 |
Sport management på gott och ont
|
|
|
 |
|
|
Hans Lundberg, bitsk och rolig. |
|
|
|
|
|
Inom ramen för temauppdateringen om sport management/sport marketing bjuder vi på recensioner av fyra böcker, samtliga inom ramen för temat, i vid mening, och samtliga skrivna av Hans Lundberg, doktorand vid entreprenörskapsprofilen, Växjö universitet. Lundbergs recensioner bygger som alltid på kritisk läsning och initierad analys, och är personligt skrivna, lärda, läsvärda och lärorika. De fyra böcker han tar upp är Managing Sport Facilities av Gil Fried (Human Kinetics), Foundations of Sport Management sammanställd av Andy Gillentine & R. Brian Crowe (FIT), Sport Management: Principles and Applications av Russell Hoye, Aaron Smith, Hans Westerbeek, Bob Stewart & Matthew Nicholson (Butterworth Heinemann), samt Sport Public Relations: Managing Organizational Communication av G. Clayton Stoldt, Stephen W. Dittmore & Scott E. Branvold (Human Kinetics). Det är således fråga om fyra kursböcker av klassiskt amerikanskt snitt, pedagogiskt ambitiösa, och med en strävan att få med de senaste relevanta forskningsfynden. Men utfallet varierar. En av böckerna satsar på att framstå som ”cool”, med läraren som estradör och undervisningen som ”edutainment”, vilket får Lundberg att ge sig in i en initierad epistemologisk exkurs med resonans i Sven-Eric Liedmans kunskapsteori. Hoyes med fleras bok, som har australiensiskt ursprung, är uppenbarligen det minst lyckade exemplaret i Lundbergs bokett, till bredden fylld av fel och brister som den är, och recensenten är inte nådig i sin kritik. Men ett par av böckerna verkar i jämförelse riktigt hyggliga.
|
Visuell träning
|
|
|
 |
|
| Den engelska golftränaren Nick Bradley använder bland annat föreställningträning för att lära ut golf, och för att förbättra sina adepters mentala styrka. |
|
|
|
|
En relativt vardaglig psykologisk teknik, imagery eller visualisering, har blivit ett allt viktigare inslag i idrottspsykologisk praxis. Sverker Bengtsson väljer beteckningen ”föreställningsträning” i sin recension av Tony Morris’, Michael Spittles och Anthony Watts Imagery in Sport (Human Kinetics). Inom idrottspsykologisk verksamhet används föreställningsträning ofta som visuell träning, att i extremt avslappnat tillstånd, kanske i flytarier, se inre bilder av till exempel sig själv i olika situationer. Imagery in Sport behandlar denna teknik ur en rad olika synvinklar, teoretiskt och begreppsligt, forskningsmässigt, samt ur ett tillämpningsperspektiv. Bengtsson, själv praktiskt verksam idrottspsykolog, konstaterar att boken knappast tjänar som introduktion i området för den praktiska tillämparen; den behandlar mer om än hur.
|
Simma, cykla, spring, skratta
|
|
|
 |
|
|
Natascha Badmann, som vunnit Hawaii Ironman sex gånger! |
|
|
|
|
|
Det är kanske en av de allra tuffaste idrottsliga utmaningarna, trekampen som går under beteckningen triathlon och som finns i ett antal olika varianter där värstingen, Ironman, innebära att man simmar 3 860 meter, cyklar 18 mil och springer en full mara – i ett svep, med växlingen mellan grenarna ingående i tävlingsmomentet. Efter att ha sett en av sina elever i Wisconsin Ironman beslöt sig läraren Dan Madsen, 42, för att själv genomföra tävlingen. Om sina förberedelser inför och genomförandet av tävlingen har han skrivit en bok, Swim, Bike, Run, Laugh: A lighthearted look at the serious sport of triathlon and the Ironman experience. Camilla Lindskog, själv framgångsrik triathlet och därtill idrottspsykolog, tror att det vore lämpligt att sätta varningstext på bokens omslag: Personer utan ambitioner att genomföra en Ironman bör inte läsa denna bok; det kan sluta med att de gör det!
|
Delade meningar om dopning
|
|
|
 |
|
|
Thomas H. Murray är en flitig debattör i dopningsfrågan med en rad artiklar i ämnet på publikationslistan. Han har också fått en hel del forskningspengar – $800.000 – från United States Anti-Doping Agency. |
|
|
|
|
|
Den eviga debatten om dopning spänner över ett flertal akademiska discipliner, och inte minst har frågan blivit föremål för moralfilosofiska betraktelser. I det amerikanska förlaget McGraw Hills serie ”Taking Sides”, med artiklar som argumenterar för och emot i olika frågor inom ramen för ett övergripande ämne, får dopningsfrågan en kortfattad, och dessvärre inte särskilt givande, behandling. Carole Levine har ställt samman volymen Taking Sides: Clashing Views on Controversial Bioethical Issues där en liten del av de 377 sidorna tar upp frågan om dopningens legalisering. Lena Halldenius, själv moralfilosof med bioetisk forskningserfarenhet, ställer sig positiv till bokens form som läromedel, även om hon varnar för redaktörens förord, som är feltänkt och illa skrivet. De två debattexterna om legalisering av prestationshöjande droger lämnar dessvärre en del övrigt att önska. Nejsidan representeras av Thomas H. Murray, föreståndare för The Hastings Center, Garrison, NY, medan jasidan företräds av filosofiprofessorn Julian Savulescu, University of Oxford. Just den debatten når väl inga höjder som inte tidigare beträtts av det mänskliga intellektet, med boken i övrigt kan rekommenderas som ett läromedel som kan sätta sprätt på debatten i klassrummet.
|
Psykologi i teori och praktik
|
|
|
 |
|
| Jean M. Williams disputerade 1975 vid Florida State University, och är sedan 1996 professor i psykologi vid University of Arizona. |
|
|
|
|
Förenandet av teori och praktik är alltid en svår nöt att knäcka, antingen det handlar om att förena de bägge i social handling, eller att gå från det ena till det andra i olika sociala praktiker, till exempel att applicera idrottspsykologiska teorier i idrottspsykologens vardagliga praxis. Och det är ett exempel som inte är helt gripet ur luften, för Magnus Lindwalls senaste recension behandlar en bok just på det temat, Applied Sport Psychology: Personal Growth to Peak Performance sammanställd av Jean M. Williams, som just utkommit i en femte upplaga. Lindwall pekar inledningsvis på det centrala problemet, att i teoretiska resonemang lära ut praktisk tillämpning; praktik lärs bäst ut, och in, via praktik. Och Williams bok är förvisso bäst på teori och forskningsöversikter, och sämst på praktiken, trots en mångfald tips och exempel för att underlätta övergången från teori till praktik. Vår recensent bjuder emellertid på ett stalltips när det gäller att få svar på frågan ”Hur gör man?”. Applied Sport Psyhology har dock en rad andra företräden såväl som en stor och självklar målgrupp, och boken kan sorteras in på hyllan ”Magnus Lindwall rekommenderar”.
|
Om inkluderad idrottsundervisning
|
|
|
 |
|
| David Lega har skrivit inledningen till Passa mig. David är trefaldig guldmedaljör från Paralympics i Sidney. |
|
|
|
|
Inkludering handlar om att integrera undervisning av funktionshindrade i skolan med den ordinarie undervisningen. Arbetet med att få en bred tillämpning av inkluderingtänkandet pågår för fullt, och inte minst så på idrottens område. SUH, svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott, har nyligen avslutat ett treårigt utvecklingsprojekt, EMIL-projektet (efter Lönneberga-Emil) som bland annat syftade till att underlätta inkludering i skolans olika rörelseaktiviteter, utbilda ledare och lärare för ändamålet och att ta fram läromedel för detta. Passa mig: Inkluderad idrottsundervisning sammanställd av Eva Fors blev resultatet av läromedelsutvecklingen. Materialet består av en lärobok, ett studiematerial och en CD-skiva. Vi bad meriterade handikappidrottsforskaren Anders Östnäs om en recension.
|
Cool, man!
|
|
 |
|
|
Ett av de ”coola” tricks som lärs ut i The Book of Cool illustreras ovan. |
|
|
|
|
|
|
”Cool” är ett närmast emblematiskt uttryck, som omfattas av och innefattar olika subkulturella rörelser under det senast halvseklet. The New Oxford American Dictionary definierar cool som någonting ”fashionably attractive or impressive” medan svenska Wikipedia menar att den som är cool är ”inne, modern”. Engelska Wikipedia är inte oväntat mer nyanserad och insiktsfull: ”[cool] in popular culture, is an aesthetic of attitude, behaviour, comportment, appearance and style /.../ the word has no one meaning” till följd av dess temporala och subkulturella bestämning. Så vad är då Book of Cool? Det beror naturligtvis till dels på vad som var coolt – ”modernt och inne” – när den publicerades. Boken, som är skriven och sammanställd av Fred Rees och Dominic Sheridan och som också är en dvdbox med tre skivor, utkom 2004. Den ska ju då rimligen spegla vad som är coolt idag, post-Y2K. Så vad tycker Kalle Jonasson? Nja, det är kanske inte helt igenom hans idé om cool som kommer till uttryck i boken/boxen. Av hans fylliga och fyndiga recension framgår dock att han finner den både ganska underhållande, stundtals, och därtill lämplig för att undersöka cool-begreppets genuskodning och etniska konnotationer.
|
Historiskt om idrott och välfärd
|
|
|
 |
|
| Vartovhuset på Farvergade i København är hemvist för Vartovarkivet, det danska folkrörelsearkivet, för vilket Morten Mortensen är Arkivleder. |
|
|
|
|
Om samspelet mellan idrott och politik på kommunal nivå skrev Paul Sjöblom en avhandling i historia som i idrottsforum.orgs spalter recenserades av fakultetsopponenten Björn Horgby. Knappt två år tidigare hade Morten Mortensen uppnått doktorsgraden i historia vid Institut for Idræt, Københavns Universitet med en avhandling på samma tema, men på dansk botten och i väsentliga avseenden olik Sjöbloms. Idræt som kommunal velfærd: Mentalitet, velfærd og idrætspolitik i København, Ballerup og Skive 1870–1970 beskriver idrottens framväxt i tre danska lokalsamhällen, i nära samklang med välfärdssamhällets formering och etablering på lokal nivå. Christer Ericsson har läst Mortensens avhandling, som han fann intressant om än inte invändningsfri. Liksom svenske kollegan Sjöblom tycks Mortensen ha ett alltför tungt empiriavsnitt vilket i båda fallen leder till omfångsrika volymer, alltför omfångsrika enligt deras recensenter. Och i Mortensens fall har detta fått konsekvenser för tydligheten i teori- och metodavsnitten.
|
Elitidrott och ätstörningar
|
|
|
 |
|
|
Emma Igelström efter tre världsrekord och tre VM-guld på tre dagar, vid VM i Moskva 2002. |
|
|
|
|
|
Ett förfluget ord från Hans Chrunak, dåvarande förbundskapten för de svenska simmarna, till Emma Igelström, då ett av de riktigt stora löftena inom svensk simning, om idealvikten hos elitidrottare, blev startskottet för en lång period med intensiva ätstörningar för Igelström, vilket så småningom ledde till att hon lämnade idrotten för gott. Om sin aborterade simmarkarriär och om arbetet med att få kontroll över bulimin har Emma Igelström tillsammans med sportjournalisten Carina Olofsson skrivit boken Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin, som recenseras för idrottsforum.org av Jesper Thiborg. Vår recensent hyllar såväl initiativet som resultatet. Igelströms öde erbjuder viktiga lärdomar för idrottsrörelsen och i bokform har hennes berättelse blivit ett välskrivet, lättläst och intressant lärostycke som alla idrottsintresserade bör ta del av.
|
Svarta jockeys
|
|
|
 |
|
|
Zenato spurtar mot seger i Swedish Derby 2004 på Jägersro i Malmö, med Lennart Hammer på ryggen. |
|
|
|
|
|
Det har varit en avsevärd karenstid förknippad med utforskningen av de svartas roll och position inom amerikansk idrott. Det är först under de senaste 10–15 åren som amerikanska idrottsforskare i någon omfattning tagit itu med denna problemställning på ett seriöst och fördomsfritt sätt. Detta är sant också om galoppsporten, och med tanke på att, som Susanna Hedenborg flera gånger konstaterat, etnicitet spelat en väsentlig roll i galoppsportens utveckling, finns det nu starka förhoppningar om att en sannare och mer fullständig bild ska komma att växa fram. Ett väsentligt bidrag till den utvecklingen svarar James Robert Saunders och Monica Renae Saunders för i och med publiceringen av Black Winning Jockeys in the Kentucky Derby (McFarland). Liksom flera nyare böcker i genren – inte bara om galoppsporten – så är paret Saunders bok uppbyggd kring hjälteepos om svarta idrottare som mot alla odds lyckades idrottsligt, om än aldrig socialt, i det vita Amerika. Men, konstaterar vår recensent, så initieras ofta nya forskningsfält.
|
Lysande motorikbok
De flesta av oss minns säkert det lilla barnet som förtvivlat försöker lyfta på huvudet, sedan rullar över på rygg, lyckas komma upp i sittande ställning, börjar krypa så smått, häver sig upp i stående position, för att till slut i sann homo erectus-stil sätta ena foten framför den andra och påbörja den långa färden bort från oss... I vilket fall, oaktat syftet bakom denna genetiskt kodade utveckling så är det uppenbart att detta med motorik och motorisk utveckling är grundläggande för människans utveckling och funktion i ett livslångt perspektiv. Och med den insikten blir det lika uppenbart att varje defekt i den motoriska utvecklingskedjan är ett potentiellt handikapp, en funktionsnedsättning som blir en oönskad följeslagare genom hela livscykeln. Om barnets motoriska utveckling från tidig ålder har Jan P. Piek publicerat en uttömmande studie, Infant Motor Development (Human Kinetics). Vi lät pedagogen och motorikexperten Ingegerd Ericsson läsa Pieks bok, och hon är imponerad och entusiastisk.
|
Gaelisk idrott
|
|
|
 |
|
|
Croke Park är navet i den irländska idrotten. Jättearenan, som tar 82.000 åskådare, innehåller också ett museum över GAA. |
|
|
|
|
|
Ingenstans i Europa har de traditionella idrotterna behållit ett så starkt grepp om befolkningen och modern idrottsutövning som i Irland. Praktiskt taget all organiserad idrottsutövning sker inom ramen för GAAs, Gaelic Athletic Association, verksamhet. Förbundet har historiskt stått för det traditionellt irländska, till exempel frihetskampen mot engelsmännen och republikanismen, den katolska kyrkan och de i många hänseenden dubiösa värden som den representerar, och självfallet också de traditionella irländska idrotterna hurling och gaelisk fotboll. Förra året utkom sportjournalisten Eoghan Corrys historik över GAA, An Illustrated History of the GAA som Leif Yttergren läst för idrottsforum.orgs räkning. Recensenten, som själv forskar om lokal idrottsutövning, rekommenderar läsare av boken att bortse från det rikhaltiga, men i längden tjatiga bildmaterialet, och istället sätta texten i centrum. Samt att inte förvänta sig en vetenskaplig framställning.
|
Gymnastik och kvinnokamp i Danmark
|
|
|
 |
|
| Kvinnor i Dansk kvindesamfund tågar mot riksdagshuset 1915 för att uttrycka sin uppskattning över att kvinnlig rösträtt införts. |
|
|
|
|
En av de fronter som den tidiga danska kvinnokampen för social och politisk rättvisa fördes längs var gymnastiken. Den organiserade kvinnliga gymnastikrörelsen, Københavns Kvindelige Gymnastikforening, som anslöt sig till den svenska varianten av kvinnogymnastik, hade medlemmar som också var verksamma i Dansk Kvindesamfund. Om deras kamp har Anne Lykke Poulsen skrivit en avhandling, ” Den kvindelige Kvinde”: Kampen om kvindelighed, medborgerskab og professionalisering i dansk kvindegymnastik 1886–1940. Studien vilar på ett omfattande empiriskt material, och analysen bygger till största delen på Bourdieus vidgade fältbegrepp, liksom begreppen symboliskt kapital, doxa och habitus. idrottsforum.orgs recensent, Gerd von der Lippe, låter sig imponeras av avhandlingen och dess grundliga empiri, men ställer sig frågande till appliceringen av Bourdieus teorier. Begreppen diskuteras inte i förhållande till den aktuella frågeställningen, och analysen får inte del av dynamiken hos teorin. Dessutom, menar vår recensent, finns här, liksom i annan historisk kvinnoforskning, ett tydligt inslag av puritanism.
|
Om baseboll och fotboll
|
|
|
 |
|
|
Klassiskt basboll-samlarkort från 1958 med Roger Maris, från tiden med Cleveland Indians. |
|
|
|
|
|
Varför är det så att baseboll så totalt dominerar den folkliga amerikanska idrottsscenen, medan det i nära nog hela resten av världen är Kung Fotboll som härskar? Detta var frågan de två amerikanska ekonomerna Stefan Szymanski och Andrew Zimbalist ställde sig, och som låg till grund för den undersökning som så småningom resulterade i boken National Pastime: How Americans Play Baseball and the Rest of the World Plays Soccer. Vi gav boken, som publicerats av i andra sammanhang välrenommerade Brookings Institution, till Göran Eriksson, som trots grundlig läsning inte kunnat hitta mycket positivt att säga om Szymanskis och Zimbalists empiridrivna och teorifattiga vedermödor. Men en målgrupp har vår recensent hittat...
|
Idrott och politik
|
|
|
 |
|
|
Max Schmeling fick på nöten den gången, men levde sedan gptt som Coca Cola-distributör och miljonär i Tyskland. Han dog 2005, 99 år gammal. |
|
|
|
|
|
Idrott och politik – hör de ihop eller inte? Diskussionen har pågått i årtionden, och ofta har idrottens företrädare framstått som naiva och verklighets-främmande i sin förnekelse av det självklara, nämligen att såväl idrott som politik ingår i den samhälleliga kontext vi lever i, lokalt, nationellt och globalt. Exemplen på manifesta uttryck för sammansmältningen av idrott och politik är legio; internationellt är Berlin-OS 1936 det kanske främsta, nationellt minns många DC-tennismatchen i Båstad 1968 mellan Sverige och Rhodesia. Som ett slags fortsättning på den politisk-idrottsliga antagonism som uppkom i samband med OS i Berlin, kom matchen i tungvikt om världsmästartiteln i boxning 1938 att utvecklas. Den utkämpades mellan Max Schmeling, ovillig representant för den vita rasen och den nazistiska ideologin, och Joe Louis, svart amerikan och därför på många sätt en ofri representant för den fria världen. Om denna match handlar Lewis Erenbergs The Greatest Fight of Our Generation: Louis vs. Schmeling. Boken recenseras av Johnny Wijk, som gärna ser mer forskning om idrott och politik på svensk botten.
