskulturen och dess globala hegemonianspråk. För många har dessutom idrotten fått rollen som religion i det moderna västerlandet.

Dagmar Dahl är stipendiat vid avdelningen för samhällsvetenskap, Norges Idrettshøgskole. Till artikeln

Inger Lindstedt
Användningen av affektiva namn inom idrottsspråket

Idrottsstjärnors smek- eller öknamn sammanfattas av Inger Lindstedt i begreppet affektiva namn. Detta bruk, att ge idrottsmän – och sedermera kvinnor (t ex Carro) – affektiva namn är av gammalt datum, och kan spåras tillbaka till de tidigaste idrottsreportagen. Lindstedts studie omfattar åren 1920–1978, och hon kan påvisa hur bruket av affektiva namn förändrats, inte sällan i samklang med förändringar inom såväl idrottens i sig som idrottsrapporteringen i media.

Med en tidig Barthestext i ryggen visar Lindstedt att bruket av affektiva namn öppnar upp idrottsreapporteringen för en mer intim och privat relation med idrottsutövaren, vilket i sin tur leder till att fokus kan skiftas från idrottsevenemanget i sig – som alla numera ändå har sett i direktsänd TV – till de mer intressanta och mindre kända händelserna och stämningslägena före och efter evenemanget. Barthes iakttagelse synes vara om möjligt mer aktuell idag.

Inger Lindstedt är lektor vid Konst, kultur, kommunkation, Malmö högskola. Till artikeln

Tomas Peterson
Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll

Vad är det som gör att vissa fotbollsgrabbar och -tjejer går vidare i sin sport och blir elitspelare och t o m representerar sitt land i internationella fotbollskamper? Talang, självklart, tänker nog de flesta, såväl de flesta svenskar i allmänhet som de flesta fotbollsintersserade och -kunniga. Tomas Peterson har studerat denna fråga närmare, och lyckats fånga vilka logiker som ligger bakom fotbollsrörelsens sortering av ungdomar i framtidslöften och gärdsgårdskandidater. Och det tycks handla ganska lite om talangjakt...

Genom att följa ett antal ungdomsfotbollsspelare under de formativa åren har Peterson kunnat frilägga de mekanismer som faktiskt avgör om en ungdom blir föremål för klubbarnas, distriktens och förbundets satsning eller inte. Det svårfångade talangbegreppet ställs helt åt sidan till förmån för fysisk utveckling; ju större och starkare, desto mer satsar man. Och vem är störst och starkast i en årskull? Mycket riktigt, ju tidigare på året en spelare är född, desto högre är sannolikhet att bli uttagen till förbundets specialsatsning. Med en lika enkel som förödande statistisk övning demonstrerar Peterson bristerna i fotbollssveriges strategi för att fylla rekryteringsbasen för framtida landslagsstjärnor.

Tomas Peterson är professor i idrottsvetenskap vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Till artikeln

Matti Goksøyr
Skihopp, cricket-tester og fotballkamper: Idrett som indentitetsarena

Matti Goksøyr, norsk idrottshistoriker med tonvikt på fotbollshistoria, tar i denna artikel Norman Tebbits ökända utspel om ett cricket test för invandrare – dvs skulle en pakistansk invandrare i England hålla på sitt forna eller sitt nya hemland om de bägge möttes i en cricketmatch – som utgångspunkt för en analys av idrottens, och mer specifikt fotbolllens, betydelse för att skapa, vidmakthålla och förstärka nationella identiteter.

Tyngdpunkten i framställningen ligger på norrmännens förhållande till sitt landslag i fotboll. Goksøyr leder oss genom 100 år av norsk fotboll, speciellt möten med Sverige – bl a det laddade mötet 1908 i Stockholm, i kölvattnet på unionsupplösningen, och Danmark – 0-7-förlusten i Stockholm 1912; men också med England – bl a återges här Bjørge Lilleliens berömda och underbara utbrott efter Norges 2-1-seger i VM-kvalmatchen 1981 då England chanser att nå slutspelet krossades, med Tyskland i OS 1936, och med Brasilien 1998, en annan bemärkt 2-1-seger för Norge.