|
Bislett i bokform
|
|
|
 |
|
| Det stod mellan att bygga om eller riva gamla Bislett. Rivningstanken vann, men motståndet tog sig manifesta uttryck. |
|
|
|
|
Den norska nationalarenan Bislett och dess ärorika historia har blivit föremål för boklig behandling av norsk sportjournalistiks grand old man, Per Jorsett, lagom till att nya Bislett slog upp portarna. Bislett: En arena for mangfold og glede, som publicerats av Norges idrettsforbunds (NIF) förlag Akilles i Oslo, är i första hand ett bildverk över Bisletts drygt åttioåriga historia. Jorsett, som själv satte sin fot på Bislett första gången redan 1934, har valt ut de i hans tycke 106 största idrottsbegivenheterna, som i boken illustreras med foto och med synnerligen sparsam ackompanjerande text. Det är just detta som vår recensent Jesper Thiborg vänder sig mot. Han konstaterar att boken blir av begränsat intresse för idottsvetare på grund av just informationsfattigdomen, och att den nostalgitripp som boken kan erbjuda har en tämligen begränsad marknad utanför Norges gränser.
|
Svenska ungdomars idrottande
|
|
|
 |
|
| Sanktan, eller S:t Erikscupen är med sina två grenar, innebandy och fotboll, världens största ungdomsturnering, med 86.000 tjejer och killar i åldern 8–18 år i 4.150 lag. På bilden är det Tyresötjejerna som jublar. |
|
|
|
|
Idrotten beskrivs ofta som den stora frälsaren av ungdom på glid, och i den svenska idrottsrörelsens uppdrag ingår att sträva efter att engagera så många barn och ungdomar som möjligt i idrotten. När staten nu vill utvärdera hur de idrottspolitiska målen i det här avseendet nås i det praktiska arbetet har man gett uppdraget till Ungdomsstyrelsen, som i sin tur bett kultursociologen och idrotts- och fritidsforskaren Mats Trondman att utifrån ungas egna upplevelser analysera folkhälso- och folkrörelseperspektivet i idrottspolitiken. Analysen bygger på enkätsvar från nästan 1600 ungdomar i åldern 13-20 år. Lars B. Dahlin, professor och överläkare i handkirurgi med ett levande intresse och engagemang för barn- och ungdomsidrott, har läst boken. Han fann en lättläst och överskådlig framställning med intressant statistik som underlag för slutsatsen att föreningsidrotten faktiskt når de idrottspolitiska målen.
|
Avhandling om äventyrssport
|
|
|
 |
|
| Extremsporten klättring är föremål för en av delstudierna i Arnegårds avhandling. |
|
|
|
|
Den 31 mars 2006 disputerade Johan Arnegård vid Lärarhögskolan i Stockholm på avhandlingen Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola (HLS Förlag). Handledare var Lars-Magnus Engström och fakultetsopponent Torgny Ottosson, Högskolan i Kristianstad. På basis av tre empiriska delstudier, enkäter till och intervjuer med äventyrssportare, närstudium av äventyrssporten klättring, samt en ESM-undersökning av och intervjuer med skolelever, ville Arnegård ”belysa äventyrssport som praktik samt diskutera pedagogiska innebörder av flow och andra upplevelsekvaliteter i äventyrssport och skola”. Vi bad professor Gunnar Breivik, som själv länge forskat och skrivit om extremsporter, att läsa Arnegårds avhandling. I sin recension konstaterar Breivik att författaren har styr på metodologin och kan sina teoretiska utgångspunkter, men att hans begrepp ”äventyrssport” kan ge pojkboksassociationer, att Bourdieus habitusbegrepp inte riktigt räcker till för att förklara extremsportens lockelse, samt att Csikszentmihalyis flowbegrepp inte täcker in det där ultimata äventyret, där det inte är den lagoma upphetsningen som är drivkraft, utan istället chansen till en extremt farlig och upphetsande upplevelse.
|
Orent spel
|
|
|
 |
|
|
Jockeyn Gary Stevens på Silver Charm jublar efter att ha vunnit 1997 års Kentucky Derby. |
|
|
|
|
|
De rena, av sekundära, oftast pekuniära intressen orörda sporterna, finns de? Ja möjligen, men de blir färre och färre, och det är knappast frågan om sporter där pengar av olika skäl är en nödvändig förutsättning för sporten fortlevnad och publika attraktion. Sporter som Formel 1 eller boxning får väl räknas till denna penningdrivna grupp av sporter, liksom delar av hästsporten, nämligen trav- och galoppsport. Om fuffens inom den amerikanska galoppsporten, och deras egen roll i att bekämpa det, skriver Vincent J. Bartimo och Rosalind P. Muller i Not at Any Price: Integrity in Professional Sports. idrottsforum.orgs specielle hästsportexpert Susanna Hedenborg har läst Bartimos och Mullers bok, och pekar på betydelsen av biografisk litteratur för att öppna upp nya forskningsområden.
|
Fotbollens språk
Språkets makt över våra sinnen är på intet sätt obekant; Orwell visade många hur det förhåller sig genom nyspråket i Nineteen eighty-four, och dessförinnan och därefter har makthavare med eller utan demokratisk legitimitet utnyttjat möjligheterna att förvrida sinnen och förvanska förståelser med hjälp av manipulationer av språket. Också inom idrotten är språket ett viktigt och mäktigt verktyg – om än betydligt oskyldigare – och analyser av språk och språkanvändning kan ge värdefulla insikter om till exempel enskilda idrotters historia och sociologi. Denna reflektion gör Bill Sund vid läsningen av Football Lexicon av John Leigh och David Woodhouse. Fotboll, ursprungligen en engelsk men idag en global sport, röjer sitt ursprung i terminologin. Offside heter offside på hur många språk som helst, och Football Lexicon ger vid handen att också de mest svenskklingande metaforer och andra idiomatiska uttryck mycket ofta har sitt ursprung i det engelska språket.
|
Fotbollshistoria
|
|
|
 |
|
| Fotboll på söndagar förbjöds på 1600-talet, då det ansågs opassande med slagsmål och svordomar på sabbaten. Den engelska historikern Bernard Capp har funnit bevis för en match i Dublin vid denna tid med 40 man i vardera laget, som slutade med 12 döda och ännu fler allvarligt skadade. |
|
|
|
|
I den formliga flod av böcker som på ett eller annat sätt knyter an till fotbollstemat och som dykt upp inför fotbollsfesten i Tyskland i sommar, har ett inte ringa antal handlat om spelets historia, utifrån olika perspektiv. En bok som går riktigt på djupet när det gäller fotbollens historia är Fotboll: Hur världens största sport växte fram. Förre sportchefen på Sydsvenskan och numera idrottshistorikern och författaren Åke Jönsson går här så långt tillbaka man komma kan, och arbetar sig sedan gradvis framåt till 1800-talets England där spelet påbörjade utvecklingen mot dagens moderna fotboll. Jørn Hansen har läst Jönssons bok för idrottsforum.org, och har funnit en synnerligen detaljrik och kunnig framställning om fotbollens utveckling, som dock i vissa delar blir alltför detaljerad, och ibland dessutom om sådant som inte har med fotbollen att göra. Ett allvarligare problem som vår recensent pekar på är att det myckna citerandet kräver en mer utförlig redovisning av referenslitteraturen än som nu ges.
|
1.000.000.000 norska kronor!
|
 |
|
|
|
Tippeligaen är den norska motsvarigheten till Allsvenskan och SAS Ligaen eller Superligaen i Danmark. |
|
|
|
|
|
|
I ett flertal olika sammanhang har det i dessa spalter framgått att idrott och medier utvecklat ett allt mer intrikat, ömsesidigt beroendeförhållande på kommersiell botten; inte minst har detta framgått i artiklar och andra texter från Peter Dahlén, Knut Helland och studenter vid Institutt for informations- og medievitenskap, Universitetet i Bergen. Ytterligare bevis på den här utvecklingen framläggs av Bjørn Taalesen i nyutkomna boken Milliardspillet: Kampen mellom TV 2 og NRK om TV-fotballen – sett fra insiden, som berättar med inifrånperspektivet historien om hur norska TV 2 och Telenor Broadcast köpte sändningsrätten till norsk elitfotboll de närmaste fyra åren för 1.000.000.000 norska kronor. Peter Dahlén har läst boken för vår räkning, och drar i sin recension ut de viktigaste trådarna och ådagalägger hur avtalet fått långtgående konsekvenser för maktförhållandena inom såväl TV- som fotbollsvärlden.
|
Hurling: Irlands nationalsport
|
|
|
 |
|
| The Ultimate Game. Akvarell av Rick Lewis, 21x15 tum. Fanns att köpa från The Kenny Gallery 2001 för £495. |
|
|
|
|
Det finns en rad kulturella fenomen som vi – oftast med rätta – uppfattar som typiskt irländska, som The Dubliners, Riverdance, James Joyce, Guinness, Roy Keane (?). Få skandinaver är väl bekanta med det kanske främsta uttrycket för irländsk idrottskultur, hurling, ett lagspel med boll och klubba som sägs påminna om landhockey. En som vet mer är Seamus J. King, som skrivit A History of Hurling; en som också vet en hel del är den kanadensiske engelskprofessorn Terry Goldie, som har ett speciellt intresse för udda sporter, och som läst Kings bok för idrottsforum.orgs räkning. Goldie konstaterar att nationalsporter som Englands cricket eller USAs baseball ifråga om nationalism bleknar i jämförelse med den irländska stoltheten över hurling. Ändå är sporten på väg mot bakvattnet i den nya tigerekonomin Irland, en utveckling som delvis förklaras i bokens sista, framåtblickande del, som snarast får beskrivas som direkt samhällsfrånvänd. Men Terry Goldie har ett lysande förslag...
|
Dansk idrottspedagogik
|
|
|
 |
|
|
Olav Ballisager, som medverkar i Idrætspædagogisk Årbog med artikeln ”Skal idræt være sundt?”, är undervisningsadjunkt vid Center for Idræt, Århus universitet, och medlem av danska Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning. |
|
|
|
|
|
Publiceringen av de danska idrottspedagogerna årsbok är en med stor spänning emotsedd händelse. Årsboken 2003 fick en lysande recension i dessa spalter. I december 2005 kom Idrætspædagogisk Årbog 2004/05, nu liksom förra gången redigerad av Kurt Lüders och Niels Vogensen vid Institut for Idræt og Biomekanik, SDU, och nu liksom förra gången recenseras den för idrottsforum.orgs räkning av Suzanne Lundvall. Temat detta år är hälsoaspekten på idrott och fysisk aktivitet, och de olika bidragsgivarna närmar sig ämnet från olika håll. Slutresultatet blir en spännande och okonventionell idrottspedagogiskt orienterad penetration av problemkomplexet idrott och hälsa som utmanar tanken, uppmanar oss att tänka själva och ifrågasätter det till synes självklara.
|
Exemplets makt
|
|
|
 |
|
| Det svenska exemplet i boken är EMIL-projektet, som handlade om att integrera barn och ungdom med funktionshinder i idrottslig verksamhet. Ur projektet kom Våga! Utmana! Pröva! som publicerats av SISU. |
|
|
|
|
Det finns en närmast obändig tro, gränsande till övertro, på idrottens makt att producera inte bara goda idrottsliga resultat och god underhållning, utan också mycket annat gott utanför det idrottsligas domän – hälsa, såklart, fysisk och psykisk, integration, social kompetens, känsla av sammanhang, med mera. Idrotten förmodas, rätt eller fel, stimulera och rentav erbjuda lärande och bildning i vid mening, och det till den grad att EU utsåg 2004 till The European Year of Education through Sport. Vi vet nu att EYES 2004 gav en hel del positiva resultat även på längre sikt, och ett av dessa är förvisso den bok med goda praktiska exempel på hur idrotten kan användas i lärandets och bildningens tjänst som Karin Redelius läst och nu recenserar, Education through Sport: An Overview of Good Practices in Europe, sammanställd av Jan Janssens m fl. Om det är sant att exemplets makt är stor, och att det i synnerhet gäller det goda exemplet, önskar vi denna bok en riktigt stor läsekrets.
|
Idrott som konsumtionsvara
|
|
|
 |
|
|
Mannen som gav oss ”Murdochization”, mediemogulen Rupert Murdoch, 74, här med dottern Grace, 3. Photo: Douglas C. Pizac |
|
|
|
|
|
Man kan med fog hävda att idrotten kan studeras och analyseras ur åtminstone två dominerande och skilda perspektiv, nämligen produktion av idrott respektive konsumtion av idrott. Och det är knappast kontroversiellt att hävda att det för närvarande finns en rörelse inom idrottsforskningen från det förstnämnda till det sistnämnda perspektivet. Inte många forskare sysslar idag uteslutande med produktionsaspekten. John Horne, lektor i sport/leisure management vid The Moray House School of Education at The University of Edinburgh, det vill säga Lärarutbildningen vid Edinburgh-universitetet, väljer i sin nya bok Sport in Consumer Society att i stort sett uteslutande behandla konsumtionsaspekten. Kanske är det skälet till att han, ett vad gäller omfattningen närmast unikt referensmaterial till trots, missar sådana avgörande aspekter på idrottskonsumtion som passion och lojalitet gentemot laget, vilket placerar idrottskonsumtion i en egen liga i förhållande till konsumtion av till exempel vitvaror, underkläder och till och med franska ostar. Bo Carlsson räknar sidor och recenserar.
|
Katarina Witt och idrottspsykologin
|
|
|
 |
|
| Witt på och långt från isen. 1984 röstades hon fram som Årets idrottskvinna i DDR, och 1999 var det alltså dags igen, fast då i USA. |
|
|
|
|
Katarina Witt är en av de riktigt stora stjärnorna inom konståkningen, och den mest medaljprydde någonsin med OS-guld 1984 och 1988, med fyra världsmästerskap under 1980-talet (plus två silver) och sex europamästerskap i svit från 1983. Hon har dessutom en Emmy för sin roll i Carmen on Ice (1989). 1999 utsågs hon till ”Most Favorite Female Athlete in the United States”, efter att året innan ha uppträtt spritt språngande naken i en bildsvit för Playboy – vilket ledde till att numret såldes slut för första gången sedan Marilyn klädde av sig i debutnumret 1954. Men redan 1988 skapade hon rubriker på grund av för sexiga kläder under tävling, vilket ledde till att ISU ändrade klädkoden för damerna. Och nu har hon ”skrivit” en bok, Only With Passion: Figure Skating’s Most Winning Champion on Competition and Life, som är ett fiktivt samtal mellan henne själv och en påhittad ung konståkare, där Witt rådger den unga ”Jasmine” om konståkningskarriären. Vi gav boken till Sanna Nordin, som i en fruktbar idrottspsykologisk läsning alltför ofta på ett närmast brutalt sätt konfronterades med påståenden som går på tvärs mot modern idrottspsykologisk vetenskap och beprövad erfarenhet.
|
Ibland blir det fel...
|
|
|
 |
|
| Brian Goff, f. 1961, Distinguished University Professor i ekonomi vid Western Kentucky University, Bowling Green, KY. För sin doktorsgrad i ekonomi handleddes han bland annat av James Buchanan, som fick ”Nobelpriset” i ekonomi 1986. |
|
|
|
|
Det finns ett antal försök till korsbefruktning mellan sportens och affärernas värld. Vi hade nyligen recensioner av två sådana försök, Sporty Business och The Administrative Side of Coaching. Brian Goffs From the Ballfield to the Boardroom: Management Lessons from Sports är en bok i samma anda; här är ambitionen, som undertiteln anger, att finna kunskaper och insikter om ledning och styrning i sportens praxis som kan överföras till affärsvärlden och bli handgripligen användbar kunskap. Lars Lagergren har läst Goffs bok för forumets räkning, och han tvingas konstatera att det dessvärre inte gick särskilt bra att förena dessa världar, åtminstone inte med Goff som handledare. En sågning blev det alltså, men en välformulerad och läsvärd sågning.
|
Globaliserad idrott
|
|
|
 |
|
| Lincoln Allison grundade och leder väl fortfarande ett studieblock inom Dept of Politics and International Studies vid Warwick University benämnt Sport, Politics & Society. Det sägs dock att han ska pensionera sig till hösten (2006). |
|
|
|
|
Globaliseringens fröjder och förbannelser kan vi studera på snart sagt alla områden i livet, och det börjar kännas akut med en definition av globalisering som lyfter ut detta närmast mytiska begrepp från dess ursprung i den strikt ekonomiska sfären till att beakta också kulturella fenomen som exempelvis idrott. Behovet aktualiseras av en ny bok, The Global Politics of Sport: The Role of Global Institutions in Sport, redigerad av Lincoln Allison, docent [Reader] i statsvetenskap vid Warwick University, och för idrottsforum.orgs räkning initierat och utförligt recenserad av Bjarne Ibsen, själv ledande nordisk statsvetare med sport på agendan. Allisons antologi består av ett tiotal artiklar, löst sammanfogade, som tar upp varierande aspekter av idrott på den globala arenan. Flera av författarna är välkända i den internationella idrottslitteraturen, som Alan Tomlinson och John Sugden. Trots flera reservationer, bland annat mot alltför idealistiska hållningar till internationell, förlåt, global idrott, så får boken en varm rekommendation från vår recensent att bli obligatorisk kurslitteratur på alla akademiska idrottsutbildningar.
|
Ny antologi om genetisk dopning
|
|
|
 |
|
| Det finns en rad etiska problem med att acceptera eller försöka förhindra genetisk manipulation i syfte att nå idrottsliga framgångar. Man man kanske också ska fundera över idrottspubliken; här kan finnas visst stöd för idén om "ädel tävlan". |
|
|
|
|
Kommer idrotten i framtiden att domineras av genmanipulerade stålmän och bioamasoner som tävlar på lika villkor och med resultat som vida överstiger vad vi idag skulle betrakta som fantastiska? Denna tankegång uppstod hos de svenska filosoferna Claudio Tamburrini och Torbjörn Tännsjö, och den kommunicerades till en rad auktoriteter på områdena idrott, dopning och/eller genetik. Deras reaktioner har av Tamburrini och Tännsjö samlats i boken Genetic Technology and Sport: Ethical Questions, där röster från alla sidor av åsiktsspektrumet bryts mot varandra. Kutte Jönsson, idrottsforum.orgs husfilosof, har själv skrivit om dopning, såväl traditionell som genetisk, utifrån ett filosofiskt perspektiv, i dessa spalter och i andra. Han välkomnar Tamburrinis och Tännsjös volym, inte minst som han tycker sig se ryggmärgsbetingad motvilja och moralpanik inför blotta tanken på genmodifierade idrottare. Gentekniken och de möjligheter den öppnar ställer en rad stora frågor om människans framtid; de viktigaste kanske inte ligger inom idrottens område, men de idrottsliga aspekterna är inte mindre angelägna – och inte mindre svårbearbetade.