Matti Goksøyr är professor vid Norges idrettshøgskole. Till artikeln

Knut Helland
Sport som attraksjon: Symbiosen mellom fotball og medier

Fotbollsplanen är inte bara en arena för den sportsliga kampen mellan två lag. Det är också en viktig arena för kampen om marknadsandelar mellan medier, för att få sålt sina produkter och för att sälja sina kunder – läsarna, tittarna – till reklamindustrin. Det ömsesidiga beroendet – symbiosen – mellan fotboll, och för den delen idrott i allmänhet, idrottens sponsorer, och medierna är det dominerande draget och den tydligaste tendensen i den moderna idrottens utveckling. Om det så kallade sport/medie-komplexet handlar Knut Hellands analytiskt intressanta och välskrivna artikel, med fotbollen som exempel.

Speciellt intressant är det tidiga case som Helland låter illustrera sammansmältningen av de olika intressen och intressenter som finns inom fotbollen, nämligen fenomenet Per Christian Andersen. Andersen var sportjournalist, Norges förste, med en imponerande karriär inom dagspress och radio. Han var också fotbollsspelare, fotbollsdomare, och därtill ledare och administratör inom norsk fotboll på klubbnivå och på nationell nivå. Andersens ständiga stolsbyten under mellankrigsåren – inte sällan satt han på flera stolar samtidigt, och aldrig föll han mellan dem, illustrerar väl de integritetsproblem som idag i hög grad präglar mediernas förhållande till fotbollen och annan idrott.

Knut Helland är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen. Till artikeln

Åse Strandbu
Idrettsdeltakelse blant unge jenter med innvandrerbakgrunn

Frågan om idrottens förmåga att fungera som integrationskatalysator är stor och svår och viktig, och det finns en omfattande litteratur i området. Vi har förmånen att i denna artikel av Åse Strandbu få direktkontakt med idrottens integrationseffekter genom en empirisk studie av unga invandrarflickors idrottsdeltagande i Oslo. Författaren har genom intervjuer och deltagande observation studerat två skilda sammanhang där invandrarflickor och -kvinnor utövar idrott, dels ett center för aerobicträning för kvinnor, dels ett etniskt blandat kvinnligt basketbollag. Strandbus empiriska studie har utförts mot bakgrund av kvantitativa data som visar på lägre idrottsdeltagande för invandrarbarn än för barn till infödda norrmän, och särskilt stor visar sig skillnaden vara när det gäller unga invandrartjejer.

Strandbu beskriver två i väsentlig grad olika idrottssammanhang. I båda fallen spelar religionen roll och bidrar till den självvalda könssegregeringen, om än i varierande grad. Mest frigjorda och liberala, ”norska”, är de unga tjejerna i basketbollaget, medan den mer åldersvarierade aerobicsgruppen präglas av en tydlig koppling till islam. Strandbus etno-sociologiska studie beskriver och problematiserar de undersökta människorna, miljöerna och sociala sammanhangen på ett ytterst levande och intresseväckande sätt, och är ett viktigt bidrag till diskussionen om idrott och integration.

Åse Strandbu är doktorand vid NOVA, Norsk institutt for forskning om opvekst, velferd og aldring. Till artikeln

Frode Fretland
Fotball i Oslo rundt år 1900

Fotbollen kom till Norge och dess huvudstad 1885, i form av bildandet av Kristiania Fotballsklubb den 28 maj det året. Det skulle dröja nästan 18 månader innan laget fick spela sina första matcher, och då var det mot gästande engelska sjömän, i ett fall med 13 spelare på vardera sidan. Dessa två händelser, klubbens bildande och uppvisningsmatcherna, var starten för fotbollen och fotbollsintresset i Norge. Men det var två andra faktorer som var avgörande för att intresset skulle sprida sig vidare, menar Frode Fretland, nämligen att de regler för fotboll som antagits av engelska Football Association vid dess bildande 1863 fick norsk språkdräkt (och viss anpassning till norska förhållanden) samt att skolorna i Oslo, i första hand gymnasierna, stimulerade eleverna att spela fotboll som ett slags friskvård.

Frode Fretland är högskolelektor i idrott vid Høgskulen i Sogn og Fjordane. Till artikeln

Helena Tolvhed
Vacker, löjlig eller seriös? Den kvinnliga olympiern i veckotidningen Se’s bevakning från sommarolympiaderna 1948–1964

Den svenska veckotidningen Se grundades 1938 som den första riktiga bildtidningen i Sverige, modellerad efter amerikanska Life och Look. Se gick ut i stora upplagor, 200.000–250.000 ex i snitt, och var särskilt under de första årtiondena en viktig del av det svenska medielandskapet. Inte minst viktig var Se när det gällde idrottsrapportering i bild. Dagstidningarna var snabba och aktuella, medan Se i efterhand kunde erbjuda mer ingående illustrerad rapportering. Samtidigt var tidningens primära målgrupp män; kvinnorna var väl försörjda med en omfattande damtidningsflora.

Historikern och genusforskaren Helena Tolvhed har studerat rapporteringen i Se, som för övrigt lades ned 1981, från de olympiska sommarspelen i London (1948), Helsingfors (1952), Melbourne (1956), Rom (1960) och Tokyo (1964). Särskilt har hon intresserat sig för vad tidningen gjort med det faktum att det under dessa olympiader tillkom allt fler kvinnliga olympier i takt med att allt fler grenar för kvinnor antogs. Tolvhed har identifierat tre huvudkategorier som kvinnorepresentationen av olympier i Se under denna tid kan sorteras in under, ’först-och-främst kvinna’, ’den löjliga idrottande kvinnan’ och ’den seriösa idrottande kvinnan’. Med målande exempel, varav några illustreras med bild, beskriver hon en dessvärre ganska statisk situation från olympiad till olympiad, där till och med det som i förstone kan ses som ett positivt tecken på gryende respekt vid noggrannare påseenden visar sig vara samma tröttsamma stereotyper.

Helena Tolvhed är doktorand i historia vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Till artikeln

Gerd von der Lippe
An Orgy of a Masculine Scandal in Media:
The 1954 Football World Cup

Världsmästerskapet i fotboll 1954 hölls i Schweiz. Mästerskapet vanns av Västtyskland, som i finalen besegrade Ungern med 3-2. Just detta VM är väl ihågkommet, av främst två skäl. För det första var det Västtysklands återkomst på den internationella scenen, och därtill något av en revansch efter förlusten i den där stora matchen 1939-1945. (Att laget idag, 50 år senare anklagas för att ha varit dopat förtar inte glansen från guldvinsten.) För det andra, och viktigast i detta sammanhang, inträffade under mästerskapet den första riktigt stora skandalen i VMs historia dittills. I en av kvartsfinalerna möttes Ungern och Brasilien. Ungern var storfavorit efter OS-guldet två år tidigare. Laget var därtill obesegrat sedan maj 1950; av 31 matcher hade 27 slutat med seger och 4 med oavgjort resultat. Det var således otänkbart att Ungern skulle förlora. I denna högprofilmatch kom rejäla manliga känslor i svallning och matchen blev stökig och bråkig, med många frisparkar, ett par straffar och flera gula och röda kort.

Den verkliga skandalen inträffade dock efter matchen, när det i omklädningsrummen kom till handgemäng med tillhyggen och knytnävar. Vad som egentligen hände är omstritt, och föremål för fortsatta studier av von der Lippe, som i denna första artikel om skandalmatchen fokuserar på hur skandalen utspelades i dåtidens norska dagstidningar. Vi får följa skandalens utveckling genom den tidens norska idrottsjournalistik, och vi får framför allt följa von der Lippes spännande medieanalys som beaktar såväl maskulinitetsaspekten som hur nationell identitet medieras beroende på avståndet från centrum till perferi.

Gerd von der Lippe är docent i idrottssociologi och verksam som lärare och forskare vid Høgskolen i Telemark. Till artikeln

Henning Eichberg
Bevægelsesantropologi
– om forskning mellem akademisk faglighed,
projektkultur og kulturkamp

Under det knappa år som gått sedan idrottsforum.org sjösattes den 6 juni 2003 har vi fått två underrättelser från IFO, Institut for Forskning i Idræt og Folkelig Oplysning, i danska Gerlev. Det första gällde hot om omedelbar nedläggning efter det att kulturministern lämnat beskedet att statsbidraget skulle dras in. Det andra, i början av detta år, berättade att ministern fått vika sig för ett kraftigt nationellt och internationellt opinionstryck och att IFO således ska finnas kvar. Vad låg egentligen bakom dessa händelser. Vad står IFO för? Vad är idrottsforskning? Varför representerar idrottsvetenskap ett hot mot etablerade samhällsstrukturer – och mot vilka strukturer?