|
Det är målen som räknas
|
|
|
 |
|
| Omslaget. |
|
|
|
|
|
|
Kampen mot underutveckling måste föras på olika plan, och den tar sig en rad former, från statliga ekonomiska stödåtgärder, bilateralt och multilateralt, över näringslivets egna satsningar på industrialisering i utvecklingsländer (där billig arbetskraft dessvärre oftast är enda lockelsen), till non-governmental initiativ av alla de slag. Ett exempel på sistnämnda stödformer är de idrottsliga initiativ som tas på många håll i världen, och som uppmärksammats på senare tid för deras framgångar när det gäller att skapa sammanhållning inom byar och grannskap och bidra till att ungdomar får bättre uppväxtförhållanden. En aktör med hög ambitionsnivå när det gäller att använda idrotten för utveckling mot underutveckling är Norges fotballforbund, och i Det er ikke ballen det kommer an på, det er målene: Internasjonalt arbeid for bærekraftig sosial utvikling, en samling texter sammanställda av Anders Krystad, visas hur fotbollen kan användas som ett redskap för samhällsutveckling. Kristin Fransson har läst boken för idrottsforum.orgs räkning, och hon förundras över hur långt svensk idrott halkat efter i det internationella utvecklingsarbetet.
|
Else Trangbæk om kvinnors idrott i Danmark
|
|
|
 |
|
| Else Trangbæk är bland annat också formand för Københavns Idrætsefterskole, och här håller hon tal med anledning av byggstarten för skolans nya lokaler i Valby Idrætspark 2004. |
|
|
|
|
”Hvor helt fantastisk mange historier der er blevet fortrængt. Altså fx historierne om pigerne, der i 1880’erne cyklede 1.000 kilometer henover nogle dage på hullede veje og hårde dæk, og alligevel blev folk ved med at tro, at kvinder er svage.” Else Trangbæk, just 60 år fyllda, förundras fortfarande över den aningslöshet som tycks styra synen på kvinnan i idrotten – i Danmark såväl som i resten av världen. Men hon har dragit ett välbehövligt, och gigantiskt, strå till stacken med sin senaste bok, Kvindernes idræt: Fra rødder til top, som sammanfattar hennes mångåriga idrottshistoriska forskargärning. Boken, som publicerades någon månad före sextioårsdagen, följer en 200-årig utveckling av kvinnors deltagande i gymnastik och idrott i Danmark. Genom intervjuer och biografier får vi en inblick i de kvinnors – och i vissa fall mäns – liv som banade vägen och bidrog till den utveckling som idag innebär att man (som det ibland kan kännas) när som helst på dygnet kan sätta på en dansk TV-kanal och se damhandboll. Gertrud Pfister är imponerad över forskarkollegans verk, som hon finner på en gång underhållande, informativt och nyskapande; en idrottshistorisk klassiker har sett dagens ljus.
|
Från Highbury till Emirates
|
|
|
 |
|
| Emirates Airlines betalade £100m för att få sitt namn kopplat till Arsenals nya arena de första 15 åren och till deras tröjor under sju år. Men till och med Arsenals ordförande skulle hellre sett att arenan fick namn efter någon Arsenal-legend, till exempel Herbert Chapman. |
|
|
|
|
Nyligen recenserade Karin Book en amerikansk studie om byggandet av privata idrottsanläggningar med allmänna medel, och beklagade avsaknaden av teoretiskt djup i boken. Att döma av Christer Ericssons recension är Bruce Smiths bok Highbury: The Story of Arsenal Stadium snäppet värre i det hänseendet. Här saknas varje antydan till analys; långt mindre finns någon teoretisk ansats. Och, som Ericsson påpekar, det faktum att man inte har en vetenskaplig ambition betyder inte att man måste undvika varje försök till fördjupning, analys och kritisk reflektion. Givet, således, att detta är en traditionell, ovetenskaplig klubb- och stadiumhistorik, framstår vissa brister som än allvarligare, till exempel den totala avsaknaden av publiken, annat än som statistik, och av Arsenals supportrar, som vi lärt av Fever Pitch är en stor och trogen skara fanatiska anhängare. Och boken är ändå skriven av en av dem!
|
Amerikansk arenaforskning
|
|
|
 |
|
| Spektakulära American Airlines Arena (AAA) på Biscayne Boulevard, Miami, hemmaplan för NBA-laget Miami Heat. Arenan, som rymmer 20.000 åskådare, byggdes av Miami stad med pengar från bland andra American Airline. Byggkostnad: $175m. Titta här på en promotionsfilm (i RealPlayer). |
|
|
|
|
Arenaforskningen är en viktig del av idrottsvetenskapen. Idrottsarenor som undersökningsobjekt är av intresse för idrottsforskningens historiker och ekonomer, för sport management-folket, givetvis, men också, visar det sig, i högsta grad för kulturgeografer. Vi satte Kevin Delaneys och Rick Ecksteins Public Dollars, Private Stadiums: The Battle Over Building Sport Stadiums i händerna på Karin Book, som fann den vara av stort intresse, inte minst ur just ett kulturgeografiskt perspektiv. En amerikansk bok, och därför som vanligt amerikanska exempel hur striden om offentlig finansiering av arenor i första hand avsedda för de stora, privatägda baseboll- och American Football-lag utvecklas och förs. Men det finns möjlighet att göra jämförelser, visar Book, till exempel med nära till hands liggande Malmö med dess storstilade planer på nya arenor i oheligt samarbete mellan de stora idrottsföreningar, privata företag, och kommunala tjänstemän och politiker.
|
Idrott, pengar och politik
|
|
|
 |
|
| Ett av kapitlen i boken heter ”Paradoxes of Material Culture: The Political Economy of Surfing” och är skrivet av Douglas Booth, Professor of Sport and Leisure Studies vid University of Waikato , Nya Zealand. |
|
|
|
|
I takt med att samspelet mellan idrott, politik och ekonomi utvecklas och fördjupas, och konsekvenserna av detta samspel blir allt tydligare och synligare, tar sig idrottsforskarna problematiken an, och vetenskapliga analyser och litteratur görs tillgängliga. idrottsforum.org har uppmärksammat frågeställningarna mer än en gång, främst i form av recensioner (se till exempel här och här) och har nu anledning att återkomma i frågan i form av ännu en recension. Annika Eliasson har läst antologin The Political Economy of Sport som ställts samman av John Nauright och Kimberly S. Schimmel. En viktig bok, konstaterar Eliasson, som tar upp en rad aspekter av idrottens politiska ekonomi, bland annat Japans användning av idrotten i regionalpolitiken, OS i Sydney, och surfing. Kan rekommenderas!
|
Män, muskler och dopning
|
|
|
|
 |
|
| Det här är väl knappast var mans (eller kvinnas) ideal, men det är med bilder som denna man dekorerar webbsidan xtreme muscle, ”online anabolic steroids shop”. |
|
|
|
|
|
Vad är det med män och deras muskler? Ja, viktigt är det uppenbarligen, eftersom många karlar inte bara jobbar och sliter vid besynnerliga maskiner på gymmet timme efter timme, dag efter dag; de är också beredda till allehanda manipulationer av sina kroppar utöver gammal hederlig träning, främst med hjälp av piller. Att det är komplicerat förstår man av en nyutkommen bok i ämnet, Mænd og muskler: En bog om styrketræning og anabole steroider av A. R. Bach. Författaren har intervjuat ett antal män som bär på sviterna av långvarigt bruk av anabola steroider. Och det verkar inte kul. Men vad är det då med män och muskler? Bach har en del av svaren, menar Håkan Larsson, som läst boken för vår räkning. Det handlar om kulturella, strukturella och individuella faktorer. Bäst är Bach när de kultursociologiska variablerna behandlas, och bokens styrka ligger enligt Larsson i att föreställningar om manlighet ges utrymme i diskussionen. Men vår recensent tror inte att boken kommer att leda till debatt, därtill är den alltför ensidig i sin behandling av kärnfrågan, med för många avskräckande exempel och lite problematisering kring andra synsätt på dopning.
|
Vad kostar en Olympiad?
|
|
|
 |
|
| Kostnaden för spelen i Aten 2004 uppskattas till häpnadsväckande 12 biljoner kronor. |
|
|
|
|
Alltid störst, och större och större – de olympiska spelen är den idrottshändelse som alla upplever, direkt eller medierat, och som alla minns. Framför allt sedan OS i Los Angeles 1984, när, så att säga, marknadskrafterna släpptes loss och idealismen förpassades till baksätet, har varje nytt olympiskt event kostat mer än det förra. Professorn i idrottsekonomi och sport management Holger Preuss har gjort olympiadekonomi till studieobjekt i The Economics of Staging the Olympics: A Comparison of the Games 1972–2008. Tommy D. Andersson har läst boken för vår räkning, och han imponeras storligen över ansats och datamängd och genomförande, men befarar samtidigt att avsaknaden av ett kritiskt perspektiv innebär att viktiga aspekter förbigås. Bokens omfångsrika sakindex innehåller till exempel inte orden ’bribery’ eller ’corruption’. Och Jacques Rogge skrev förordet.
|
Fotboll och fascism
|
|
|
 |
|
| Paolo di Canio, italiensk fotbolls meste Mussolinikramare, här i Dan Ellis’ tolkning. Fler skojiga di Canio-collage på Guardian Unlimited. |
|
|
|
|
Idrottens, och inte minst fotbollens potential som maktpolitiskt instrument har realiserats i många olika sammanhang, mer eller mindre intentionellt. Ett lysande exempel på strategiskt utnyttjande av fotboll i politiskt syfte uppvisar den italienska fascismen. I ett idrottspolitiskt vakuum tog de italienska fascisterna med Mussolini i spetsen efter 1922 tag i fotbollen – och övrig idrott – och skapade en organisation och moralisk hållning som ledde till stora internationella framgångar på 30-talet. Italienska fotbollslag vann VM 1934 och 1938 samt OS 1936. Om detta idrottsunder skriver Simon Martin i Football and Fascism: The National Game under Mussolini. Vi gav boken till Sveriges ledande fotbollshistoriker, Torbjörn Andersson, som inte är oreserverat imponerad över resultatet av Martins forskarmödor. Framför allt saknar Andersson en koppling framåt i tiden, vilket skulle kunna sprida ljus över de fascistiska tendenser som är blott alltför tydliga i dagens italienska fotboll.
|
Fotboll på Irland
|
|
|
 |
|
| Derry City FC grundades 1928, och kallas The Candystripes efter lagets randiga tröjor. Derry ligger i Nordirland, men spelar i den irländska ligan sedan 1985. |
|
|
|
|
Den brittiska kolonialismens vanskötsel av ”den irländska frågan” på 1800-talet har lett till en förfärlig massa förfärande konsekvenser på olika plan långt fram i vår egen tid och förmodligen för generationer framöver. Att idrotten fått ta sin beskärda del av eländet är naturligt; men, som visats i en tidigare recenserad bok om britternas koloniala idrottspolitik, idrotten är i det avseendet ett tveeggat svärd. Den nordirländske historikern Neal Garnham har gjort fotbollen på Irland före delningen av ön till forskningsobjekt i boken Association Football and Society in Pre-Partition Ireland. Fotbollen kom aldrig att användas mot kolonialmakten, men den blev istället en arena för kampen mellan förespråkarna för de två olika linjerna i förhållande till kolonialmakten, irländskt självstyre respektive union med Storbritannien. Just den dimensionen spelas dock ner i Garnhams bok, konstaterar Mats Greiff, mycket på grund av att författaren missat att begagna sig av begreppet ”identitet” i sin annars intressanta och väldokumenterade historik.
|
Konståkning, kön och mening
|
|
|
 |
|
| En av konståkningens största, tyska Katarina Witt, på omslaget av Playboy, december 1998, där hon gjorde sin uppmärksammade nakendebut. idrottsforum.org kommer inom kort att recensera Witts nyutkomna bok Only With Passion. |
|
|
|
|
Liksom för Helle Winther, som här recenserar Ellyn Kestnbaums Culture on Ice: Figure Skating and Cultural Meaning, så väcker hos tjänstgörande redaktör tanken på konståkning fascinerande barndomsminnen av kvinnor i korta, och så småningom också färgrika, kjolar. (Många svenskar minns nog med förtjusning sportjournalisten Bengt Grives fantastiska försök att för tittarna framför svartvita TV-apparater beskriva just kjolarnas färgrikedom.) Mycket riktigt handlar också Kestnbaums bok om just könsroller och sexualitet som viktiga beståndsdelar i konståkningens kulturella mening. Detta är också det som enligt vår recensent lyfter boken från kunnigt genomförd idrottsmonografi till en teoretiskt livaktig och intresseväckande, ja, rentav utmanande idrottsvetenskaplig essä.
|
|
|
Är det bra att Kina arrangerar OS?
|
|
|
 |
|
|
Affischen till Leni Riefenstahls naziglorifierande film Olympia del 1, Fest der Völker från 1938 |
|
|
|
|
|
Mitt i den rikhaltiga flora av idrottsvetenskaplig litteratur som behandlar så kallade events, det vill säga större idrottsarrangemang, utifrån antingen organisationstekniska eller ekonomiska aspekter, kommer så en bok som tar itu med de synnerligen intressanta politiska aspekterna – och därtill på ett insiktsfullt och intresseväckande sätt. Det är välkände Alan Tomlinson från University of Brighton som, lite oväntat kanske, tillsammans med Christopher Young, University of Cambridge, sammanställt antologin National Identity and Global Sports Events: Culture, Politics and Spectacle in the Olympics and the Football World Cup (SUNY Press). I 13 kapitel presenteras fallstudier av ett antal olympiska spel och världsmästerskap i fotboll, från 1934 till 2002. Dessa megaevents har i alla de studerade fallen blivit till redskap för olika former av propaganda; diktaturer och demokratier tycks alla ha samma behov av självförhärligande och att föra fram den egna nationens, regionens eller det politiska systemets förträfflighet. Hos Johnny Wijk väckte boken bland annat frågan om det rimliga i att Kina arrangerar nästa OS, Beijing 2008.
|
Danskar om talangutveckling
|
|
|
 |
|
|
Talang är ett svårdefinierat begrepp. Inom Svenska Orienterings-förbundets satsning på talangutveckling menar man med talang ”aktiva som är väl förberedda för en fullvärdig elitsatsning och med uthålligt stöd bedöms kunna nå den yppersta världstoppen”. |
|
|
|
|
|
Hur man utvecklar och förvaltar talang inom idrotten är en stor och svår fråga. Man kan spåra talang till och med i mycket unga idrottare – Ronaldinho ansågs redan som sjuåring vara en stor fotbollstalang – och ju yngre idrottaren är desto svårare blir det att hålla lusten och glädjen vid liv under talangutvecklingen. I samband med en ökad medvetenhet om riskerna med att driva unga idrottare för hårt – idag vet man bättre än att köra på och pressa och riskera tidig utslagning – har teoretiska och praktiska anvisningar för hur man bedriver talangutveckling blivit allt fler och mer utvecklade. I bokfloden inom detta område har vi fångat upp en dansk bok, i svensk översättning, Talangutveckling: Motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom sammanställd av Britta Riis & Per Boldt Jørgensen. Vi bad Torsten Buhre läsa boken, och det talar väl närmast till dess fördel att han under läsningen fick stor lust att skriva en egen bok i ämnet utifrån sin idrottsfysiologiska expertis. För han är mycket nöjd med boken han just läst, vissa randanmärkningar till trots.
|
Postmodernism och dekonstruktion
|
|
|
 |
|
|
"Dansande hus" i Prag (1997). Typiskt exempel på dekonstruktivism inom arkitekturen, ritad av Vlado Milunić och Frank Gehry. Är detta månne en föraning om idrottshistoriens framtid? |
|
|
|
|
|
Lite senkommet har portmodernismen och dess dekonstruktivistiska analysmetod letat sig fram till idrottshistorien och funnit den vara i stort behov av dekonstruktion. Man siktar därvid in sig på en traditionell, naivt empiristisk historieskrivning, som enligt Mats Franzén är en kanske lika marginell företeelse inom historievetenskapen, inklusive idrottshistorien, som postmodernismen. Men å andra sidan, menar vår recensent, det finns mycket som är matnyttigt eller till och med värdefullt i antologin Deconstructing Sport History: A Postmodern Analysis, som sammanställts av Murray G. Phillips med förord av Alun Munslow. Intressanta artiklar svarar bland annat John Bale (om konstruktionen av en högt höjdhoppande afrikansk atlet 1907), Jeffrey Hill (om användandet av sportsidestexter som källa) och Patricia Vertinsky (vars ”Time Gentlemen Please” behandlar feminism och sporthistorisk forskning) för. Dock – sporthistoriens framtid ligger knappast i postmodernismens sköte, utan snarare i en kritisk historieteoretisk diskussion som redan förs och som idrottshistoriker borde engagera sig i.
|
Ny lärobok
|
|
|
 |
|
|
Ett urval av klassiska Dallas Cowboys Cheerleaders. |
|
|
|
|
|
Cheerleading är en inte helt okomplicerad företeelse. Dallas Cowboys Cheerleaders kom fram som ambassadörer för sitt lag, men i traditionell kvinnoförnedrande stil, lättklätt, bildskönt och anonymt. Sedan dess har det kommit en etnologisk studie av fenomenet, en Hollywoodfilm om en cheerleadertävling, och nu, från Human Kinetics, en teknikbok i ämnet, Complete Cheerleading av Justin Carrier och Donna McKay, med över 100 hopp av olika slag och andra tekniker för att bli framgångsrika hejarklacksledare. Bosse Carlsson har studerat boken.
|
Kvalitativ metodlära
|
|
|
 |
|
|
Det klassiska frågeformuläret, den kvantitativa metodens främsta hjälpmedel, hatat av de som måste svara och av antipositivister som Andrews, Mason och Silk. |
|
|
|
|
|
Det akademiska intresset för idrott är förhållandevis nykommet, och dras därför med de sedvanliga barnsjukdomarna; det råder osäkerhet till och med om beteckningen – är det idrottsvetenskap eller idrottsforskning, sport(s) science(s) eller sport(s) studies? Ett annat exempel: idrottspsykologerna i USA diskuterar livligt om det är sport eller sports psychology de håller på med. Att det i den här situationen också råder delade meningar i fråga om val av teori vid idrotts vetenskapliga analyser och val av metod vid idrotts forskning är ju inte att undra på. Detta handlar naturligtvis till dels om varifrån forskaren kommer, akademiskt alltså. En rad olika traditionella akademiska discipliner är representerade i det lösliga akademikerkollektiv som rymmer idrottsvetarna. Vi antar att en enhetlig nomenklatur med tiden kommer att växa fram på detta område. Mindre övertygade är vi om att konflikter mellan olika vetenskaliga synsätt med avseende på teori och metod kommer att biläggas – eller ens att så vore önskvärt. Att motsättningarna i dessa konflikter ibland kan vara antagonistiska framgår av Frans Oddners recension av Qualitative Methods in Sports Studies, under redaktion av David L. Andrews, Daniel S. Mason och Michael L. Silk (Berg Publishers). Redaktörerna och medförfattarna hyser en illa dold motvilja mot kvantitativ metod, såväl som mot användare av sådan metod och den neopositivistiska vetenskapsteori som är dess grundval. Kring detta har Frans Oddner mycket kloka och läsvärda reflektioner.
|
Idrottsskadors etiska och sociala dimensioner
På annan plats i denna uppdatering diskuteras hur man genom idrottspsykologisk intervention kan begränsa idrottsskador, och det är kanske först när man förstår att korsbandet är ett ligament i knäet som hindrar benet från att vika sig åt fel håll, som man inser hur otroligt smärtsamt en idrottsskada kan upplevas. Men skador och smärtor inom idrotten är inte blott ämnen för psykologer och, självfallet medicinare; en rad andra aspekter kan läggas på detta smärtsamma område, vilket framgår av en nyutkommen antologi, Pain and Injury in Sport: Social and Ethical Analysis, sammanställd av Sigmund Loland, Berit Skirstad och Ivan Waddington (Routledge). Förutom redaktörerna medverkar bland andra Kirsten Kaya Roessler, Dominic Malcolm och Giselher Spitzer med kapitel. Rolf Jonsson har läst boken för vår räkning, och givet hans egen breda kompetens i området väger det tungt när han efter läsning kan konstatera att boken tillförde också honom en del nya insikter.
|
Lagperspektivet i fokus
|
|
|
 |
|
|
Badminton är en av de bollsporter som tas upp till behandling i Bolden i spil. |
|
|
|
|
|
Idrottsämnet i skolan har på senare tid stått under allt allvarligare hot i alla nordiska länder; i Danmark försvann till exempel obligatoriet för idrottsämnet i gymnasiet i samband med en ”reform” 2003. Och detta sker parallellt med att en allt större vetenskaplig enighet råder om att det här med en sund själ i en sund kropp faktiskt stämmer! Och ännu mer uppenbart har det blivit hur illa det kan gå om medborgaren inte redan i tidig ålder lär sig värdet av fysisk aktivitet. I syfte att visa att värdet av bollspelsundervisning vida överskrider det som kan uppnås på en plan eller bana, samt att inlärning med utgångspunkt i laget ger helt nya möjligheter, har Anders Halling, Bjarne Andersen och Charlotte Worm vid Syddansk Universitet tillsammans med Charlotte Skov Agergaard vid Nordfyns Gymnasium skrivit boken Bolden i spil: Teambold i teori og praksis. Hansi Hinic har läst Bolden i spil och redovisar i sin recension de grundläggande tankegångarna i modern bollspelsundervisning. Han avslutar med en varm rekommendation...
|
Ris och ros för ny lärobok i idrottshistoria
|
|
|
 |
|
| Sumerisk offertavla. Den sumeriska civilisation varade mellan 3500 och 2000 f.kr., och var belägen i Mesopotamien, mellan floderna Eufrat och Tigris. Om idrotten där och då kan man läsa i Mechikoffs och Estes’ bok. |
|
|
|
|
Det finns ett mycket begränsat utbud av läroböcker i idrottshistoria, så utgivningen av en ny – om än bara en ny bearbetad upplaga av en gammal – är en händelse värd att uppmärksammas. Och Björn Sandahl uppmärksammar verkligen den fjärde upplagan av Robert A. Mechikoffs och Steven G. Estes’ A History and Philosophy of Sport and Physical Education: From Ancient Civilizations to the Modern World (McGraw Hill). På drygt 400 sidor presenteras i boken idrottens historia från Sumer, Egypten, Kina och Mellanamerika, över greker och romare, och via Europa fram till USAs födelse; därefter blir den amerikanska idrottshistorien enligt känt mönster i amerikanska ”textbooks” den dominerande tråden. I sin grundliga recension redovisar Sandahl innehållet i boken kapitel för kapitel med föredömlig kritisk distans, och han kan avslutningsvis hitta en hanterbar balans mellan sin entusiasm över avsnitten om antiken och äldrehistorien, och besvikelsen över den tunga amerikanska slagsidan och den misslyckade redovisningen och analysen av idrottshistorien efter 1960.
|
Idrott, kultur och samhälle
|
|
|
 |
|
|
Sandra Spickard Prettyman är Assistant Professor vid Lärarutbildningen på University of Akron, Ohio. Hennes dotter Emily (ovan) läser vid DePaul University, Chicago, där hon tävlar i friidrott för DePaul Blue Demons och har sprungit 1500m på 5.17.27. |
|
|
|
|
|
Ungdom, kön och sexualitet, ras och etnicitet, media, våld och skola – detta är de centrala aspekterna av idrotten i samhället som behandlas i antologin Learning Culture Through Sports: Exploring the Role of Sports in Society, sammanställd av Sandra Spickard Prettyman och Brian Lampman (Rowman & Littlefield). Valet av teman kan te sig besynnerligt i ljuset av att redaktörerna anser att just deras bok närmar sig frågan om idrottens plats i samhället och kulturen på ett originellt sätt; å andra sidan, hur många aspekter av generellt intresse finns det? I en avslutande uppsummering konstaterar Brian Lampman att idrott är bra för många, men att dess organisation och utövning – åtminstone i USA – skapar fler problem än den löser. Vi gav boken till Ørnulf Seippel, en man med flera idrottsidentiteter, bland annat idrottssociologen och knattefotbollstränaren, vars fylliga recension ådagalägger en spretig bok med ömsom långa, ömsom korta kapitel, vissa med referenser, andra helt utan, en del med konkret, andra med abstrakt inriktning – men alla lite för lite originella kanske, lite för amerikanska. Och vår recensent efterlyser avslutningsvis frivilliga för en motsvarande nordisk artikelsamling.
|
Idrottsfysiologi för tränare
|
|
|
 |
|
|
Torsten Buhre är verksam vid Enheten för idrottsvetenskap, Malmö högskola |
|
|
|
|
|
Idrott, brukar man säga, består till 99% av förberedelse och 1% av prestation. Träning är viktigt, och tränare är viktiga. Och det är viktigt att tränare har goda kunskaper om kroppens begränsningar och möjligheter, om idrottsfysiologi, kort sagt. Eventuella kunskapsluckor i det hänseendet kan nu avhjälpas med en specialskriven bok, Sport Physiology for Coaches (Human Kinetics), av två verkliga experter i området, Brian J. Sharkey och Steven E. Gaskill. Vi gav boken till idrottfysiologen Torsten Buhre, som efter grundlig läsning kan konstatera att han fått i händerna en synnerligen välskriven, väl underbyggd och väldisponerad bok, som i och för sig kräver vissa förkunskaper i fysiologi (av typ steg 3-tränarutbildning), men som därutöver är att betrakta närmast som ett pedagogiskt mästerverk och ett måste för tränare som vill utveckla sin kompetens och bli framgångsrika i sitt värv.
|
Idrotten förr och nu
|
|
|
 |
|
|
Utsnitt ur omslaget till Games of the Past – Sports for the Future. |
|
|
|
|
|
Dagens idrottsscen, präglad som den är av hysterisk prestationssträvan, utbrett drogmissbruk och ohämmad kommersialisering, skulle naturligtvis framstå som totalt främmande och oigenkännbar för de av våra förfäder som en gång lekte fram de ursprungliga formerna för ädel tävlan i olika fysiska övningar. Traditionella lekar, spel och tävlingar är ett utvecklat idrottshistoriskt forskningsfält; inte minst intressant är studiet av de traditionella sporter som fortfarande utövas i lokalsamhällen världen över. En forskningskonferens i ämnet 2000 ledde fram till publiceringen 2004 av Games of the Past – Sports for the Future? Globalisation, Diversification, Transformation, sammanställd av Gertrud Pfister. Vi bad idrottshistorikern Tobias Stark om en recension.
|
Inklusion genom dans
|
|
|
 |
|
| Rullstolen är inget hinder för dans i alla dess former, menar Kaufmann. |
|
|
|
|
Idrott och – inte minst – dans erbjuder viktiga möjligheter till rörelse för alla människor, också för människor med olika medfödda eller förvärvade hinder för rörelse. Karen A. Kaufmann är amerikansk danslektor och har undervisat i dans under ett kvartssekel. Sina erfarenheter av detta arbete, och särskilt med fysiskt och psykiskt rörelsehindrade, har hon nu sammanfattat i Inclusive Creative Movement and Dance, som utkommit på Human Kinetics förlag. Helle Winther har läst en varm och mänsklig bok, lättillgänglig och användbar, en bok som hon varmt rekommenderar till alla som använder dans och dansmoment i utbildning eller terapi.
|
Klinisk idrottspsykologi
|
|
|
 |
|
|
Idrottspsykologin når nya höjder tack vare Gardners och Moores nya bok. |
|
|
|
|
|
Det var genom idrottsforum.orgs försorg som Johan Fallby fick i händerna en nyskriven bok om idrottspsykologi som, med recensentens ord, ”sätter ribban på världsrekordhöjd” när det gäller ambitionen att vidareutveckla och förnya idrottspsykologin. Författarna, Frank Gardner och Zella Moore, har båda omfattande erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning på elitnivå, och de sammanfattar sina erfarenheter och sitt nytänkande i Clinical Sport Psychology, som utkommit på Human Kinetics. Boken titel är det nya begrepp som Gardner och Moore vill införa, och som representerar en syntes, eller integration, av klinisk psykologi, forskning och idrottspsykologi. I grunden ligger en utvecklad kritisk analys av idrottspsykologins nuvarande ställning. Vår recensent är påtagligt entusiastisk över detta nya grepp på hans eget ämne, om än ännu inte helt övertygad i varje detalj. Han menar dock att boken sätter ett streck i den segdragna diskussionen om broar mellan teori och praktik, den är bron, och dess tankegångar kan förväntas spela en betydande roll i framtidens idrottspsykologi.
|
Politik för idrott
|
|
|
 |
|
|
Paula Radcliffe, (oftast) framgångsrik brittisk långdistansare som kanske är ett resultat av den engelska satsningen på friidrott. |
|
|
|
|
|
Mick Green och Barrie Houlihan vid School of Sport and Exercise Sciences, Loughborough University, har studerat nationella och offentligt finansierade satsningar på elitidrott. Tre länder studeras, Australien, Kanada och England, och tre idrotter, simning, friidrott och segling. Syftet har varit att få klarhet i vilka bakomliggande processer som driver fram uppkomsten av och förändringar i statlig idrottspolitik. Resultatet av deras forskning föreligger nu i bokform, Elite Sport Development: Policy Learning and Political Priorities (Routledge). Vi gav boken till den norske politikforskaren Hallgeir Gammelsæter, som, trots klagomål på det ymniga bruket av akronymer i boken, i sin recension visar att detta är en mycket viktig bok när det gäller kunskapsutveckling inom idrottspolitikforskningen. Inte minst förefaller författarnas teoretiska verktyg, advocacy coalition framework, vara både väl valt och skickligt applicerat på deras frågeställningar och empiriska fynd.
|
Idrott och samhälle
|
|
|
 |
|
|
Grant Jarvie |
|
|
|
|
|
Grant Jarvie, lärare och forskare i sociologi vid University of Stirling och innehavare av Skottlands första professur i idrottsvetenskap, tar i sin nya bok ett brett grepp över det komplexa samspelet mellan idrott och samhälle. Sport, Culture and Society: An Introduction är en i raden av samhällsvetenskapliga introduktioner till området på senare år; den följer på bland annat Giulianottis Sport: A Critical Sociology och The Uses of Sport: A Critical Study av Hughson, Inglis & Free. Men den skiljer i avsevärda avseenden från dessa och övriga titlar, främst just i den breda ansatsen. Henning Eichberg pekar i sin recension på Jarvies synnerligen kunniga, detaljerade och nyanserade analyser, och på hans teoretiskt välgrundade och kritiska värdering av sociologins och idrottsvetenskapens nutida fixering vid individen, till priset av strukturella förklaringsmodeller. Recensenten hittar också influenser från nordisk idrottsforskning i boken, och finner själv inspiration för fortsatta och fördjupade forskningsinsatser.
|
Mellankrigstid
|
|
|
 |
|
| Fred Perry dominerade engelsk mellankrigstennis, med bland annat tre Wimbledonsegrar. Han är för övrigt den engelsman som senast vann Wimbledon, 1936. |
|
|
|
|
Den moderna tävlingsidrottens vagga stod i England. Här slog det numera globalt och ändlöst förgrenade idrottsträdet rot under den viktorianska eran, och idrotten blev en viktig faktor i den engelska och europeiska imperialismen, en central beståndsdel i den överlägsna europeiska kulturen. Engelska idrottsforskare – och inte minst historiker – har inte missat idrottens betydelse för engelskt liv och samhälle, och det finns ett överflöd av studier kring detta. Mike Huggins, docent i populärkulturhistoria vid St. Martins College, och som tidigare publicerat böcker om viktoriansk idrott och brittisk hästsport, bland annat om hästsporten i England under mellankrigsåren, har tillsammans med Jack Williams vid Liverpool John Moores University nu publicerat boken Sport and the English 1918–1939 (Routledge). Författarna försöker med utgångspunkt i massmedias rapportering fastställa idrottens roll och position under de omskakande mellankrigsåren. Nils-Olof Zethrin har med behållning läst boken för vår räkning.
|
Norskt skidskytte
|
|
|
 |
|
|
Liv Grete förebreder sig för att skjuta. |
|
|
|
|
|
|
|
Det gick inget vidare för de norska skidskyttarna vid OS i Lillehammer 1994. Ingen medalj blev det, men däremot startskottet för en omfattande och genomtänkt satsning på att göra skidskytte till en norsk paradgren vid sidan om de traditionella vinstgivande skidgrenarna. Och resultaten lät inte vänta på sig; snart nog stod Ole Einar Bjørndalen och Liv Grete Skjelbreid Poirée på prispallen i tävling efter tävling, och skidskytte växte fram som den mest populära TV-sporten i Norge. Om detta skede i det norska skidskyttet har Dag Vidar Hanstad skrivit en journalistiskt rapp historik som publicerats i vackert coffee table book-format av Akilles, den norska idrottsrörelsens eget förlag. Boken recenseras här av Lars-Erik Alkvist, som väl gärna hade fått sig till livs en mer idrottsvetenskapligt stringent framställning, men som ändå får svar på frågorna om hur satsningen kunde bli så framgångsrik. Och vår recensent gladde sig särskilt åt Per Jorsetts statistikavdelning.
|
Lärandets motor
|
|
|
 |
|
|
Ingergerd Ericsson är verksam som lektor vid Enheten för idrottsvetenskap, Malmö högskola, och en flitig medarbetare på idrottsforum.org. |
|
|
|
|
|
Den 19 september 2003 disputerade Ingegerd Ericsson i pedagogik vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, på avhandlingen Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Hennes huvudfrågeställning gällde huruvida fysisk aktivitet och/eller tidig motorisk träning kan ge positiva effekter på förmågan till koncentration, och därmed på skolprestationer. Det empiriska underlaget utgjordes av en interventionsstudie bland barn i lågstadiet, det så kallade Bunkefloprojektet. På grundval av avhandlingen skrev hon en mer populärt hållen framställning i samma ämne, Rör dig – lär dig (SISU Idrottsböcker), som bland annat också ger konkreta råd och förslag till rörelseövningar som kan stimulera den motoriska utvecklingen. Vi bad professorn i idrottsvetenskap vid Høgskolen i Vesthold, Thomas Moser, att läsa Ericssons nya bok, och i sin recension gör han en grundlig genomgång av boken och pekar på styrkor och svagheter – inte olikt en opposition. Moser konstaterar avslutningsvis att Ericssons optimism rörande sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning finner stöd också i hans egen forskning.
|
Svennis och pressen från pressen
|
|
|
 |
|
|
”Ceci n’est pas un photo de Svennis.” Utan av en vaxdocka hos Madam Tussaud’s i London. |
|
|
|
|
|
Sven-Göran Erikssons tillvaro som engelsk förbundskapten har inte varit en dans på rosor – det följer liksom med det jobbet att man ständigt befinner sig i skottgluggen för alla som har synpunkter på engelsk fotboll, och är man därtill inte ens engelsman... Han har inte gjort det enklare för sig heller, med sina kvinnoaffärer som ju älskas av britterna, eller åtminstone av den brittiska slaskpressen. Aftonbladets Londonkorrespondent Peter Wennman har på nära håll följt några engelska fotbollskrönikörer i deras jakt på Svennis-material att skriva utifrån. Hans egna krönikor på detta tema från Aftonbladet har han nu samlat i en bok, Svennis krig. Vi bad medie- och kommunikationsforskaren Tobias Olsson, som har begränsat tålamod med löjlig och ointressant sportjournalistik, att recensera Wennmans bok. Vår recensent avvisar tanken på att Svennis och pressen skulle vara i krig; Svennis behöver den slaskiga sportjournalistiken lika mycket som slaskjournalisterna behöver Svennis. Olsson drar därtill intressanta paralleller mellan de engelska krönikorna om Svennis och Wennmans egna skriverier.