I en brett anlagd artikel diskuterar Henning Eichberg, forskningsmedarbetare på IFO, idrottsforskningens historia och akademiska plats, med särskild inriktning på danska förhållanden. Han ställer akademiska traditioner mot samhällelig praxis och visar hur idrottsämnet vuxit fram som en fakultetslös hybrid, en akademisk inriktning mellan universitetsdisciplin och projektforskning. IFO har härvid gått sin egen väg, och har utvecklat en idrottsvetenskaplig metod och forskningstradition som Eichberg kallar rörelseantropologi, och vars forskning och resultat inte faller alla idrottens makthavare på läppen. I artikeln utvecklar han tankegångarna bakom denna idrottsvetenskapliga inriktning och beskriver kulturkampen mellan den kritiska idrottsforskningen och etablerade idrottsbyråkratiska strukturer.

Henning Eichberg är forskare vid IFO och har helt nyligen publicerat The People of Democracy (Klim 2004). Till artikeln

Mats Hellspong
Stockholms idrottspublik. Några reflektioner med anledning av en pågående undersökning

Mats Hellspong forskar för närvarande om idrottspublik, och närmare bestämt framväxten av en idrottpublik i Stockholm under senare delen av 1800-talet och de första årtiondena av 1900-talet. Han är intresserad av uppkomsten av ”kodifierade” beteenden hos idrottspubliken. I sin artikel redovisar Hellspong utgångspunkterna för sin forskning och en del tidiga resultat, samt lite om de problem som uppkommit, särskilt vad gäller att spåra och insamla data. Källmaterialet är i första hand dagspressen från den aktuella perioden, men också samtida fotografier, memoarer och dagböcker. Och här skickar han ut en efterlysning till idrottsforum.orgs läsare: Tipsa gärna om källor som dokumenterar publikbeteenden på idrottsläktare i Stockholm!

Mats Hellspong är professor i etnologi vid Stockholms universitet. Till artikeln

Jorid Hovden
From rights-based to utility-oriented equalization:
Gender-political discourses in Norwegian sports

Det senaste halvseklet har sett en dramatisk utveckling av kvinnans ställning i de nordiska länderna, och förändringen kan spåras i praktiskt taget alla uttryck för samhälleligt liv, om än mer eller mindre tydligt. Självfallet har idrotten, såväl sportsligt som i avseende på organisering och administration, fått sin beskärda del av denna kvinnornas framflyttning av positionerna. Under starkt motstånd från förstelnade patriarkala mönster och män har framsteg nåtts i form av dels kvinnors ökande deltagande, dels antagna policies och strategier för jämställdhet. Jorid Hovden beskriver och analyserar denna utveckling i Norge under perioden 1970–2003.

Hovden utgår från den norska idrottens paraplyorganisation, Norges idrottsförbund och olympiska kommitté och bygger sin analys på genusteori rörande dels idrott, dels organisationer. Genom att bryta upp den undersökta tidsperioden i tre skeden ådagalägger Hovden väsentliga skiften vad gäller de genuspolitiska strategier som kommit till användning, och hon noterar en glidning från rättighetsbaserade könspolitiska diskurser och strategier i riktning mot mer utilitetsbetonade argument.

Jorid Hovden är lärare och forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan i Finnmark. Till artikeln

Mats Greiff
Stallbackskultur och arbete i svensk travsport 1930–2003:
Ett projekt i vardande

Ego Boy och Legolas är bara några av de mera kända aktörerna inom en sport där det genomförs 10.000 tävlingar om året. Det rör sig alltså om travsport, aktörerna är hästar och tävlingarna är travlopp. Efter fotboll är travsporten faktiskt den största publiksporten i Sverige. Det är därtill en sport med en mycket stark koppling till spel. Däremot saknas – förvånande nog – forskning kring travsporten och dess sociala och kulturella betydelse.