|
Match of the Day – en BBC-klassiker
|
|
|
 |
|
|
Danske stjärnkeepern Peter Schmeichel (ManU 1991–99) gästade Gary Linneker, som hostade Match of the Day’s fyrtioåriga jubileumssändning. |
|
|
|
|
|
”En kulturgärning”, varken mer eller mindre, kallar Peter Dahlén utgivningen av boken om fotbollsprogrammet Match of the Day, där Martyn Smith skriver programserien 40-åriga historia. BBC, för det är naturligtvis brittisk kvalitets-TV det handlar om, var tidigt ute med direktsänd fotboll, och hade närmare 20 års erfarenhet när man 1964 drog igång Match of the Day. Boken, med samma namn som programmet, beskriver utvecklingen under de 40 åren i text och rikhaltigt bildmaterial. Och för att göra lyckan fullkomlig på riktigt har man också ställt en box med tre DVD-skivor till förfogande som kompanjon till boken.
|
Seriösa journalister om fotboll
|
|
|
 |
|
|
Offsides VM-nummer, en veritabel bibel på 196 sidor – allt du behöver veta! |
|
|
|
|
|
Den seriösa svenska fotbollsjournalistikens hemvist heter Offside. På annan plats i dessa spalter uttrycker medieforskaren Tobias Olsson i en recension sin irritation över dagspressens sportjournalister, ”löjliga i sin jakt på intetsägande pratminus” och, ännu värre, ”det ständiga producerandet av ointressanta åsikter”. Detta är inget problem för Offsides läsare, tack och lov får man tillägga, med tanke på det VM-nummer som nu välter kiosker i hela landet. VM-specialen är fullmatad, 196 sidor, och idrottsforum.orgs länkredaktör Joakim Åkesson hade ett sjå att bli klar med en skriftlig uppfattning inför denna uppdaterings deadline. Man han lyckades, och han konstaterar, precis som vanligt (han är regelbunden läsare) att ” Offside gör mig aldrig besviken”. Offside står alltid lite närmare målet, och gärna när ingen från den andra sidan skymmer sikten.
|
Mästerskapens historia
|
|
|
 |
|
| GOLEO VI är officiell maskot för fotbolls-VM 2006. |
|
|
|
|
Det verkar faktiskt vara så att den bästa för-VM-boken inför fotbolls-VM är skriven av en svensk, med benäget statistikbistånd av en annan svensk. Svenskarna ifråga är naturligtvis Jesper Högström (flitig Offside-skribent) och Gunnar Persson (rutinerad fotbollsskribent, senast med boken Stjärnor på flykt), och boken heter kort och gott VM-boken. Boken har fått närmast unisont beröm, men riktigt säker kan man ju inte vara, så vi bad Birger Hedén läsa den och ge oss sin bedömning, och han är nästan lika positiv som sina recensentkolleger i pappersburna medier. OK, han skulle nog gärna sett mer ingående matchanalyser, och han saknar definitivt ett rejält index, men han älskar Gunnar Perssons statistik och han har med stort nöje läst Högströms kapitel om alla VM i fotboll som utkämpats sedan Uruguay 1932. Detta är med andra ord den perfekta kompanjonen i TV-soffan under VM-veckorna.
|
Annorlunda idrottspsykologi
|
|
|
 |
|
| Homofobi är ett av de problemområden som behandlas i Mark Andersens bok. På bilden ovan loggan till kampanjen Erasing Homophobia in Schools som drivs av Long Island Gay-Straight Educators Association (LIGSEA). |
|
|
|
|
Idrottspsykologi är stort i USA. Det märks på bokutgivningen, som flödar över av litteratur i ämnet, det märks på den amerikanska idrottspsykologiska e-postlistan, som är den i särklass mest frekventerade av de idrottsvetenskapliga listorna – brevlådan flödar över. Psykologi överhuvud taget är ju stort over there, det blir väl så när strukturella förklaringsmodeller a priori förkastas till förmån för individualistiska. Det är därför positivt överraskande, konstaterar Sverker Bengtsson, att just ett omvärldsperspektiv präglar synen på idrottspsykologens roll i Mark B. Andersens Sport Psychology in Practice. Här tas bland annat frågor om alkohol och våld upp, liksom hur idrottpsykologin handskas med sexuella relationer i idrottsvärlden, med handikappade idrottare och med homofobi.
|
Ett idrottsälskande folk
|
|
|
 |
|
| ”Gloves should not be worn for lawn tennis, for they prevent the best grip of the racket and always interfere with the delicacy of the stroke. It is better to practice a little at a time without a glove until the skin become hard enough not to blister.” (Ur Athletics & Out-Door Sports For Women, 1903) |
|
|
|
|
Ständigt flitige sammanställaren av idrottshistoriska texter, professor emeritus J. A. Mangan, har slagit till igen. Denna gång är temat den brittiska medelklassens betydelse för den framväxande idrotten under den viktorianska eran, och materialet är hämtat ur The International Journal of the History of Sport, för vilken tidskrift Mangan är verkställande akademisk redaktör. I A Sport-Loving Society: Victorian and Edwardian Middle-Class England at Play undersöks medelklassen i förhållande till arbetarklassen när det gäller idrotten, och tesen är att medelklassens roll underskattats i tidigare forskning, till förmån för arbetarklassens. Boken förespråkar ett mer nyanserat förhållningssätt, och argumenterar för betoning av lokal identitet snarare än av klassidentitet, och jämförelser inom klasserna snarare än mellan dem. Åsa Änghede har läst boken för idrottsforum.orgs räkning, och hon fann många stimulerande uppslag av relevans också för svensk idrottsforskning.
|
Idrott och rasism
|
|
|
 |
|
| Dr. Amy Bass är något av en Olympiad-groupie, som rapporterar hem till College of New Rochelle och dess hemsida från de olika Olympiader hon besöker. Här är hon med maken Evan vid den avslutande ceremonin i Sydney 2000. |
|
|
|
|
Den amerikanska idrottshistorien såväl som den samtida idrottsvärlden i USA inrymmer ett synnerligen komplicerat förhållande till svarta, eller afroamerikaner. Det har inte varit möjligt att fullt ut utrota rasismen i amerikansk idrott, inte ens idag. Det finns följaktligen en lång rad böcker som avhandlar ämnet rasism och idrott i USA; inte minst Peter Dahlén och Jesper Fundberg har i dessa spalter recenserat böcker som på olika sätt tar upp frågan, eller på annat sätt lyfter fram problematiken. Jesper Fundberg är nu åter aktuell med en recension av en bok på detta tema, In the Game: Race, Identity and Sports in the Twentieth Century, en antologi sammanställd av Amy Bass, historiker vid College of New Rochelle, USA, och författare till Not the Triumph but the Struggle: The 1968 Olympics and the Making of the Black Athlete (2002). Lite spretig, mycket amerikansk, lite väl individuellt orienterad, inte helt övertygande, men med enstaka guldkorn, blir recensentens samlade omdöme.
|
Hästsport, myter och begrepp
|
|
|
 |
|
|
Under sex veckor, från andra veckan i juli till Labor Day, upplever lilla Saratoga Springs en fullständig invasion. Under denna så kallade Racing Season ökar befolkningen från 60.000 till ett par miljoner. |
|
|
|
|
|
Hästsportvärlden framstår nog för många utomstående som en sluten värld, med en egen kultur, egna koder och beteenden och ett eget språk, som man nog gör bäst i att hålla sig ifrån. En del i en sådan subkulturell konstruktion är intern mytbildning, och Susanne Hedenborg har läst ett bra exempel på detta, Bill Hellers Saratoga Tales. Great Horses, Fearless Jockeys, Shocking Upsets and Incredible Blunders at America’s Legendary Race Track, Boken tar upp de fantastiska historierna och anekdoterna, men misslyckas med att förmedla en trovärdig bild av galoppsportens utveckling på denna klassiska kapplöpningsbana. Något mer upplysande för den nyblivne hästsportafficionadon är, menar Hedenborg, John Leighs och David Woodhouses Racing Lexicon. Framför allt besökare på engelska galoppbanor kan få nytta och glädje av denna lilla ordbok. Men för den som vill ha mer utvecklad encyklopedisk kunskap har vår recensent ett säkert stalltips.
|
Nästan allt om idrottsturism
|
|
|
 |
|
| Sportdykare är en trogen turistgrupp som förenar charterturism med spontanidrott. |
|
|
|
|
Idrottsturism är den senaste riktigt stora trenden inom turismsvängen, parallell med, men kvantitativt totalt överflyglande till exempel ekoturism och äventyrsturism. Vi har berört fenomenet tidigare i dessa spalter, bland annat har Bo Carlsson recenserat inte mindre än fem böcker om idrottsturism. Det förefaller dock som om den hittills viktigaste boken i ämnet glidit honom förbi, och istället hamnat i händerna på Mia Larson, Göteborgsekonom som för närvarande är verksam som lektor vid Service Management-institutionen på Campus Helsingborg. James Higham, turismlektor i Nya Zealand, är det som dragit samman några av de tyngsta namnen inom sport tourism-forskningen i den engelskspråkiga världen, och bett dem bidra till föreliggande antologi med sammantaget inte mindre än 21 kapitel. Och det har blivit en volym, Sport Tourism Destinations: Issues, Opportunities and Analysis, som ganska väl täcker in alla aspekter av idrottsturismens välsignelser och plågor för de orter som blir resmål. Ganska väl, därför att Larson saknar trots allt i de flesta bidragen en kritisk dimension, som också tar in stratifieringsaspekter, sportturismens kommodifiering och den kulturella homogeniseringen.
|
Fysiologi och miljöfaktorer
|
 |
|
| Buller börjar alltmer uppmärksammas som något som hämmar prestationer vid idrottslig träning och tävlan. Bullernivån för en pneumatisk borr är 120 decibel. |
|
|
|
|
I takt med att pressen på idrottarna att prestera allt bättre blir allt hårdare, och de förväntas klara detta utan att ta till förbjudna medel, blir alla faktorer som lagligen kan kontrolleras och påverkas viktiga att studera och få kunskap om. Omgivningens – miljöns – fysiologiska inverkan på kroppens prestationsförmåga inbegriper en mängd sådana faktorer, som på senare tid uppmärksammats inom den fysiologiska forskningen. Två internationellt erkända auktoriteter på området, engelsmännen Thomas Reilly och Jim Waterhouse, diskuterar i sin nya bok Sport, Exercise and Environmental Physiology en rad mera kända sådana omgivningsfaktorer, som värme, kyla och hög höjd, men även några mindre kända, som luftkvalitet och buller. Peter Schantz recenserar, uppskattande.
|
Yrke: Sportreporter
|
|
|
 |
|
|
Sportreporter på fältet: Elisabetta Esposito rapporterade för Gazzetta dello Sport från Tennis Day for Africa 2003 |
|
|
|
|
|
Förhållandet mellan idrott och medier är ett ofta avhandlat ämne i dessa spalter, vilket följer av att det är ett forskningsfält som är i stark tillväxt och engagerar en rad flitiga och framgångsrika forskare. Det finns också en i stark tillväxt stadd utgivning av böcker, i Skandinavien och internationellt, som på olika sätt behandlar spänningsfältet där idrott och medier möts. En sådan bok recenseras i denna uppdatering av Knut Helland, ledande norsk medieforskare. Sport Journalism: A Practical Introduction av den brittiske sportreportern (på The Independent) Phil Andrews är en i bästa mening brittisk handbok, med god täckning av sitt ämne, som är läsvänligt och pedagogiskt presenterat. Inte helt problemfritt dock, vilket Hellands läsning och recension ger vid handen. Författaren hukar sig inför de mer komplexa etiska spörsmål som en sportjournalist ställs inför, men därutöver duger boken gott och väl till sitt syfte.
|
Med tvekan godkänt
|
|
|
 |
|
| Brad Schultz, som också anger Religious Broadcasting som ett forskningsområde, har denna bild på sin universitetshemsida. |
|
|
|
|
Brad Schulz är Assistant Professor vid University of Mississippi (känt som Ole Miss) och dess Department of Journalism. Han har skrivit om nyhets- och idrotts-sändningar i etermedia, och är redaktör för Journal of Sports Media. Med sin senaste bok, Sports Media: Reporting , Producing and Planning har han skapat ett slags handbok för amerikanska journaliststuderande som tänker jobba med idrottsjournalistik. Marit Nybelius har läst boken för vår räkning, och hon har ådagalagt en rad begränsningar. Det är i första hand de två klassiska problemen när det gäller amerikansk akademisk litteratur, åtminstone inom idrottsfältet, det tycks inte existera något utanför det landets gränser, och det kan aldrig bli för ateoretiskt. Ansatser till något bättre och djupare saknas inte, men de realiseras aldrig, till läsarens besvikelse. Dock boken viss insikt i hur det är att arbeta som sportreporter i USA.
|
Idrott och juridik i EU
|
|
|
 |
|
| Jean-Marc Bosman, legendariskt rättsfall på två ben. Bosmandomen betyder bland annat att utländska spelares antal i en klubb inte kan begränsas och att en spelare med utgånget kontrakt får börja spela i en ny klubb även om den nya klubben inte har betalat en övergångssumma till den gamla. |
|
|
|
|
Idrotten ryms inte inom EU-fördraget, vilket för många av oss som inte var med när det förhandlades fram och drogs upp kan tyckas besynnerligt. På senare år har svårigheterna med att en så nationellt och internationellt, inom och utom EU, omfattande verksamhet inte reglerats blivit allt mer uppenbara. Bosmandomen var det första varningsskottet, och rättsliga experter inom och utanför idrottens sfär funderar nu som bäst på hur en europeisk idrottspolitik och -juridik skulle kunna se ut. Ett av stråna som för närvarande bidrar till att bygga stacken har dragits dit av Lars Halgreen, meriterad dansk idrottsjuridisk expert med omfattande internationella erfarenheter. I sin avhandling European Sports Law: A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport gör han en grundlig och, enligt vår recensent Bo Carlsson, synnerligen intressant komparativ analys av europeisk och amerikansk juridisk tradition på idrottens område, och utifrån denna utvecklar han sina synpunkter på den europeiska situationen. Han argumenterar bland annat för en speciell reglering av idrotten i kommande EU-fördrag för att idrottens värden ska kunna beaktas vid sidan av traditionella EU-värden, som den fria rörligheten inom EU för kapital, arbetskraft, varor och tjänster.
|
Bunkeflo i Norge
|
|
|
 |
|
| Ingegerd Ericsson, ledande svensk forskare i barnmotorik, här i full färd med att försätta barn i rörelse. |
|
|
|
|
Medvetenhet om behovet av fysisk aktivitet för att stimulera barns motoriska och kognitiva utveckling blir alltmer spridd och manifesterar sig allt oftare i konkreta åtgärder för att stimulera aktivitet. På svensk botten har Bunkeflomodellen, som började som en interventionsstudie på Ängslättskolan i Bunkeflostrand, blivit ett obligatoriskt inslag i skolan varje dag, och sprids till andra skolor i landet. I Norge har man tagit intryck av Bunkefloprojektet, som studerades av Ingegerd Ericsson och fick en vetenskaplig behandling i hennes doktorsavhandling, och i en nyutkommen bok, Barn – bevegelse – oppvekst: Betydningen av fysisk aktivitet for småskolebarns fysiske, motoriske, sosiale og kognitive utvikling, redovisas resultaten av en likartad interventionsstudie på norsk botten. Ingegerd Ericsson har läst Per Egil Mjaavatns och Kari Aasen Gundersens bok, och i en synnerligen kunnig och insiktsfull recension visar hon på bokens styrkor och svagheter, som naturligtvis sammanhänger med det norska projektuppläggets styrkor och svagheter.
|
Svensk motionsidrott efter kriget
|
|
|
 |
|
| Vem ska organisera Sveriges motionärer? Det var en stridsfråga på 70-talet. När RF ändrade sin syn på idrott från ett rigoröst tävlings- och elittänkande till förmån för tanken att bredd och elit förutsätter varandra kunde motionsidrotten beredas plats inom förbundet. |
|
|
|
|
Det svenska Riksidrottsförbundets (RF) väg till dess nuvarande hegemoniska ställning inom svensk idrott har väl kanske inte gått över lik, men nog har ”kampen” krävt ”offer”. I första hand tänker man väl här på det som alltid följer på hegemonism, nämligen att de grupperingar som står utanför den dominerande maktapparaten också lever i skuggan av den, och att offret således är mångfald på lika villkor. Men också den självständiga motionsidrottsrörelsen, som startade 1945 med Svenska Korporationsidrottsförbundets grundande, fick så småningom offras för att istället inkluderas i den allomfattande RF-familjen. Om utvecklingen av motionsidrotten under efterkrigstiden handlar Hans Bollings avhandling, Sin egen hälsas smed: Idéer, initiativ och organisationer inom svensk motionsidrott 1945–1981, som här recenseras av Jørn Hansen. Vår recensent har läst med stort intresse, och noterar bland annat hur statsmakten ibland lekt deus ex machina för att putta på utvecklingen i önskad riktning.
|
Om sportens superstjärnor
|
|
|
 |
|
| Anna Kournikova, här i typisk stilstudie, är ett av casen i Smarts sportstjärnebok |
|
|
|
|
Den moderna idrotten utvecklas alltmer i riktning mot underhållningsindustrin, och i konsekvens med den utvecklingen ser vi framväxten av ett antal fixstjärnor i sportens värld, individer som är kända över hela världen, även utanför de idrottsintresserades krets, som är erkänt skickliga (dock inte nödvändigtvis bäst) i sin specifika gren, som besitter ytterligare någon attraktiv egenskap (snygg, skötsam, godartad busgrabb eller -tjej), som har en mäktig sponsor, och som därtill blivit fabulöst rika på kuppen. Kring fyra sådana idrottsstjärnor har sociologen Barry Smart byggt boken The Sport Star: Modern Sport and the Cultural Economy of Sporting Celebrity, nämligen Michael Jordan, Tiger Woods, David Beckham och Anna Kournikova. Idrottshistorikern John Hellström, som forskar om svenska idrottshjältar under 1900-talet, har läst Smarts bok, och han finner mycket som är intressant och annat som skulle kunna ha varit bättre. Men totalt sett förefaller The Sport Star vara en viktig bok om den moderna idrotten.
|
Idrottens föreningsätt
|
|
|
 |
|
| Medlemskort i idrottsföreningen MODO Hockey |
|
|
|
|
Idrottsjuridik handlar inte i första hand om stora frågorna; Bosman, övervåld under spel, skatterättstvister. Den största delen av idrottsjuridiken handlar om föreningsrätten – frågor om bildande av förening, stadgar, medlemskap, årsmöte och valberedning, och här är den allmänna föreningsrätten den huvudsakliga materian. Om detta har Krister Malmsten skrivit en nutida klassiker Idrottens föreningsrätt från 2000, som nu föreligger i en uppdaterad andra utgåva, där Christer Pallin medverkat. Boken recenseras av Jyri Backman.
|
Från näringslivet till idrotten
|
|
|
 |
|
| Richard Leonard efterträddes av Mike Webster som coach för volleybollagen på Georgia State University. Ovan ses en av hans största stjärnor, Alex Blanche, som i slutet av förra året premierades av Colonial Athletic Association, en amerikansk collegeliga. |
|
|
|
|
I denna uppdatering recenseras en bok om att applicera idrottsliga koncept och strategier inom näringslivet. I The Administrative Side of Coaching: A Handbook for Applying Business Concepts to Coaching Athletics tittar Richard Leonard på kunskapsflödet i motsatt riktning, alltså vad idrotten kan tillgodogöra sig av näringslivets koncept och strategier. Idrottens politiska ekonomi kan således studeras på såväl makro- som mikronivå. Hur har då Leonard, själv före detta volleybollcoach och doktor i ”Administration and Management”, lyckats med att presentera den här kunskapsöverföringen? Vår recensent PG Fahlström är inte överdrivet imponerad. Förutom att boken knappast är ”unputdownable” så är dessutom resonemangen ytliga och spretiga, menar Fahlström.
|
Hur man leder och sköter motionsidrott
|
|
|
 |
|
| Med bilder som denna presenterar sig avdelningen för Recreational Sport Management vid institutionen för Recreation and Park Administration vid Indiiana University, Bloomington. Läs om karriärmöjligheter här. |
|
|
|
|
Det man inte vet har man inte ont av, sägs det, vilket, om det är sant, innebär att Richard F. Mull, Kathryn G. Bayless & Lynn M. Jamieson, författare till boken Recreational Sport Management, som just utkommit med en fjärde reviderad utgåva, även framgent kan sova gott om nätterna. Till följd av sina (förmodat) bristfälliga kunskaper i svenska språket kommer de inte att kunna läsa den mest explicita sågningen i idrottsforum.orgs historia. Den serveras av Bo Carlsson, kritisk storläsare av idrottsvetenskaplig litteratur, däribland läromedel. Och det var med den möjlighet för ögonen Carlsson ville recensera föreliggande bok, alltså läromedel på högskolenivå. Men, i likhet med mycken amerikansk textbook-litteratur, är den akademiska såväl som den pedagogiska nivån låg, enligt vår recensent snarast motsvarande gymnasienivå. Så detta ”sömnpiller” kommer inte att läsas av studenter på Idrottsvetenskap, Malmö högskola.
|
Idrottens avvikare
|
|
|
|
 |
|
| Roy Keane, ett av de värsta råskinnen i ”the beautiful game”. Mest känd är ”hämndattacken” mot Alf-Inge Håland 2001, som svar på att Keane själv blev skadad vid en tidigare attack mot Håland. |
|
|
|
|
|
Avvikande, asocialt beteende uppträder på alla samhällsarenor, och idrotten är inte skonad i detta avseende. Vi läser om det nära nog dagligen på sportsidorna, nu senast att en hockeyspelare åtalas för våld mot en motspelare under pågående match. Klassisk i sammanhanget är Eric Cantonas våldsamma attack på en motståndarsupporter 1995. När nu Tony Blackshaw och Tim Crabbe tar upp den här problematiken i sin senaste bok, New Pespectives on Sport and ‘Deviance’: Consumption, Performativity and Social Change, så är det inte första gången frågan får en akademisk behandling; och det är just författarnas syfte, att vitalisera forskningsfältet genom nya teoretiska angreppssätt. Tobias Stark recenserar boken, och ser positivt på ansatsen och resultatet, men saknar en historisk förankring.
|
Speedwayhjälte
dog ung
|
|
|
 |
|
| Att Tommy Jansson var populär bland tonårstjejer förstår man lätt (klicka på bilden för att se hela). Men hans popularitet sträckte sig längre än så. På hans engelska klubbs hemsida kallas han för en av dess mest populära förare. |
|
|
|
|
”Om speedway vore musik”, skriver Magnus Nyström i sin biografi över Tommy Jansson, Utan bromsar: Tommy Jansson – legend som dog ung, ”då skulle det vara punkrock. Ett heat är som en punklåt. Kort, snabbt, aggressivt, hundra procent energi och hjärta”. Kanske kan också Tommy Janssons liv som speedwayförare beskrivas på det sättet; ironiskt nog tog det abrupt slut året innan punkens genombrott, den 20 maj 1976 på Gubbängens motorstadion i Stockholm. Han blev 23 år. Jansson satte dock ordentliga avtryck i den värld han gjorde till sin egen. Såväl i Smederna i Eskilstuna, på vars hemsida Jansson bara figurerar i statistiktabeller, som i Wimbledon Speedway rönte han stora framgångar. I the Dons var han för övrigt också kapten, och på klubbens hemsida beskrivs han som ”one of the World's most respected riders”. Kutte Jönsson har läst och fascinerats av boken om Tommy Jansson.
|
Magnus Norman ”off the record”
|
|
|
 |
|
| Norman blev intressant för veckotidningarna när han under en period sågs samman med kvinnliga världsettan Martina Hingis. Hingis, som varit borta från tennisen i tre år efter envis fotskada, gjorde en efterlängtad och framgångsrik comeback i Australien efter årsskiftet. |
|
|
|
|
Trion som skulle föra det svenska tennisundret vidare efter Borg, Wilander och Edberg, Thomas Enqvist (född 1974), Thomas Johansson (född 1975) och Magnus Norman (född 1976) lyckades väl inte riktigt leva upp till förväntningarna. Framgångarna kom som spridda skurar, och den stadga och envetenhet som utmärkte föregångarna har helt saknats. Norman var väl den som såg ut att kunna nå längst, han var världstvåa 2000, men alla skadebekymmer blev honom så småningom övermäktiga, och han tvingades dra sig ur världstennisen. Nu är han tillbaka i rampljuset, om än i ett lite annorlunda sammanhang – han står som medförfattare och huvudsaklig källa till Jonas Arnesens och Patrik Cederlunds Tennis: Off the record, som enligt vår recensent Birger Hedén innehåller en osorterad blandning av allvarliga dopningsavslöjanden, skvaller, tennistips och anekdoter, men som sammantaget bjuder på trevlig läsning.
|
|
|
Från manager till tränare
|
|
|
 |
|
| José Mourinho, född i Portugal 1963, är utbildad idrottslärare. Han kom till England och Chelsea 2004 efter några framgångsrika tränarår i FC Porto. Årslön: £5.000.000. |
|
|
|
|
Till den ständigt växande kunskapsmassan om brittisk fotboll, dess historia och nuvarande tillstånd, kan nu läggas ytterligare ett bidrag: den engelske fotbollsmanagern historia. I The Football Manager: A History (Routledge) går Neil Carter grundligt till väga. Han källmaterial utgörs, förutom av tidigare forskning, av kända spelares och tränares minnen, samt en lång rad tidningsartiklar i ämnet från 1888 till våra dagar. Av detta, skriver Jørn Hansen, som läst boken för forumets räkning, har det blivit en i och för sig teoribefriad, men trots det synnerligen intressant och informationstät bok som tillför nya insikter om managerns förändrade roll genom historien – från en mycket engelsk variant med självlärda före detta spelare med arbetarklassbakgrund, till nutidens tränarutbildade managers som får ses delvis som ett resultat av kontinentalt inflytande, inte minst genom inflyttning, till exempel av Arsène Wenger och José Mourinho.
|
Homo Fanaticus
|
|
 |
|
|
Soccer Casuals: uppklädda Liverpool-supportrar i Tacchini träningskläder, Benetton-skjorta och Pringle-tröja. |
|
|
|
|
|
|
Fotbollens svans har de kallats, supportrarna som inget lag vill ha, fansen som söker våldet under och efter matcherna, oavsett om ”deras” lag vunnit eller ej. Vad är det som driver dem? Vilka underströmmar i samhället frambringar detta beteende? Center for forskning i Idræt, Sundhed og Civilsamfund vid Syddansk Universitet bedriver forskning kring supporterkultur, och i en rapport, publicerad av förlaget Bavnebanke under titeln Homo Fanaticus: Passionerede fodboldssupportere, försöker Lise Joern komma fram till vad som ligger bakom huliganbeteendet bland fotbollssupportrar. Till sin hjälp har hon ett mindre antal djupintervjuer med supportrar och en större webbaserad enkät. I hennes analys blir välfärdssamhället med dess riskminimering och överbeskyddande ambitioner en viktig förklaringsfaktor till supportervåldet, i kombination med en förståelse av idrotten, och inte minst fotbollen, som en nutida ersättning för religionen samt polisens ökade våldsanvändning. Joerns bok har mötts med skepsis i danska supporterkretsar, och Rasmus K. Storm, som läst boken för idrottsforum.orgs räkning, finner hennes förklaringar och slutsatser förenklade och onyanserade. Därtill finns betydande metodologiska svagheter som trots den i många stycken teoretiskt väl underbyggda analysen drar ner trovärdigheten när det gäller forskningens genomförande och resultat.
|
Om idrottens olika arenor
|
|
|
 |
|
|
En av Espen Tveits arenabilder i Rite, ett ensamt skabbigt mål i ett bostadsområde. |
|
|
|
|
|
Vad gör man som redaktör med en bok på 400 sidor med en halvsida text och resten glassiga färgbilder av moderna fotbollsstadia, som dessutom passande nog heter Stadium Design? Jo, man sätter sig vid datorn och med stor omsorg formulerar ett e-mail till Jan Ove Tangen, som forskar om idrottsarenor – visserligen som sociolog, men ändå, det kanske skulle kunna vara av intresse. Och mycket riktigt, Jan Ove tog sig an uppgiften att recensera boken – kanske lite förhastat, tyckte han inledningsvis, för det är naturligtvis en svår bok att recensera. Men vår recensent fick en genial idé, och plockade ur bokhyllan fram Espen Tveits fotobok Rite, också den en närmast okommenterad fotobok med bilder av fotbollsstadia, men där upphör alla likheter. Ställda mot varandra väckte de bägge böckerna en rad tankar och associationer hos Tangen, och den oväntade dubbelrecensionen har blivit en infallsrik, tankeväckande och synnerligen läsvärd meditation över fotbollens roll i samhället och dess funktion för människorna, förr och nu.
|
Att utveckla talanger inom fotbollen
|
|
|
 |
|
|
Patrik ”Bjärred” Andersson spelar en viss roll i Johan Fallbys bok där han används som exempel på talangutvecklingens olika faser. |
|
|
|
|
|
”Talangutveckling är lättare i Argentina och andra fattigare länder, där barnen antingen blir gatubarn eller fotbollsstjärnor.” Detta citat, fritt efter danska elitfotbollstränare, använder Anders Halling för att illustrera de attityder till spelarutveckling som finns, åtminstone i Danmark, attityder som knappast kan överleva läsningen av idrottspsykologen Johan Fallbys Spelarutveckling: Ett helhetsperspektiv. Halling är inte odelat positiv till boken, men framhåller först och främst dess fördelar, det nyanserade helhetsperspektivet på spelar- och talangutveckling, kopplingen mellan idrottspsykologisk teori och praxis. Boken borde med fördel läsas av alla som på något sätt har med fotboll och spelarutveckling av 13- till 20-åringar att göra, och den är sannolikt lika relevant för andra idrottsliga grenar. Å andra sidan så är texten dessvärre ganska svårtillgängligt akademisk, och Fallby lutar sig – av naturliga skäl – tungt mot den amerikanska idrottspsykologiska forskningen, vars resultat och insikter inte helt lätt låter sig överflyttas till en europeisk eller skandinavisk kontext.
|
Nyanserat om fotbollsproffs
|
|
|
 |
|
|
Su år gammal spelade Ronaldinho i Gremio, ett av de två stora lagen i Porto Alegre (det andra är Internacional). |
|
|
|
|
|
Fotbollsspelare lever livet. De tjänar grova pengar, solar sig i berömmelsens behagliga ljus, kör omkring i stora lyxbilar och har massor med fritid. Så framställer media det ljuva liv som fotbollsproffsen lever. Men verkligheten är en annan. Strax under det allra översta, tunna skiktet med den absoluta eliten – Beckham, Ronaldinho et consortes med internationell kändiseffekt och enorma inkomster – befinner sig majoriteten av spelare i en tillvaro präglad av osäkerhet och hårt arbete, psykisk press och skador. Den brittiske sociologen Martin Roderick vid University of Durham tecknar i boken The Work of Professional Football: A Labour of Love? en bild av denna tillvaro, dess konsekvenser för spelarna, och deras skiftande sätt att handskas med sin situation. Vi gav Rodericks bok till Rasmus K. Storm, som själv publicerat texter om professionell fotboll. Storm välkomnar den nyanserade bilden av professionella fotbollsspelares liv som Roderick ger. Det är ett yrkesliv lika hårt som det är kort, och knappast den drömtillvaro som de fantiserade om i karriärens begynnelse.
|
Dansk bok om manskroppen
|
|
|
 |
|
| I The Male Body: An Owner’s Manual från 1999 finns ett särskilt avnitt om sminkning för män. |
|
|
|
|
En bok av karlar om karlar för karlar– det är väl knappast en kioskvältare till nyhet. Men Kend din krop, mand: Sundhed Sex Sport Sind av Kaare Christensen, Christian Graugaard, Hans Bonde, Jørn Wulff Helge och Svens Aage Madsen signalerar något nytt, en ny syn på mannen och hans relation till sin kropp. Vi bad en sjätte karl – Håkan Larsson, pålitlig genusteoretiker – recensera boken, och i en lång, ingående recension tar han fram bokens positiva och negativa sidor. I fyra kapitel behandlas mannen i ljuset av de fyra S som nämns i undertiteln. Christensen skriver om Mænd & Sundhed, Graugaard om Mænd & Sexualitet, Bonde och Wulff Helge om Mænd & Sport – vilket motiverar att boken recenseras i dessa spalter, och Madsen om det Mænd & Sind. Varje kapitel inleds med en socialkonstruktivistisk ansats, men blir efterhand mindre reflekterande och mer bara upplysande. Larsson tvingas i slutändan konstatera att bokens inledande löften inte infrias; det blir mer av handbok än bok för huvudet. Och vad värre är, inte med ett ord berörs mannens överordning; makt- och dominansfrågorna lämnas därhän och heteronormativiteten tas för given.
|
Idrott i revolutionens tjänst
|
|
|
 |
|
| Detalj ur Alexander Deinekas Lunchpaus i Donbass (1935). Här är det kroppskultur som gäller. Tavlan hänger i Lettlands konstmuseum, Riga. |
|
|
|
|
Den unga sovjetstaten insåg tidigt värdet av idrott för att skapa sammanhållning, identifikation och framtidsoptimism. Konsten kom att spela en viktig roll för att föra ut de ideal som idrotten fick representera, bland annat genom utsmyckningen av tunnelbanestationer. En ledande ”idrottskonstnär” var Alexander Alexandrowitsch Deineka (1899–1969), som bland annat skapade en av de centrala sovjetiska idrottsikonmålningarna, Fizkulturakvinnan. Här sammanfattas idrottens olika roller i Sovjet, nämligen att förbättra hälsan, att erbjuda en meningsfull fritid, och att skapa goda soldater år Röda Armén. Efter andra världskriget förändrades allt detta – idrott blev nu en måttstock för att mäta sovjetstatens framsteg i förhållande till USA och övriga västvärlden. Om de konstnärliga uttrycken för sovjetisk idrott har Mike O’Mahony skrivit i Sport in the USSR: Physical Culture – Visual Culture. Boken, vars fokus alltså inte är idrott i sig utan sovjetisk idrottsikonografi och därmed ymnigt illustrerad, fyller enligt vår recensent Kristian Gerner på ett förtjänstfullt sätt en lakun i våra kunskaper om sovjetisk idrott, nämligen perioden 1917–45.
|
Om kvinnor och baseboll
|
|
|
 |
|
| Madonna som Mae Mordabito i A League of Their Own: ”Hi, my name's Mae, and that's more than a name, that's an attitude.” |
|
|
|
|
Den roligaste repliken i filmen A League of Their Own (1992) uttalas av en speaker när en av de kvinnliga basebollspelarna gör en osedvanligt avancerad diving catch: ”Well, bite my butt and call me an apple!”. Därutöver är det en underhållande film om den tjejbasebolliga som startades under andra världskriget när de vanliga ligorna var tömda på spelare som istället krigade i Europa. Filmen har dessutom ett genusperspektiv, så mycket som Hollywoodunderhållning nu kan ha av den varan. Tom Hanks, Geena Davis och Madonna gör ett gott jobb med ett bra manus. The Origins and History of the All-American Girls Professional Baseball League är namnet på en 30 år gammal avhandling som nyss utkommit i bokform, skriven av Merrie A. Fidler. Den recenseras här av Hans Bolling, och kort uttryckt tycks filmen vara bra mycket bättre än boken.
|
Om idrottens väsen och värde
|
|
|
 |
|
| SportStar-statyetten delas ut årligen till den paralympier som bäst representerat den europeiska idrottens värden. Bakom utmärkelsen står Eurosport, Jacques Rogge, Antonio Samaranch och Mario Pescante. |
|
|
|
|
Mikael Lindfelt har vid ett par tillfällen i dessa spalter prövat den teologiska etikens relevans för analysen av idrottens väsen och attraktion. I en ny bok, Meningsskapande idrott: Livsåskådnings-relevanta perspektiv och empiriska kontraster, knyter han ihop resonemangen från dessa texter med ett antal idrottarintervjuer (som tidigare publicerats, och recenserats på idrottsforum.org) i en omfattande och långtgående filosofisk analys av idrottens mening ur ett livsåskådnings-perspektiv. Lars-Magnus Engström har recenserat Lindfelts nya bok för idrottsforum.orgs surfare, och han imponeras av Lindfelts beläsenhet och djupa kunskaper om livsåskådningsfrågor. Men mitt i de centrala resonemangen om idrottens värden och dess betydelse i våra liv, om idrottens religiositet och dess identitetsskapande funktion, så riskerar Lindfelt, enligt vår recensent, att bli irrelevant i förhållande till sitt intervjumaterial, och därmed kanske också till idrottens vardag. Trots denna reservation vill Engström rekommendera boken som självskriven läsning för social- och humanvetenskapliga idrottsforskare.