Historikern Mats Greiff vid Malmö högskola gör, genom en studie av Sören Nordins och Stig H Johanssons memoarer, en betraktelse av sportens stallbackskultur och manliga miljöer, med kortspel, alkohol och "grabbighet". Greiff diskuterar även maktrelationen mellan hästägare, som det finns olika varianter av, och tränare, och tar här upp Stig H:s invändningar mot att hästarna ses som ekonomiska investeringar. Vidare behandlas förändringar i yrkesskickligheten; från balanseringskonst till omvårdnad, något som Greiff uppfattar som en möjligt öppning för kvinnor i branschen.

Mats Greiff är professor i historia vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Till artikeln

Helle Winther
Kropskontakt
i spændingsfeltet mellem dans, kamp og leg

Under 2003 och 2004 har en fortbildningskurs med namnet Kamp, kraft och kropskontakt genomförts på Institut for Idræt vid Københavns universitet. Utifrån ett empiriskt material som bygger på egna observationer såväl som på andra deltagares reflektioner, genomför HelleWinther fenomenologiska och djuphermeneutiska analyser, och hon för en ingående och tankeväckande diskussion om relationen mellan fysisk kontakt och medvetandeutveckling, sinneförnimmelser och existens med resonans hos Merleau-Ponty.

Helle Winther är intresserad av rörelsepedagogikens möjligheter och konsekvenser, och hon ger i artikeln åtskilliga prov på dess potential för expressivitet, närvaro och kontakt. Dans, kamp och lek är universella, precivlisatoriska uttrycksformer som rymmer urkrafter som är på väg att läggas i träda, och Winther vill utmana oss: vågar vi släppa loss livets inneboende krafter och möta kött, blod och kärlek?

Helle Winther är studielektor vid Institut for Idræt, Københavns universitet. Till artikeln

Åsmund V. Sjursen
Den store dopingskandalen:
En artikkel om dopingskandalen under vinter-OL i Salt Lake City i 2002, Johann Mühlegg og Verdens Gang

För någon månad sedan gick det en kollektiv rysning genom världens längdskidåkningsentusiaster – Johann Mühlegg annonserade sina intentioner att gå i träning igen efter sin tvååriga avstängning till följd av det skandalomsusade dopningsavslöjandet vid vinter-OS i Salt Lake City. Ingen – det finska skidlandslaget oräknat – har så effektivt som den tyskspanske Mühlegg på kort tid dragit så mycken vanära över längdskidsporten, och inget straff kunde vara hårt nog – om man ska tro den norska dagstidningen Verdens gang.

Åsmund Sjursen har studerat Verdens Gangs täckning av Mühlegg-historien utifrån medievetenskaplig teori om skandalen som fenomen i verklighet och i medias representation av verkligheten. Vi får, med Sjursen som guide, följa utvecklingen av skandalen enligt mediets egen logik, och vi träffar på vägen bl a ett antal upprörda norska skidåkare och kvinnlig portugisisk sektledare. Man läser inte om idrottsskandaler riktigt på samma sätt efter att ha läst Sjursens text.

Åsmund Sjursen är cand. polit från Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen. Till artikeln

Anders Ohlsson
Idrottsstjärnors självbiografier i medieåldern

Redan för 50 år sedan konstaterade Roland Barthes att idrottshändelsen har formen av en berättelse. De allra flesta av oss upplever inte idrottshändelser på plats, oförmedlat. Det är genom berättelser i olika medier, radio och television, tidningar och böcker, som vi får uppleva dramatiken på arenan, och samma media förmedlar bilden av stjärnan – en Gunder Hägg, en Björn Borg, en Carolina Klüft – genom berättelsen; man talar i sådana sammanhang om narrativisering. TV har härvid intagit en central plats. Med rörliga bilder i färg och referat av människor som faktiskt är fysiskt närvarande vid själva idrottshändelsen kommer vi närmare, och upplevelsen blir trovärdigare, än någonsin.

Den första verkliga TV-idrottsstjärnan i Sverige var Björn Borg, och den gamle tenniskungen är också Anders Ohlssons ”case” i analysen av hur TV trots sin dominerande ställning inte ryckt undan grunden för den traditionella (själv-)biografin i bokform. Ohlsson, professor i litteraturvetenskap i Växjö, tar sin utgångspunkt i Borgs självbiografi (”med” Gene Scott) Bjorn Borg. My Life and Game (Björn Borg. Mitt liv som tennisspelare 1980). Han visar med sitt exempel hur idrottshjälten genom självbiografin kan komplettera berättelsen om sig själv som uppkommit i andra media, korrigera den, och kanske ibland ta över tolkningsföreträdet.