|
Grundligt om evenemang
|
|
|
 |
|
|
Nästa verkligt stora idrottsevenemang är OS i Kina 2008. Redan har den officiella affischen modifierats av Students for a free Tibet. |
|
|
|
|
|
En växande del av idrottsforskningen, och av nyutgiven idrottsvetenskaplig litteratur, handlar om de affärsmässiga aspekterna på idrott, till exempel hur man organiserar idrottstävlingar eller andra typer av idrottsliga evenemang på ett ekonomiskt tryggt och fördelaktigt sätt. Begrepp som sport management, sport marketing, city marketing, events management florerar som bäst (och vi är många som väntar på att någon nomenklaturnämnd ska slå näven i ordboken och erbjuda hanterliga svenska begrepp för dessa företeelser). idrottsforum.org har dragit sitt strå till stacken med en rad bokrecensioner, och även några artiklar som tangerat forskningsområdet, och nu kan vi presentera ytterligare en recension, av Events Management (Elsevier), författad av herrar Bowdin, Allen, O’Toole, Harris och McDonell. På 510 sidor erbjuder författarna en grundlig genomgång av vad det innebär att anordna större evenemang i tjugohundratalets globaliserade värld – och idrottens evenemang är rikt representerade i boken. Gun Normark, som undervisar i sport management vid Malmö högskola, recenserar.
|
Om engelsk proffsfotboll
|
|
|
 |
|
|
Matthew Taylor, som disputerade vid De Montfort University har också publicerat Moving with the Ball: The Migration of Professional Footballers (2001) och The Association Game: A History of British Football, 1863-2000 (2006). |
|
|
|
|
|
Det talas inom fotbollsforskningen ofta om de senaste decenniernas dramatiska förändring av klubb- och ligafotbollen, framför allt den ökade kommersialisering och kapitalisering som vanligen får symboliseras av bolagiseringen av fotbollsklubbarna. Men detta är inte en sentida utveckling. Den som, likt Hans Bolling, läst Matthew Taylors fjolårsbok The Leaguers: The Making of Professional Football in England 1900–1939, vet att klubb- och ligafotboll alltid varit seriös affärsverksamhet. Taylor, Senior Lecturer vid University of Portsmouth, undersöker engelsk fotboll under de formativa åren, när FA infört maximilön och upprättat ett permanent kontor i Preston, och fram till att ligaspel lades på is vid krigsutbrottet. I sin spännande och välskrivna recension förmedlar Bolling Matthew Taylors forskargärning, som på ett omvälvande sätt berättar den professionella engelska fotbollens historia, i sig, inifrån och ut.
|
Nestor hyllad
|
|
|
 |
|
| Lars-Magnus Engström erhöll i januari 2006 SCIFs pris på 100.000 kronor för forskargärning av högsta kvalitet. |
|
|
|
|
Nestorn inom svensk idrottspedagogik, professorn vid Lärarhögskolan i Stockholm, Lars-Magnus Engström, har gått och blivit emeritus. För all del, en mycket pedagogiskt aktiv och intellektuellt livaktig emeritus, men ändå – pensionär. Och det som ofta drabbar vetenskapligt och socialt framgångsrika akademiker som pensioneras har också ”Mange” nu råkat ut för, nämligen vänboken. En lång rad av ”Manges” forna kollegor, lärjungar och vänner medverkar med texter i boken, som fått titeln Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström, och för sammanställningen svarar Karin Redelius och Håkan Larsson. För att få lite nordisk vinkling på ”Manges” liv och verk bad vi att få en recension av en dansk kollega, Lis Engel, som är lektor vid Institut for Idræt, Københavns Universitet. Såväl vänboken i sig som Engels läsning av de många bidragen visar på Lars-Magnus Engströms betydelse för idottspedagogikens utveckling i Sverige och Norden, liksom på hans kraft som idrottsvetenskaplig inspiratör långt utanför det pedagogiska fältet.
|
Att organisera idrotten
En av den internationella idrottsvetenskapens mest framträdande och produktiva forskare och läroboksförfattare, den ursprungligen indiske, numera kanadensiske forskaren Packianathan Chelladurai, har utkommit med andra upplagan av sin klassiska Sport Management-lärobok Managing Organizations for Sport and Physical Activity: A Systems Perspective. Chelladurai har skrivit fem böcker och över 70 artiklar inom Sport Management-området, har varit redaktör för Journal of Sport Management, och var den förste mottagaren av Earle F. Zeigler Award, som utdelas av North American Society for Sport Management (NASSM). Det är med andra ord inte att undra på att PG Fahlström blev smått imponerad över hans nya bok, som väl fyller rollen som grundbok för akademisk utbildning i Sport Management.
|
Psykologi för triathleter
|
|
|
 |
|
|
Från Day At The Beach Triathlon, UCLA 2001. |
|
|
|
|
|
Att idrottspsykologins grundläggande modeller ska kunna användas i alla idrotter synes lika självklart som att de för att vara riktigt framgångsrika måste anpassas till enskilda idrottsgrenars specifika karakteristika. Grenspecifika idrottspsykologiska handböcker finns nu för en rad idrotter, och den senaste, som ägnas triathlon, recenseras här av Camilla Lindholm, idrottspsykologilärare och själv framgångsrik triathlet. Ett problem med Joe Bakers och Whitney Sedgwicks Triathlon är att målgruppen för en sådan liten och förenklad framställning av ett stort och komplext område är ganska svårfångad. Men den finns, menar vår recensent, och boken står därtill till tjänst med tydliga pekare mot mer avancerad litteratur i området.
|
Idrott och sponsring
|
|
|
 |
|
| Den internationella damtennistouren lyckades ro hem ett för båda parter mycket lyckosamt sponsorsavtal |
|
|
|
|
Det har skrivits mycket om det symbiotiska förhållandet mellan sport och medier, men det blir allt mer uppenbart att detta förhållande vore helt innehållslöst utan det tredje benet under mjölkpallen, nämligen de globala storföretagen och deras sponsorpengar. Den totala sponsringen av sport i världen under 2003 uppskattas till ca $23.000.000.000 – och det är inte helt uppenbart vem som mjölkar vem i det trialektiska förhållandet mellan sport, medier och kapital. Viss klarhet i fråga om sponsring av idrott kan man få genom att, som Rasmus K. Storm, läsa Global Sport Sponsorship, en antologi sammanställd av John Amis och T. Bettina Cornwell. Vår recensent lyfter särskilt fram tre av bidragen, ett som behandlar Formel 1 och hur behovet av sponsormedel från tobaksindustrin format hela sporten, ett annat som tar upp kriget mellan Coca Cola och Pepsi och hur båda sidor framgångsrikt använt sportsponsring för att främja sina intressen, och slutligen artikeln som behandlar sponsorernas makt att hävda normalitetsnormen, vilket inte minst homosexuella idrottare fått känna av. Men hela boken, sammanfattar Storm, kan rekommenderas till den vidare sport marketing--läsekretsen.
|
Om team
|
|
|
 |
|
| Varsity lacrosse team, Miss Porter’s School, Farmington, CT. Foto Richard Corman 1998. |
|
|
|
|
År 2004 genomfördes ett seminarium i Danmark på temat ”team”, arrangerat av Dansk Idrætspsykologisk Forum (Difo). Vid årsskiftet 05/06 förelåg bidragen till seminariet i bokform, med titeln Team: Udvikling og læring, på Difos eget förlag, sammanställda av Reinhard Stelter och Morten Bertelsen. I boken medverkar lärare och konsulenter från idrottens, skolans och näringslivets domäner, och syftet är just att se i vilken utsträckning team-erfarenheter från olika miljöer kan leda till korsbefruktning och vidareutveckling av team-tänkandet. Vi bad Magnus Lindwall, som är idrottspsykolog och som specialiserat sig på bland annat gruppdynamik och lagsammanhållning, om en recension, och han blev väl inte entydigt vare sig nöjd eller missnöjd. I sin recension problematiserar han just den breda ansatsen; endast vissa delar av boken känns relevant för honom som akademiker och idrottsforskare. Å andra sidan är de delarna förmodligen utan värde för läsare med bakgrund i den praktiska idrottsverkligheten. Den knuten kan boken inte riktigt lösa.
|
Idrottshistorisk årsbok
|
|
|
 |
|
| Jan Erik Garland, RitOla, 1905–1988, tidningstecknare och sportjournalist. |
|
|
|
|
Idrottsmuseet i Malmö har ett rejält gäng vänner, som under 20 år varit ett viktigt stöd för museet och bidragit till dess utveckling genom en rad arrangemang, till exempel frukostträffarna med kända idrottsprofiler. Idrottsmuseets Vänner svarar också för publiceringen av en skånsk idrottshistorisk årsbok som utkommit sedan 2001. Den senaste utgåvan, Skånsk Idrottshistoria: Årsbok 2005, sammanställd av Åge Ramsby, innehåller 22 bidrag om olika aspekter av skånsk idrottshistoria. Den danske idrottshistorikern Johnny Wøllekær har läst den nya årsboken och fann en blandad konfekt av intervjuer, personliga minnen, anekdoter och deskriptiv idrottshistoria, utan tung akademisk ballast men med stor entusiasm. Han fastnade särskilt för Åke Jönssons artikel om när fotbollen kom till Landskrona, Ulf R. Johanssons artikel om Rit-Ola, samt Roger Gottfridssons text om Malmökängan och Ingrid Roos Björklunds om idrottsklädernas historia.
|
Idrottsstudier i England
|
|
|
 |
|
| Undervisning i idrott, landhockey, vid Friends’s School, Saffron Walden, i England. |
|
|
|
|
En speciell nisch i brittisk bokutgivning utgörs av böcker i olika skolämnen som syftar till att förbereda elever på gymnasienivå för de så kallade A-level–examinationer som är en central del av det engelska skolväsendet, och som utgör basen för antagning till universitet och högskola. Det finns naturligtvis också böcker för A-levels i idrottsämnet, och en sådan är Physical Education and the Study of Sport av Davis, Roscoe, Roscoe & Bull. Den boken satte vi i händerna på Charlotte Olsson, forskare och lärare i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Vår recensent nödgas konstatera att boken knappast passar in i den svenska undervisningen, vare sig på gymnasie- eller högskolenivå, därtill är den alltför inriktad på en engelsk läroplan. Däremot kan hon rekommendera boken till idrottslärare och -ledare, samt andra intresserade.
|
Idrottsstudier i USA
|
|
|
 |
|
| Tjejernas volllleybollag vid Granite Bay High School. Granite Bay, California. |
|
|
|
|
Michael W. Metzler, forskare och lärare vid Department for Kinesiology and Health, Georgia State University, har just utkommit med andra upplagan av sin uppmärksammade lärobok i hur man lär ut Physical Eduction i amerikanska skolor, från Kindergarten upp till och med High School. I Instructional Models for Physical Education presenterar Metzler åtta olika modeller för idrottsundervisning, tillsammans med vägledning för val av modell och tekniker för utvärdering. Jane Meckbach har läst Metzlers bok för idrottsforum.orgs räkning. I sin recension framhäver hon värdet av modellbaserad undervisning; bokens nytta för en svensk idrottslärarutbildare begränsas dessvärre av att den är skriven för amerikanska förhållanden. Den kan således knappast användas som kurslitteratur, men den kan vara en viktig inspirationskälla, både för idrottslärare och för deras lärare.
|
Om Zlatan
En glatt leende Zlatan Ibrahimovic syntes i TVn i helgen. Världsstjärnan var på besök i Malmö, i stadsdelen Rosengård där han växte upp och första gången visade sin talang för fotboll. Hans varma, vackra leende slår rätt igenom TV-rutan, och det är lätt att förstå att en värld fascinerats av honom. I höstas publicerade sportjournalisten och Zlatan-kramaren Simon Bank en antologi om Zlatan, I huvudet på Zlatan Ibramhimovic, och vi gav den till en annan kramare, Kalle Jonasson, för att få en recension. Jonasson tycker att de fem bidragen, av Bank själv, Dogge Doggelito, Mats Trondman, Kristina Kappelin och Filip Hammar, är ojämna och spretar väl mycket åt olika håll, och han strör ris och ros i konsekvens därmed. Hans allvarligaste invändningar mot boken är dels avsaknaden av Zlatan själv – han pratar ju inte gärna med svenska journalister – dels avsaknaden av Kalle Jonasson. Men det senare råder recensenten bot på genom att avsluta sin recension med det bidrag han skulle skickat till Simon Bank, om han tillfrågats. Och kanske kommer vi därmed Zlatan-kulten ännu lite närmare in på livet.
|
Fotbollsträning
|
|
|
 |
|
|
Rot Keane – fotbollspsykologens mardröm... eller wet dream? |
|
|
|
|
|
Två idrottspsykologer knutna till Norges idrettshøgskole, Anne Marte Pensgaard och Per-Mathias Høgmo, har skrivit en lättillgänglig idrottspsykologisk handbok för fotbollspelare, och i viss mån –tränare. På 119 sidor täcker de in de centrala delarna av fotbollens psykologiska aspekter, utan större teoretiskt djup men med desto större praktisk användbarhet. Vi gav Mental trening i fotball till Sverker Bengtsson, som själv arbetat en del med just mental träning till fotbollspelande tjejer på elitnivå, och han fann boken vara användbar och därtill lättläst. Han rekommenderar den gärna till spelare för självstudier.
|
Fussball ist alles!
|
|
|
 |
|
|
Huruvida fotboll kan förklara världen eller ej kan man säkert råka i diskussion om. Att fotbollen erövrar världen råder det emellertid ingen tvekan om, som synes. |
|
|
|
|
|
Från europeisk horisont har man väl egentligen i alla tider betraktat fotbollen som ett internationellt, eller som man säger numera, globalt fenomen – lite på samma sätt som ett amerikanskt lokalderby i baseball kan bli ett världsmästerskap. Tiden och utvecklingen har i det hänseendet gett européerna rätt och amerikanerna fel; fotbollen är idag ett globalt fenomen, och snart kommer kanske ett lag utanför Europa och Sydamerika att vinna VM-guldet – eller i alla fall gå till final! Fotbollen som globalt fenomen är ämnet för den amerikanske (!) journalisten Franklin Foers globala bestseller Fotboll förklarar världen: En (osannolik) teori om globaliseringen, i Sverige utgiven av Ordfront. Vi satte boken i händerna på Torbjörn Andersson (Kung Fotboll – vem annars?) som fick sig en smått omstörtande läsning till livs. Foers bok är uppenbarligen både välskriven och spännande, samtidigt som den väcker irritation hos vår recensent – och på ett bra sätt. Begreppsdefinitionerna kunde ha varit tydligare, och de teoretiska sambanden mellan fotboll och globalisering bättre utvecklade, men boken hamnar ändå, enligt vår Torbjörn Andersson, i kategorin ”böcker om fotboll man som fotbolls- och kulturintresserad bör ha läst”.
|
Introduktion till klättring
|
|
|
 |
|
|
George Mallory försvann under ett försök att bestiga Mount Everest 1924. Först upp blev istället Edmund Hillary, 1953. 1999 hittade en amerikansk expedition kvarlevorna efter Mallory (iklädd tweedkostym), och spekulationerna om att han faktiskt nådde toppen redan 1924 tog ny fart. |
|
|
|
|
|
För många är väl klättring (eller ”bergsbestigning”, som man sa förr) förknippat med George Mallory och Sir Edmund Hillary. Men de associationerna är hopplöst föråldrade. Tänk istället filmer som Cliffhanger eller moderna svenska kändisar på området, som Göran Kropp. Klättring räknas numera till äventyrssporterna, eller extremsporterna, och har en hipfaktor i höjd med Mount Everest. Men det äventyrsromantiska skimret får inte dölja att det också är en högrisksport som är oerhört svår att utöva, och där stor skicklighet inte är en garanti mot fatala olyckor – vilket Göran Kropps öde visar. En första teoretisk introduktion till klättrandet erbjuds i Innføring i klatring av den norske klättringsveteranen Stein Tronstad. Åke Nilsén, som själv forskar om högrisksporter, uppskattar betoningen på säkerhetsaspekterna i boken, och utfärdar dessutom själv en varning: Don’t do this on your own, och inte tillsammans med vem som helst!
|
Idrott och politik
|
|
|
 |
|
|
Susanne Riess-Passer, tidigare pertiledare för FPÖ, österrikisk vicekansler och idrottsminister; numera vd för Wüstenrot-Bausparkasse i Wien. |
|
|
|
|
|
Det komplicerade och problematiska förhållandet mellan idrott och politik får en rejäl – och till stora delar originell – genomlysning i den österrikiske statsvetaren Georg Spitalers nu bearbetade avhandling Authentischer Sport – inszenierte Politik: Zum Verhältnis von Mediensport, Symbolischer Politik und Populismus in Österreich. Spitaler ställer idrottens autenticitet mot politikens manipulerade värld, och uppmärksammar särskilt hur idrott utnyttjas av populister som Jörg Haider och hans parti FPÖ. Särskilt studerar han de två österrikiska nationalsporterna utförsåkning och fotboll, och hans redskap är i första hand den kritiska diskursanalysen. Mats Franzén har läst Spitalers bok, och har fått sig till livs en grundlig genomgång och analys av området i skärningspunkten mellan sport, media, populärkultur och politik. Inte minst från svensk horisont kan de många spännande empiriska iakttagelserna ha en stimulerande effekt på idrottsvetenskaplig politikforskning, trots den kvarvarande och bitvis tungfotade avhandlingsakademiska strukturen.
|
Psykologiska perspektiv
|
|
|
 |
|
|
Athalie Redwood-Brown, BSc, MSc, Reg.SPsy, är Associate Sport Psychologist hos Andrew Walton & Associates; hon är specialist på Team Dynamics och därtill en kompetent modell, en gång Miss Reading, och gör gärna reklam för idrottskläder. På allvar? Kolla själv, här och här. |
|
|
|
|
|
Ett ambitiöst försök att integrera teori och praktik inom det idrottspsykologiska området görs i Jim Taylors och Gregory Wilsons antologi Applying Sport Psychology: Four Perspectives. Tanken är att samma idrottspsykologiska frågor behandlas av dels forskaren, dels konsulten, dels tränaren, dels utövaren. Tanken är förvisso god, och ibland befruktas den och då blir det bra. Men dessvärre, menar vår recensent Erwin Apitzsch, förfuskas tanken alltför ofta. Konsultens och forskarens perspektiv blandas samman, och tränarens och utövarens blir ytliga självklarheter. Apitzsch ser fram emot en andra reviderad upplaga som förhoppningsvis har tagit hand om tillkortakommandena.
|
Krig och idrott i Sverige
|
|
|
 |
|
|
Gunder Hägg, svensk krigshjälte. Här spränger han målsnöret efter världsrekort på engelska milen i Göteborh 1942. |
|
|
|
|
|
Sveriges in- och utrikespolitiska hållning under andra världskriget har blivit föremål för omfattande forskning och ingående kritiska analyser, alltsedan krigsslutet, faktiskt. En aspekt som tidigare inte berörts i någon större omfattning är den svenska idrottens position och roll under krigsåren, och dess utveckling under och efter kriget. Den svenska ”neutraliteten”, som ju var bekväm på många sätt, var också bekväm ur ett idrottsligt perspektiv; svenska idrottare kunde delta i tävlingar en bra bit in i krigsåren, och svenskarnas frihet från aktiv krigföring fick effekter för Sverige som idrottsnation under lång tid. Nu föreligger en idrottshistorisk studie som tar upp just denna period i svensk, och svensk idrotts, historia, Johnny Wijks Idrott, krig och nationell gemenskap: Om riksmarscher, fältsport och Gunder Hägg-feber. Den norske idrottshistorikern Matti Goksøyr har läst Wijks bok för idrottsforum.orgs räkning, och i en lång och grundlig recension redovisar han sina intryck och reflektioner.
|
Idrott krockar med politik
|
|
|
 |
|
| Mark Spitz, här med Stefan Edberg och Bengt Baron i Lausanne 1997, har ett svårslaget olympiskt rekord. I München ’72 ställde han upp i sju simgrenar, vann alla sju och satte sju världsrekord. Bilden från olympiska museets samlingar. Foto Jean-Paul Maeder. |
|
|
|
|
Judarnas idrottshistoria skrivs bit för bit. Våra egna blygsamma bidrag har inskränkt sig till tre bokrecensioner; en bok om det judiska fotbollsslaget Hakoah Wien, en om den svenska idrottsföreningen IK Makkabi, och, i denna uppdatering, filosofen och numera också idrottsforskaren Paul Taylors Jews and the Olympic Games: The Clash Between Sport and Politics (With a Complete Review of Jewish Olympic Medallists). Taylors bok är uppbyggd kring tre tyngre kapitel, två som behandlar OS i Berlin 1936 och ett som tar upp den palestinska attacken på Israels OS-trupp i München 1972. Och med dessa tre kapitel är vår recensent, idrottshistorikern Björn Sandahl, helt nöjd. De övriga tre kapitlen behandlar judiska fäktare, judiska simmare respektive judiska efterkrigsidrottare. Och det hjälper inte stort att boken är välskriven och lättläst när den i övrigt lämnar vår recensent med ett splittrat intryck, utan en sammanhållande kappa och utan att djupare penetrera frågan om vad det innebär att vara jude och idrottare.
|
It’s not cricket, is it?
|
|
|
 |
|
| Lord Berners (1883–1950) var en habil författare och konstnär, men det är som kompositör han är känd för eftervärlden, och som sådan uppskattad av bland annat Stravinskij. På ålderns höst skrev han också filmmusik, bland annat till The Halfway House och Nicholas Nickleby. Han led mot slutet av svåra depressioner och enligt vännen John Benjamin ”vände han slutligen ansiktet mot väggen och dog”. |
|
|
|
|
I sin ganska tunna första memoarbok First Childhood (1934) förmäler Lord Gerald Hugh Tyrwhitt-Wilson Berners att uttrycket ”it’s not cricket” (”det är inte kosher” i modernt vardagsspråk) började komma på modet under 1890-talet, och han ger ett exempel: ”’I mean to say,’ he protested. ’To kick your wife! And in public too! It’s not cricket, is it?’” Den här anekdoten demonstrerar på sitt eget lilla vis hur cricket under mycket lång tid varit en del av den engelska mentaliteten såväl som av språket. Att det också finns tydliga bindningar mellan cricket och det engelska rättsväsendet visar David Fraser i en ny och bredare utgivning av kultklassikern (i snäva rättssociologiska kretsar) The Man in White is Always Right, nu med ny huvudtitel: Cricket and the Law. Bo Carlsson, rättssociologiprofessor och idrottsforskare, bekänner att han kanske inte är rätt person att recensera Frasers bok; han kan sin rätt och sin rättssociologi – om än inte just brittisk common law – men han kan inte sin cricket. Och alla som har försökt sig på att lära sig, och lära sig älska, detta spel inser vilka svårigheter vår recensent ställt sig inför. Och var så goda, se själva hur det gick.
|
The Grand Old Man i norsk idrott
|
|
|
 |
|
| Hans B. Skaset i färd med att sätta nytt norskt rekord i femkamp 1962, vid NM på Tingvoll i Nordmøre. |
|
|
|
|
I sin opposition på Nils Asle Bergsgards avhandling om norsk idrottspolitik konstaterade Henning Eichberg att det inte är individen som skapar historia, men han medgav samtidigt att norsk idrottshistoria inte skulle kunna skrivas utan att Rolf Hofmo och Hans B. Skaset ingående skärskådas. När Skaset i april 2005 fyllde 70 år kom ett väl lämpat tillfälle till just en sådan skärskådan, och resultatet föreligger nu i bokform, betitlad Fred er ei det beste: Festskrift. Hans B. Skaset 70 år, en innehållsrik antologi med närmare 30 bidrag, sammanställd av Dag Vidar Hanstad och Matti Goksøyr. Skasets befordringsväg inom norsk idrott (i vid mening) går via en framgångsrik karriär som mångkampare, friidrottstränare på lokal, regional och nationell nivå, NIF-ordförande, NIH-professor, och expeditionschef på Kulturdepartementets Idrettsavdeling. Han var dessutom en stridbar person i alla de här rollerna – vilket bokens titel också vittnar om – och han har efter sin pensionering lämnat ett tomrum i norsk idrott och idrottspolitik som är kännbart. Kolbjørn Rafoss, førsteamanuensis vid Høgskolen i Finnmark, har läst festskriften, och i sin recension kan han konstaterar att de många bidragen sammantaget ger en bild av Skaset och hans tid som tydligt visar att idrottens utveckling i Norge varit resultatet av maktkampen mellan den organiserade idrotten och statsmakten, och mittemellan, allt som oftast som spindeln i nätet, Hans B. Skaset.
|
Motion för mental hälsa
Olika typer av oorganiserad fysisk aktivitet, som till exempel motion eller spontanidrott, har blivit allt mer uppmärksammat som ett medel för att avvärja eller lindra välståndssjukdomar, övervikt, etc. Nya officiella behandlingsmetoder är Fysisk aktivitet på recept, FAR, och Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS. Mindre vetenskapligt stöd har uppfattningen att motion och annan fysisk aktivitet också hjälper mot mentala sjukdomstillstånd som depression haft, åtminstone fram till publiceringen av Hälsosam motion: Lindrar nedstämdhet och depression av Peter och Nathalie Hassmén, forskare i psykologi vid Stockholms universitet. Magnus Lindwall har läst paret Hassméns nya bok, och han bjuder på en initierad introduktion till forskningsområdet, en kritisk genomgång av boken med en problematisering av teorival och upplägg, och en övergripande bedömning som tar sig formen av en ljudlig applåd över att boken finns och att det nu får anses klarlagt att det är motiverat att föreskriva motion för att lindra även vissa mildare psykiska besvär, åtminstone depression och nedstämdhet.
|
Sociologi och idrott
|
|
|
 |
|
| Affischen till Pierre Carles’ redan klassiska film om Pierre Bourdieu, La sociologie est un sport de combat. ”Le sport de combat est un phénomène sociologique” frestas man parafrasera. |
|
|
|
|
Det var väl ganska otippat att stöta på en bok om idrottssociologi, Sport and Society: History, Power and Culture, av en av Storbritanniens ledande auktoriteter inom medicinsk sociologi med särskilt fokus på klasskillnader i hälsa och välfärd, nämligen Graham Scambler, professor vid enheten för medicinsk sociologi vid UCL, University College London. Men, som Joakim Åkesson kunde erfara, så kan Scambler sin sociologi såväl som det idrottsliga fältet. Därmed inte sagt, dock, att hans bok är invändningsfri. För den skolade sociologen erbjuder boken en kunnig introduktion till idrottssociologin, späckad med kuriosa från idrottens och idrottsvetenskapens värld. Men som introduktion till en sociologisk syn på idrott fungerar den sämre, på grund av en alltför snårig akademisk prosa och terminologi och alltför många sociologiska infallsvinklar på idrotten. Scambler avverkar på sina drygt 200 sidor dels ett omfattande historiskt perspektiv, dels ett antal sociologiska perspektiv på idrott, däribland, inte oväntat, idrott och hälsa, samt dels ett antal sociologiska skolbildningar och deras syn på idrotten. Marknaden svämmar som bekant inte över av idrottssociologisk litteratur, så vi ska väl ändock vara försiktigt positiva till varje nytt försök att skriva idrottens sociologi.
|
Om idrott och organisering i Norge
|
|
|
 |
|
| Silje Johannessen (f. 1976) är ordförande i det norska idrottarfacket NISO. Hon är därtill anställd i organisationen som arbetsrättsjurist, hon är ordförande i Norsk Idrettsjuridisk forening och skiljedomare [voldgiftsdommer] i Fotballens Voldgiftsordning. |
|
|
|
|
Ander Östnäs har tagit sig an två böcker om norsk idrott. Det är dels Norsk idrett: Organisering, fellesskap og politikk av Bernard Enjolras, Ørnulf Seippel och Ragnhild Holmen Waldahl, som beskriver den norska idrottens organisering från Norges idrettsforbund och olympiska kommitté högst upp, och ned till de enskilda lokala förbunden. Dels är det Da fagbevegelsen inntok idretten: Historien om NISO av Jens Olav Simensen, Morgan Andersen och Jan Erik Mustad, som berättar historien om norska idrottares organisering i den fackliga rörelsen. Östnäs finner att böckerna kompletterar varandra förträffligt; de är båda välskrivna och väl underbyggda och stimulerar intresset för vidare utforskning, och tillsammans ger de kunskaper om norsk idrott som det eljest vore tidsödande för en icke-norsk intressent att samla in och sortera. Östnäs efterlyser nu motsvarande böcker om Danmark, Finland och Island, och en icke-svensk läsare skulle nog ha kompletterat den listan med Sverige.
|
Kunnigt on dansk proffsfotboll
|
|
|
 |
|
| København FCs klubbdirektör Niels-Christian Holmstrøm, vars slagfärdighet en stackars fotograf från Bergens Tidende fick känna av när han avslöjade att Holmstrøm satt i hemliga föhandlingar med Rosenborg-stjärnan Frode Johnsen. Holmstrøm slog och svor och dömdes så småningom att böta NOK 14.000. |
|
|
|
|
Den nya skandinaviska superligan i fotboll, Royal League, pågår för fullt, för andra säsongen. Det finns inga tydliga pekningar ännu vartåt det lutar, Danmark har bara två lag kvar i turneringen, mot tre norska och tre svenska lag. Å andra sidan är ett av de danska lagen FC København, segraren i den första säsongen med Royal League, och FCK vann det första kvartsfinalmötet med Hammarby den här säsongen med 2–0. Dansk klubbfotboll är på stark frammarsch, ett faktum som nu avsatt sig i en volym med akademiska texter om proffsfotboll i Danmark, med vissa utblickar mot Norge och Sverige. Torbjörn Andersson, royal in his own right, har läst Jacob Magnussens och Rasmus K. Storms utmärkta antologi Professionell fodbold, som kom ut i slutet av 2005. Antologin visar på bakgrunden till det danska klubbfotbollsundret, som tycks kunna sammanfattas i termer av ett kraftfullt samarbete mellan klubbar, kommuner, sponsorer och media med det gemensamma målet att höja kvaliteten på och intresset för dansk klubbfotboll. Och ett av verktygen heter klubbsammanslagning, något som ju nästan är otänkbart i det traditionsbemängda fotbolls-Sverige (inom herrfotbollen i alla fall).
|
Akademiker om Manchester United
|
|
|
 |
|
| Nyligen avlidne George Best var en av ManU’s första storstjärnor, och en av den moderna fotbollens första superstjärnor – som för övrigt söp ihjäl sig. |
|
|
|
|
Klassiska engelska fotbollsklubben Manchester United tog nyligen hem ligacupen, Carling Cup, efter att ha raderat ut uppstickaren Wigan med 4–0, och laget som så många älskar, och ännu fler älskar att hata, visade på nytt sin klass. Detta var nye ägaren Malcolm Glazers första större pris, och klubbens mångårige tränare Sir Alex Ferguson var mycket nöjd, liksom naturligtvis Manchester Uniteds fans över hela klotet. Fenomenet Manchester United har blivit föremål för en grundlig akademisk behandling i boken Manchester United: A Thematic Study, där författare från olika discipliner, däribland sociologi, historia, medievetenskap, sport management och ekonomi under David L. Andrews redaktörskap diskuterar en rad olika aspekter av ManU, dess historia, ekonomi och plats i engelsk och internationell fotboll. Ola Johnsson, som läst boken för idrottsforum.orgs räkning, störs av en alltför hagiografisk lutning.
|
Idrottsliga metoders överföringsvärde
|
|
|
 |
|
| Anders Hall Grøterud är informationsdirektör i SATS, men har en bakgrund som triathlontränare och journalist. Hör här på en längre radiointervju med honom. |
|
|
|
|
Som Magnus Lindwall i sin recension av Sporty Business påpekar så är det numera en vanlig karriärväg för före detta idrottsstjärnor eller idrottsledare att äntra föreläsningscirkusen, och viktigaste kunderna är olika delar av näringslivet. Detta gäller i Norge som i Sverige. Men i Norge är man något mer systematisk, så där finns vetenskaplig behandling av denna verksamhet i bokform. Författarna till Sporty Business, Anders Hall Grøterud och Geir Jordet har akademiska erfarenheter av idrottspsykologi och därtill god kännedom om idrottsfältet, och är uppenbarligen väl skickade att reda ut frågorna kring kunskapsöverföringen från den ena domänen till den andra (läs för övrigt här om flödet i motsatt riktning). Tyngdpunkten ligger på idrottspsykologi och i viss mån på socialpsykologi, men författarna definierar och diskuterar också begreppet överföringsvärde, och visar på hur idrottens träningsprocess och -metoder kan föras in i näringslivet.
|
Mångkampshistoria
Det är säkert inte många idag som vet vad idrottsgrenen ”all-around men” är för något, och ska man döma av Hans Bollings recension av Frank Zarnowskis All-Around Men: Heroes of a Forgotten Sport så gör det kanske inte så mycket. Men vårt mål är att informera, så därför ska det sägas: det är en form av mångkamp, som så småningom utvecklades till den moderna tiokampen. Grenen var på sin tid stor i USA, men dess rötter återfinns i Skottland och Irland. När tiokamp introducerades i Stockholms-OS 1912 upphörde ”all-around men” som tävlingsgren. Tiokampsguldet i Stockholm gick för övrigt till en gammal ”all-around”-man, Jim Thorpe. Zarnowski är amerikansk mångkampsauktoritet, tidigare landslagscoach för tiokamparna och en flitig författare i ämnet. Han är däremot inte akademiker, vilket gör att boken blir av begränsat idrottshistoriskt intresse. Det kan inte uteslutas att recensionen i det här fallet är mer intressant än boken.
|
Katastrofer och fotboll
|
|
|
 |
|
| Belgisk kravallpolis mot Liverpool-supportrar, Heyselstadion i Bryssel den 29 maj 1985. |
|
|
|
|
För många fotbollsfans är en missad straff i matchens slutminuter inget mindre än en katastrof – särskilt om det målet skulle innebära oavgjort istället för förlust. Jaha, men vad är då en läktarolycka med dussintals döda? Katastrofbegreppet är relativt, och passande nog är den engelska motsvarigheten disaster föremål för en noggrann utredning i inledningen till antologin Soccer and Disaster: International Perspectives. Det är bokens redaktörer Paul Darby, Martin Johnes och Gavin Mellor som på det sättet bereder vägen för en samling texter som behandlar i huvudsak olika former av läktarolyckor, men också några flygplansolyckor där fotbollspelare omkommit. Bokens artiklar, som ursprungligen publicerades i ett temanummer av tidskriften Sport in the Global Society, och som först såg dagens ljus som konferenspapers, behandlar bland annat Wembley 1923, Ibrox Stadium 1971, Hillsborough 1989 och Heyselstaion 1985. Bosse Carlsson har läst Soccer and Disaster, och fann ämnet intressant men redaktörsarbetet slappt.
|
Karriärslut och identitetsskifte
|
|
|
 |
|
| Mats Wilander och Stefan Edberg, två av Sveriges största i tennishistorien – är de månntro med bland de åtta före detta elitspelare som intervjuas i Jonas Stiers bok? |
|
|
|
|
Vad händer när idrottsstjärnan tar steget ut ur idrottskarriären och strålkastarljuset och kändisskapet, och ska anpassa sig till ett nytt slags liv? Denna fråga har länge intresserat idrottssociologer; till exempel disputerade danske sociologen Martin Munk 1999 på en avhandling om elitidrottares karriärer efter den aktiva tiden. Nu tar svenske sociologidocenten Jonas Stier tag i frågan, och låter ett gäng svenska tennisspelare vara Beispiel i analysen av identitetsförändringen som följer på en avslutad proffsidrottskarriär, i boken Proffsliv och karriärslut: En sociologisk studie av identitet. Hallgeir Gammelsæter har läst boken för idrottsforum.orgs räkning, och har stött på ett klassiskt metoddilemma med konsekvenser för såväl analys som teoriutveckling. För att de åtta intervjuobjekten inte ska kunna identifieras så får man veta alldeles för lite om dem, och specifikt om individuella enskildheter, som skulle kunna fördjupa analysen av identitetsutvecklingen och därmed väsentligt öka värdet av undersökningen. Men givet detta, menar vår recensent, är det en bok av betydelse för den som studerar karriärer, roller och identiteter inom idrotten.
|
Ett ämne för alla?
|
|
|
 |
|
| Björn Sandahl disputerade på idrottsämnets historia den 20 maj 2005 i GIHs aula. |
|
|
|
|
Idrottsämnet i den svenska grundskolan och gymnasiet intresserar fortsatt svenska idrottsforskare. idrottsforum.org har en omfångsrik handfull texter på området, artiklar av bland annat Björn Sandahl, Ingegerd Ericsson, Katarina Swartling-Widerström, Jan-Eric Ekberg, och nu senast Håkan Larsson, Birgitta Fagrell och Karin Redelius. Därtill kommer ett antal bokrecensioner och featuretexter som på olika sätt tar upp skolans idrottsämne. Och nu ännu en bok, Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962–2002, som recenseras av Mats Johnsson. Ett ämne för alla är vår flitige medarbetare Björn Sandahls doktorsavhandling, där han följer utvecklingen av idrottsämnet och bland annat diskuterar läro- och kursplanernas betydelse..
|
|
|