Anders Ohlsson är professor i litteraturvetenskap vid Växjö universitet. Till artikeln

Erwin Apitzsch
Motiv för och spontana förändringar i fysisk aktivitet:
Ett forskningsprojekt

Vad är det som gör att vissa människor motionerar och andra inte gör det? Vad är det som gör att vissa människor reagerar på kampanjer för ökad fysisk aktivitet med att börja motionera, medan andra inte reagerar alls? Och varför fortsätter vissa motionera medan andra lägger av? Vi vet idag ganska mycket om sambandet mellan fysisk aktivitet av motionstyp och den fysiska hälsan, men hur är det ställt med motionsidrottens inverkan på det psykiska välbefinnandet?

Många frågor, och idrottspsykologen Erwin Apitzsch hoppas få svar på åtminstone några av dem genom den forskning som bedrivs inom forskningsprojektet ”Motiv för och spontana förändrinmgar i fysisk aktivitet”, med medel från Centrum för idrottsforskning. I projektet studeras en population skåningar i avseende på motionsvanor och psykiskt välmående, varav en del följs upp under en tvåårsperiod. Studien bygger till stor del på självskattning av självuppfattning, sinnesstämning, livskvalitet och hälsa, vilka mäts med ett varierat batteri självskattningsskalor.

Erwin Apitzsch är forskare och lärare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Till artikeln

Christian Widholm
Släggkastaren, trestegshopparen och japanen:
Meningsfixeringar av maskuliniteter sammanflätade med etnicitet i dagspressen vid Stockholmsolympiaden 1912

I juni 1912 fanns en artikel i Stockholms-Tidningen om en friidrottsidrottstävling på Östermalms idrottsplats som föregick Olympiaden. Några av deltagarna kom från så fjärran trakter som Japan. I artikeln – som bl.a. innehöll underrubriken ”Våra Olympiamän äro i god kondition”, tre fotografier på lika många idrottsmän och nästan två spalter med kommenterade tävlingsresultat – framgick att de svenska deltagarna hade varit framgångsrika. Svenskarna framställdes som överlägsna hjältar gentemot de antingen anonyma eller liknöjda utländska deltagarna. Varifrån hämtade artikeln sin meningsskapande näring och hur självklar var den tillfälliga meningsfixeringen?

Som en del i sitt avhandlingsprojekt om pressens genusrepresentationer kring OS 1912 analyserar Christian Widholm hur artikeln i Stockholms-Tidningen artikulerar föreställningar om maskulinitet i relation till etnicitet. Analysen fokuserar tre fotografier av två svenska idrottsmän och en japansk. Widholm föreslår att fotografierna bygger på samtida diskurser om manlighet, militarism, antika statyer och rasism. Detta nyanseras med en belysning av en under samtiden förekommande beundran av ”det japanska”, vilket i sin tur också kan kopplas till föreställningar om genushierarkier. Det eklektiska teoretiska ramverket bygger på forskning av exempelvis Anja Hirdman och Benedict Anderson och kan således sägas vara grundad i ämnena genus- och medieforskning.

Christian Widholm är doktorand vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Till artikeln

Anders B. Kulseng
Om merkevarebygging i sportindustrien

Kommersiell idrott har utvecklats till vår tids största kulturella fenomen, en symbol för den tid vi lever i. Toppidrott är big business, belöningar, sponsorsavtal, marknadsnischer och inte minst TV-rättigheter styr idrotten långt bortom vad idrotten själv önskar, och någonsin skulle medge. Idrottens marknadspotential, publikintresset och marknadslekonomins möjligheter och behov har i samverkan förvandlat idrotten till ett av de mest lukrativa affärsområdena inom kultur- och underhållningssektorn. Idrottens stjärnor och de bolag som lever på dem tjänar fantastiska summor pengar, och som alltid är det konsumenterna som står för slantarna. Anders Kulseng har tittat närmare på ett speciellt case av idrottens kommersialisering, hur Bjørn Dæhlies fenomenala skidkarriär kunnat omvandlas till en vinstmaskin genom skicklig varumärkeslansering av ”Bjørn Dæhlei Collection”, inte olik svenske Björn Borgs motsvarande satsning, men till synes betydligt mer framgångsrik.

Anders Bjørnsen Kulseng studerar medievetenskap vid universitetet i Bergen. Till artikeln

Inge Kryger Pedersen
Doping fremmer et andet spil end sport

Vad är det för fel med doping? är en fråga som Claudio Tamburrini ställer sig i en diskussion kring dopingförbud och individens autonomi i boken Values in Sport (2000), och som han besvarar: Det är inget fel! Denna kontroversiella ståndpunkt konfronterar Inge Kryger Pedersen i en väl genomförd argumentation. Hon ifrågasätter själva grunden för Tamburrinis resonemang genom att föra in ett normativt perspektiv på sport – vad bör sport vara – och demonstrerar vad avsaknaden av en kontextuell förståelse för vad (modern) sport är, kan leda till. Med hjälp av bl a Johan Asplunds analys av införandet av de moderna Olympiska spelen visar hon att sport med doping innebär en ovälkommen förändring som inte är en utveckling av, utan snarast en avveckling av, sporten som vi känner den idag. Rätten att kombinera utövande av tävlingsidrott med dopning är inte en privatsak, menar Pedersen, utan ett fenomen som i förlängningen förändrar sporten på ett sätt som angår oss alla.

Inge Kryger Pedersen är disputerad lektor vid Sociologisk Institut, Københavns Universitet. Till artikeln

Lis Engel
På sporet af bevægelse – imagination og kreative processer:
Om bevægelse, teknik, ord og billede som gensidigt skabende processer med udvalgte praksiseksempler fra Yumi Umeumares Butoh-træning

Österländskt influerade metoder för att träna kroppen väcker allt större intresse i västvärlden. Genom en ingående presentation och analys av Yumi Umeumares träningsmetod, som bygger på Butoh-dansen, en japansk dans från 50-talet med rötter i klassisk orientalisk kropps- och livsförståelse men som också låtit sig inspireras av modern avantgardkonst, ger Lis Engel en inblick i den moderna kroppsträningens konstnärliga och pedagogiska möjligheter. Det sker bl a via begreppet ”imagination” och tankar kring kroppens rytm och energi. I sin presentation av Butoh-metoden gör Engel dessutom en jämförelse mellan ett västerländskt och ett österländskt ”kroppsparadigm”. Engels slutsats är att Butoh-dansen som träningsmetod visar klart på kroppens betydelse för kognition och subjektivitet.

Lis Engel är disputerad lektor vid Institut for Idræt, Københavns Universitet. Till artikeln

Henrik Stub
Fotbollen som farlig förebild:
Sovjetunionens autonoma fotbollskultur

”Sambafotboll” används ofta som epitet för teknisk, offensiv gladfotboll – i regel representerad av den brasilianska fotbollen. Men vad menas med ”sovjetisk fotboll”? Henrik Stubs artikel om fotboll i det forna Sovjetunionen ger en spännande inblick i maktens dilemma – fotboll som disciplinerat och vetenskapligt kalkylerat projekt och som ett reellt hot mot den sovjetiska konformiteten. Han talar om livet på läktarna som ”en frizon” och ”en ficka av civil autonomi”, och noterar dessutom att den gigantiska sovjetiska idrottsdagstidningen Sovjetski Sport förmodligen var den tidning som kom lindrigast undan den kommunistiska censuren.

Henrik Stub, 39, arbetar som frilansjournalist och är Rosenborg-man. Till artikeln

Lars B. Dahlin
Kan idrott förbereda ungdomar för vuxenlivet
eller slår den ut potentiella indrottsutövare?

Det finns en myt om att alla ungdomar som påbörjar ett idrottsutövande har en potentiell möjlighet att utvecklas till idrottsstjärnor. Mn verkligheten är annorlunda, och ganska brutal, hävdar Lars Dahlin inledningsvis i sin reflektion över idrottens selektionsprocesser. Dahlin förkastar idrottens selektionssystem för att kunna definiera eliten i extremt unga år, och menar att ungdomsidrotten i grunden bör främja idrottslig mångfald och samarbete, inte minst av hälsoskäl, och inte i första hand konkurrens.

Lars B. Dahlin är docent och överläkare, och fd ungdomsidrottsledare. Till artikeln

Kristin Walseth
En problematisering av idretten som arena for integrasjon
av etniske minoriteter

Det talas allt mer om idrotten som en viktig integrationsarena, av stor betydelse för olika etniska minoriteters införlivande i samhället. I en informativ artikel problematiserar Kristin Walseth förutsättningarna för integration av etniska minoriteter inom idrotten, och därigenom i samhället i stort. Hon ställer härvid ett antal frågor: Varför vill man (från politiskt håll) presentera och använda idrotten som en integrationsarena? Vad är det för typ av integration idrotten kan erbjuda? Var går gränsen för multikulturell integration? Walseth slutsats är att det är väldigt få inom idrotten (i Norge) som reflekterar över problematiken och att ytterst få med invandrarbakgrund finns representerade inom idrottens maktstruktur. En förutsättning för ett fungerande integrationsarbete är att idrottare med invandrarbakgrund assimileras till den gängse ”idrottskulturen”.

Kristin Walseth är forskare och doktorand vid Norges idrettshøgskole. Till artikeln

Bo Reimer
Idrott och massmedier:
Några reflektioner vid Idrottshistoriskt symposium,
Idrottsmuseet i Malmö den 6 november 2003

Det har hänt en hel del när det gäller såväl förhållandet mellan idrott och medier som forskningen kring denna relation. I en kort men innehållsrik reflektion ger Bo Reimer en spännande inblick i förhållandet mellan idrott och medier, speciellt TV. Genom en historisk återblick – med en start i TV-serien Landskamp över Öresund: Nappatag mellan svenska och danska ungdomar – får vi en bild av problematiken kring realism och konstruktioner. Vidare diskuterar Reimer behovet av att ge TV-tittarna något mer än vad man kan uppleva  på en idrottsarena som åskådare, som t ex reportage om idrottare med fascinerande livsöden.

Bo Reimer är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola. Till artikeln

Harry Arne Solberg
TV-sportsrettigheter – attraktive, men risikable, investeringsobjekter

Sport anses ha ett stort marknadsvärde, och en mängd TV-kanaler har gjort stora investeringar och köpt dyra rättigheter till olika stora idrottsevenemang. Men idrottsekonomen Harry Arne Solberg poängterar att dessa rättigheter är mycket riskabla och kostsamma investeringar, speciellt om det rör sig om internationella evenemang, där publiken trots allt är mest intresserad av att följa sina lokala favoriter och deras framgångar. Solberg exemplifierar problematiken med att bl a visa på de nordiska framgångarna, eller rättare sagt, brist på framgångar, i Champions League, något som tydligt märks i reklamintäkterna för TV-kanalen. Förvisso kan attraktiva rättigheter till idrottsevenemang ha indirekta effekter, och höja kanalernas status.

Harry Arne Solberg är försteamanusens vid Trondheim Økonomiske Høgskole. Till artikeln

Bo Carlsson
Idrottens förrättsligande

Idrotten har i ökande utsträckning kommit att bli en del av det omgivande samhället också i rättsligt hänseende. Bosmandomen är det internationellt mest kända exemplet på detta, men Bo Carlsson räknar upp en rad andra exempel, främst från Storbritannien men också från Sverige. Våld på fotbollsplanen – mer än vad spelet motiverar – är vanligt i England och leder inte sällan till fällande brottmålsdomar i allmänna domstolar och civilrättsliga skadeståndsmål. Men också domartabbar, diskriminering på grund av etnicitet och kön har fått rättsliga efterspel av olika slag. Det är uppenbart att idrottens egna regelverk och sanktionssystem inte anses tillräckliga. Carlsson uttrycker oro över utvecklingen som han ser som ett förrättsligande, en juridifiering, av idrotten, som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för idrottens autonomi. Rätten, menar Carlsson, är inte nödvändigtvis det bästa konfliktlösningsinstrumentet, och ingen frälsare när det gäller problem inom idrotten

Bo Carlsson är rättssociolog, verksam som lärare och forskare i idrottsvetenskap vid lärarutbildning, Malmö högskola. Till artikeln